Digitalisering på justitieområdet

Uppdaterad

Regeringen arbetar för att förbättra och utveckla användningen av modern teknik i rättsväsendet, såväl nationellt som i EU.

Foto: Regeringskansliet

Innehåll på denna sida:

Digitaliseringen av rättsväsendet

Rättsväsendets myndigheter bedriver ett långsiktigt arbete med att effektivisera brottmåls­hanteringen genom att införa ett digitalt informations­utbyte mellan myndigheterna. Samarbetet regleras genom förordning (2019:1283) om rättsväsendets digitalisering. Den operativa samordningen av arbetet leds av ett råd, bestående av myndighets­cheferna eller deras ställ­företrädare för de elva myndigheter som deltar i samverkan. Brotts­förebyggande rådet (Brå) ansvarar för rådets kansli­funktioner och general­direktören vid Brå är ordförande i rådet.

En digitaliserad brottmåls­process bidrar till det kriminal­politiska målet att minska brottsligheten och öka människors trygghet genom att

  • öka effektiviteten och rättssäkerheten – kortare handläggnings­tider frigör resurser att förebygga, utreda och lagföra brott. Antalet fel minskar när information som utbyts mellan myndigheterna inte längre behöver skrivas in manuellt i olika system,
  • förbättra analys och uppföljning – informationen blir mer jämförbar, enhetlig och sökbar. Genom att brott som anmäls ges en egen elektronisk identitet kan hanteringen av det anmälda brottet följas i rättskedjan. Det går att följa genomströmnings­tider, utrednings­åtgärder och annan information om brottmåls­­hanteringen. Detta ger ett bättre underlag för prognoser av kapacitets­behovet i rätts­kedjan och för utvärderingar av lag­ändringar. Det är också möjligt att ta fram statistik över brott och brotts­utsatta som ger underlag för effektivare brotts­bekämpning, och
  • ge förbättrad service genom att det på sikt skapas förutsättningar för e-tjänster som till exempel ger möjligheter för parter att kunna följa sitt ärende genom hela rätts­kedjan.

Arbetet med rätts­väsendets digitalisering har hittills lett till att en stor del av ärende­hanteringen mellan myndigheterna i brottmåls­processen kunnat övergå från pappers­form till digital hantering direkt mellan myndigheternas ärendehanterings­system.

Det offentliga rättsinformationssystemet

Rätts­information är ett samlings­begrepp för lagar, förordningar, föreskrifter, förarbeten, rättsfall och annat material som styr rätts­tillämpningen eller informerar om gällande rätt. Enligt rättsinformations­förordningen (1999:175) ska det finnas ett offentligt rättsinformations­system som syftar till att ge medborgarna och den offentliga förvaltningen elektronisk tillgång till olika former av rättskällor. Rätts­informationen i systemet ska vara tillgänglig på ett enhetligt sätt genom ett allmänt nätverk. Domstols­verket är samordnings­myndighet för rättsinformations­systemet och administrerar en webb­plats för rätts­informationen – lagrummet.se – med länkar till de offentliga organ, framför allt myndigheter, som ansvarar för informationen.

e-juridik

EU:s medlemsstater samarbetar för att förbättra och utveckla användningen av modern teknik i samarbetet mellan medlems­staternas rättsliga myndigheter, bland annat i gräns­överskridande rättsliga förfaranden. Samarbetet går under samlings­namnet e-juridik.

Det övergripande syftet är att bidra till ett modernare och effektivare rättsväsende inom EU, samtidigt som rättsväsendets oberoende och medlems­staternas olika rätts­system respekteras. Gräns­överskridande rättsliga förfaranden, både på civilrättens och straff­rättens område, ska bli mer effektiva. e-juridikarbetet har ett starkt medborgar­perspektiv, och ett viktigt syfte är att öka medborgares och företags tillgång till rättvisa – både genom att förse dem med information och genom att göra rättsliga förfaranden mer lättillgängliga.

EU:s ministerråd antog i september 2019 en femårig strategi för e-juridik 2019–2023. I strategin framgår bland annat tre principer för e-juridik

  • digitalt som standard, vilket betyder att medborgare och företag ska ha möjlighet att kommunicera digitalt med myndigheter och att digital information ska vara standard i såväl nationell lag­stiftning som EU:s lag­stiftning,
  • endast en gång, vilket betyder att information som har förts in i systemet ska kunna åter­användas, i överens­stämmelse med dataskydds­regler, och
  • användarorienterad, vilket betyder att appar, webbplatser, verktyg och system som utformas ska vara användar­vänliga.

I oktober 2020 antog EU:s minister­råd slutsatser om tillgång till rättslig prövning - att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Bland annat anser minister­rådet att ytterligare digitalisering av rätts­väsendet och ökad användning av ny teknik är viktiga förutsättningar för att säkerställa rätts­systemens effektivitet och motstånds­kraft och att det behövs större ansträngningar för att utöka digitaliseringen.

I december 2020 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om digitalisering av rättskipningen i EU. En verktygs­låda med möjligheter. Meddelandet beskriver behov av utveckling inom fyra områden; ekonomiskt stöd till medlems­staterna, lagstiftnings­initiativ för att fastställa kraven för digitalisering, it-verktyg samt nationella samordnings- och övervaknings­instrument. Två viktiga verktyg för e-juridik är e-Codex - en gemensam teknisk lösning för informations­utbyte och e-juridikportalen - en gemensam webbplats.

e-Codex 

e-Codex är en gemensam teknisk lösning för informations­utbyte i gräns­överskridande straff­rättsliga och civilrättsliga förfaranden. e-Codex möjliggör informations­utbyte på ett säkert sätt, där it-system på nationell nivå ska kunna kommunicera direkt med varandra utan att skickas genom ett centralt system.

e-Codex ska i framtiden användas som kommunikations­kanal mellan EU:s medlems­stater vid överföring av information om s.k. europeiska utrednings­ordrar (EIO), vilka används om det under en pågående för­undersökning eller rättegång i en medlems­stat behöver inhämtas bevisning i en annan medlems­stat. e-Codex ska vidare användas vid delgivning på det civilrättsliga området när en rättegångs­handling eller en annan handling ska sändas från en medlems­stat till en annan för delgivning där. e-Codex ska även vara standard när en domstol i ett civil­rättsligt mål eller ärende har gjort en framställning hos en annan medlems­stats domstol om att det ska vidtas någon åtgärd som hör till rättegången, såsom avläggande av ed, hållande av förhör med part eller upptagande av bevis genom vittne, sak­kunnig eller syn eller av skriftligt bevis.

Regeringen har gett tretton myndigheter i uppdrag (Ju2021/02436) att analysera konsekvenserna av att införa digital kommunikation genom e-Codex i civil- och straff­rättsliga samarbeten inom EU. Åklagar­myndigheten ska sammanställa analyserna och förslagen och redovisa till regeringen senast 1 juni 2022.

e-juridikportalen

Inom ramen för e-juridik har en gemensam webbplats utvecklats, e-juridikportalen. Tanken med e-juridik­portalen är att den ska fungera som en elektronisk ”one-stop-shop” för den som söker information om medlems­staternas och EU:s rättssystem, lagstiftning och rättspraxis samt rättsliga förfaranden. Informationen på e-juridik­portalen finns på alla EU:s officiella språk.

Genom portalen får enskilda medborgare och företag bättre tillgång till rättsliga förfaranden i hela EU. På portalen hittar man information om till exempel familje­frågor och arv, penning­fordringar, domstols­förfaranden och rättsliga åtgärder. Sök­verktyg hjälper till att hitta advokater, notarius publicus, auktoriserade översättare och rättstolkar m.m. i alla medlems­stater. På portalen finns också information om vissa register på nationell och EU-nivå såsom företags- och fastighetsregister samt konkurs- och insolvensregister.

Portalen utvecklas kontinuerligt både vad avser innehåll och funktionssätt. Kommissionen och medlems­staterna har ett delat ansvar för att uppdatera informationen.

Kontaktpunkt för e-juridikportalen

Om du har synpunkter eller frågor om e-juridik­portalen är du välkommen att kontakta kontaktpunkten för portalen på Justitie­departementet.

 

Kontakt

Kontaktpunkt e-juridik
e-post till Kontaktpunkt e-juridik