Gruvor: frågor och svar

Det finns idag 13 producerande gruvor i Sverige, varav nio är belägna i Norrbottens- och Västerbottens län, två gruvor i Örebro län, en gruva i Västra Götalands län och en gruva i Dalarnas län.

• Läs mer på SGU:s webbplats (Sveriges geologiska undersökning)

Det är en lång process att starta en gruva då Sverige har en av världens striktaste miljölagstiftningar. Först sker undersökning av berggrunden och om metallhalterna är tillräckligt höga lämnas en ansökan kom koncession in. Därefter sker en ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Hela processen kan ta omkring 10–20 år.

Regelverket för gruv- och mineralnäringen, från prospektering till en avslutad gruvverksamhet, finns i flera lagar som tillämpas parallellt. Prövningsprocessen för mineralutvinning skiljer sig från annan miljöfarlig verksamhet genom att den utöver miljöbalken också innehåller prövning enligt bland annat minerallagen (1991:45) som reglerar till exempel undersökningstillstånd och bearbetningskoncession. Gruvverksamhet innefattar miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Den kräver därför tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Prövningen enligt miljöbalken är en bred och allsidig prövning av verksamhetens miljöpåverkan.

• SGU – Minerallagstiftning
• Naturvårdsverket vägleder om tillståndsprövning och utvinningsavfall

Den rapporterade direkta sysselsättningen i gruvor för år 2022 var 7 773 personer, men cirka det dubbla om man räknar med indirekta jobb. Enligt uppskattningar stödjer hela gruvklustret minst 100 000 – 125 000 direkta och indirekta jobb i Sverige.

Tillgången på metaller och mineral är avgörande när vi bygger ett grönare, säkrare och mer digitalt samhälle. Grön teknik i form av vindkraft, elbilar, ladd-infrastruktur och solceller kräver metaller. Upprustning och utbyggnation av infrastruktur och försvaret likaså. För det behövs gruvor.

Faktum är att efterfrågan på metaller och mineral kommer att öka kraftigt. Enligt kommissionen kommer efterfrågan att öka med 500 procent till 2030, där Kina står för cirka 70 procent av världens produktion av de metaller som behövs för att underlätta den gröna omställningen. Efterfrågan av kobolt för batteritillverkning till elbilar spås öka med närmare 2 400 procent till 2030. Ett annat exempel är den sällsynta jordartsmetallen neodym där Kina dominerar marknaden (andel ca 97 procent) där efterfrågan på metallen för vindkraft spås öka med 2193 procent och till elbilar med 954 procent till 2030. Koppar jämförs idag i vissa fall med dagens olja, och bedömare menar att världen står inför en långvarig brist på metallen.

Europa står i dag för 3 procent av världsproduktionen av metaller, men använder omkring 25 procent. De gruvor Sverige och Europa har i dag täcker alltså inte det behovet som den kraftigt ökade efterfrågan på ex. fossilfri energi innebär.

Litium är till exempel en nyckelkomponent inom batterier, där EU är 100 procent importberoende. Medan endast cirka 9 procent av världens litium bryts i Kina, raffineras cirka 60 procent där.

En annan viktig aspekt för att öka inhemsk gruvproduktion är att Sverige och EU är till stor del beroende av ett fåtal tredjeländer vad gäller kritiska råmaterial. Vissa av dessa länder delar inte europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och anställningsvillkor vi har inom EU. Den geopolitiska situationen som Rysslands anfallskrig mot Ukraina visar också att det är avgörande att säkerställa en hållbar inhemsk försörjning av råmaterial.

Vi kommer behöva såväl återvinning och återbruk som nya gruvor, det står inte i motsats till varandra. Produktionen av metaller och mineral har aldrig varit så stor som den är idag, både från gruvbrytning och återvinning, men trots det täcker det inte våra behov. Enbart återvinning kommer inte täcka vårt behov av metaller och mineral på väldigt många år. Av flera anledningar som exempelvis avsaknad av teknik för att återvinna en del råmaterial på ett hållbart sätt eller överhuvudtaget, inte tillräckligt med material då mycket är redan uppbundet i produkter, infrastruktur etc. och för vissa råmaterial har vi inte ens utvunnit tillräckligt att möta behovet även om vi skulle kunna återvinna 100 procent på en gång. När det gäller exempelvis järn och koppar är Sverige väldigt bra på återvinning medan sällsynta jordartsmetaller är svåra eller omöjliga att återvinna med dagens teknik. Återvinningsgrad från stålskrot är över 90 procent. Koppar är en av de mest återvinningsbara metallerna, men trots det täcker återvinning endast ca 30 procent av behovet varje år i Sverige.

• Läs mer om metall- och mineralåtervinning på SGU:s webbplats
• Läs mer om hållbar värdekedja för batterier på SGU:s webbplats
• Läs mer om regeringsuppdraget "Uppdrag att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier"

Förutom att Sverige står för 93 procent av all järnmalm som produceras inom EU, och är en av de främsta producenterna även av övriga basmetaller metaller innebär våra svenska gruvor en möjlighet att bidra med metaller som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i omvärlden. Den svenska gruvnäringen har ett lägre klimatavtryck än resten av världen och Sverige skapar med sin export av metaller en betydande klimatnytta på drygt 5 miljoner ton CO2e per år.

Det finns en stor innovationskraft inom gruv- och mineralnäringen som är drivande i teknikskiften på världsnivå, vilket bidrar till en mer hållbar gruvbrytning internationellt. Akademin arbetar i nära anslutning till företagen och under de senaste fem åren har cirka 3,5 miljarder kronor satsats i olika forskningsprojekt.

• Läs mer om HYBRIT vars teknik har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent
• Läs mer om Cementas nollvision med hjälp av CCS (carbon capture and storage) fångas CO2 från tillverkningen upp och lagras
• Läs mer om LKAB:s arbete för den gröna omställningen av järn- och stålindustrin. LKAB bryter 80 procent av all järnmalm inom EU.
• Betonginitiativet med visionen att klimatneutral betong finns på marknaden 2030 och att den används överallt år 2045
• Läs mer om Bolidens arbete med kopparprodukter med ett lågt koldioxidavtryck och återvunnet material
• Läs mer om Vinnovas arbete med att stödja utvecklingen mot en mer hållbar försörjning av metaller och mineral genom att vara aktiva i alla steg i framställningen

I Europa använder vi ungefär en fjärdedel av världens råmaterial, men producerar endast tre procent. En stor del av produktionen av kritiska råmaterial sker utanför EU. Detta beror delvis på att flera av de malmberäknade fyndigheterna är inte ekonomiskt hållbara idag. Andra har fastnat i de tillståndsprocesser som krävs för att öppna gruva i Sverige. För att utvinning ska bli möjlig krävs bland annat snabbare, och mer förutsägbara, tillståndsprocesser som också är accepterade av samhället.

Men det finns däremot en betydande mängd fyndigheter av kritiska metaller och mineral inom EU, bland annat i Sverige. EU har listat 34 mineral och metaller som bedöms som kritiska och/eller strategiska för vårt samhälle och för välfärden. Råmaterialen behövs för att säkra den gröna omställningen och digitaliseringen, samt för rymdindustri och försvar.

Flera andra länder har en ledande ställning när det gäller produktionen av specifika råmaterial, till exempel Brasilien (niob) och USA (beryllium och helium). Produktionen av platinagruppens metaller (PGM) är koncentrerad till Ryssland (palladium) och Sydafrika (iridium, platina, rodium och rutenium).

• Läs mer om critical raw materials på Europeiska kommissionens webbplats
• Läs mer om kritiska och strategiska råvaror på SGU:s webbplats

Att bedriva prospektering är en tidskrävande och resurskrävande verksamhet som sällan leder till att en gruva startas. Prospektering är således en högriskverksamhet som är beroende av kapital, vi behöver hjälp av utländska investerare. Alla företag med verksamhet i Sverige regleras enligt samma regelverk oavsett om det ursprungligen är grundat i Sverige eller i ett annat land.

All gruvverksamhet påverkar miljön. Hur mycket miljön får påverkas regleras av miljöbalken, som finns till för att skydda natur, ekosystem och oss människor. De svenska gruv-och metallföretagen bedriver därför en strikt tillståndspliktig verksamhet. Den svenska gruvbranschen och de svenska leverantörerna är världsledande och förebilder internationellt, vilket gynnar miljö och samhällsutveckling globalt. Dessutom innebär de klimatsmarta svenska verksamheterna att ökad produktion här leder till minskade utsläpp globalt.

Akten har förutsättning att öka utvinningen, återvinningen och förädlingen inom EU, framför allt genom effektiviserade tillståndsprocesser. Processerna är idag komplicerade och tar lång tid. CRMA har förutsättning att ändra på detta genom att företagen endast behöver kontakta en myndighet som guidar dem genom processen, och genom att tidsfrister sätts på hur lång tid processen får ta för de projekt som anses vara strategiska för EU.

Regeringen kommer att behöva se över vad som krävs för att Sverige ska kunna efterfölja denna lagstiftning. Det handlar bland annat om att utse en eller flera kontaktpunkter som kan guida företagen genom hela tillståndsprocessen. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att undersöka vad mer som krävs och hur detta ska göras.

• Critical Raw Materials Act
• Läs mer om EU:s akt om kritiska råvaror för EU:s framtida leveranskedjor
• Läs mer om kritiska och strategiska råvaror på SGU:s webbplats

Den enskilt viktigaste åtgärden för gruv- och mineralnäringens förnyelse är upptäckten av nya fyndigheter – vare sig det rör sig om helt nya fyndigheter eller fyndigheter i anslutning till redan befintlig verksamhet. Sverige har stor potential att bidra till Europas försörjning av kritiska och strategiska råmaterial, bland annat genom den geologiska potential för många råmaterial som finns i Sverige. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2024 beslutat om ett tillskott på 70 miljoner kronor till SGU för att myndigheten ska utveckla sitt arbete med att främja mineralutvinning i Sverige. 45 miljoner kronor av dessa medel ska användas till att förstärka SGU:s kartläggning av malmpotentiella områden. Det här är den största satsningen på kartläggning av malmpotentiella områden och främjande av mineralutvinning på flera decennier, vilket visar på hur regeringen prioriterar arbetet med att främja en tryggare mineralförsörjning. Mineraljakten, FIMM-förslagen, N2000, utredning om uran. 

Miljöbalken skapades för nära 25 år sedan och lagen ska accelerera den gröna omställningen – inte försvåra den. Det krävs snabba och förutsägbara tillståndsprocesser för att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft där Sveriges miljökrav ska vara i linje med EU:s regelverk. Regeringen har därför fattat beslut om att tillsätta en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

Att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen är en viktig del av Tidöavtalet.

• Nu pågår arbetet med att ta fram en ny mineralstrategi
• Regeringen gör stora satsningar på SGU
• SGU ska återinrätta Mineraljakten
• Klimat- och miljöministern beslutar om en utredning för att avskaffa förbudet mot uranutvinning
• Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet – för ökad försörjningsberedskap
• Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken

SGU (Sveriges geologiska undersökning) kartlägger berg, jord och grundvatten. Inom ramen för detta genomför de grundläggande kartläggning av malmpoteniella områden. Företagen söker själva undersökningstillstånd för vidare undersökning, men SGU:s information kan ofta ligga till grund för vilka områden de riktar in sin prospektering på.

• Berggrundsgeologisk kartläggning är en av SGU:s primära verksamheter och har så varit sedan myndighetens grundande år 1858.
• Läs mer om geokemisk kartläggning på SGU:s webbplats
• Läs mer om hur SGU arbetar med geofysisk kartläggning

• Bergsstaten handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning. Bergmästaren beslutar i frågor enligt minerallagen (undersökningstillstånd, bearbetningskoncession och markanvisning).
• Sveriges geologiska undersökning (SGU) är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige. Myndigheten har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. 
• Länsstyrelsens miljödelegation beslutar om provbrytningstillstånd.
• Mark- och miljödomstolen beslutar om miljötillstånd.
• Kommunens byggnadsnämnd beslutar om bygg- och marklov enligt plan- och bygglagen. Ytterligare tillstånd och dispens kan krävas och hela processen involverar flera remissinstanser samt samråd med sakägare.

• Läs mer om Bergsstaten
• Läs mer om SGU: Sveriges geologiska undersökning