Ny industristrategi ska öka Sveriges konkurrenskraft
Publicerad
Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Dagens Industri, den 12 juni 2025.
Sverige behöver spela strategiskt med sina styrkor så vi står starka och rustar för framtiden. Vårt välstånd grundas på vår ställning som ett av världens främsta industri- och innovationsländer. Vi utmärker oss inom teknikutvecklingen och med viktiga naturresurser såsom kritiska och samhällsviktiga metaller och mineral som är betydelsefulla komponenter i ny teknik.
Det senaste årens osäkra geopolitiska läge har haft en negativ påverkan på både konkurrenskraften och den nationella säkerheten. Spelplanen har förändrats. Många länder agerar aktivt för att stärka delar av sin industri, exempelvis genom att bevilja omfattande subventioner, vilket i vissa avseenden har lett till en snedvridning av konkurrensen på den globala marknaden. Svenska företag har inte längre en jämn spelplan att förhålla sig till. Sverige har en tradition av att inte konkurrera med statliga subventioner, i stället skapar vi goda förutsättningar för industrier att etablera sig, utvecklas och växa i landet. Den vägen ska vi fortsätta gå.
Mot bakgrund av dessa omständigheter har regeringen tagit initiativ till en ny industristrategi för Sverige som ska ge förutsättningar för en växande teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft.
Där industrins investeringar görs idag läggs grunden för dess konkurrenskraft imorgon. Det ska bli enklare och mer attraktivt att på marknadsmässiga grunder etablera, bedriva och skala upp befintlig och framväxande industriell verksamhet i hela Sverige.
För att nå målsättningen om en teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft har regeringen identifierat fyra insatsområden:
- Forskning och innovation som möjliggör teknikledarskap
- Motståndskraft och beredskap i osäkra tider
- Riskdelning och finansiering för en växande industri i omställning
- Goda ramvillkor som skapar förutsättningar för industrins etableringar och expansion:
- Trygg och fossilfri elförsörjning som möjliggör industrins omställning i hela landet
- Regelförenklingar och snabbare, mer förutsebara och effektiva tillståndsprocesser
- Infrastruktur som stödjer en växande industri
- Kompetensförsörjning som möter industrins behov
Den största reformen av innovations- och teknikpolitiken på ett decennium
Regeringen tar i industristrategin ytterligare ett steg för att utveckla svenskt teknikledarskap. Det är dags att våga välja och kraftsamla där det gör skillnad. Vi behöver öka tempot för att vinna teknikkapplöpningen. Regeringen öppnar därför upp för teknikutveckling och innovation från forskning till kommersialisering, från labb till lönsamhet.
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför presenterade regeringen i december den största satsningen på forskning och innovation någonsin om 6,5 miljarder kronor. Satsningarna innefattar bland annat kommersialisering av forskning genom medel till verifiering, test- och demonstrationsmiljöer, ökat EU-samarbete och avancerad digitalisering och satsningar på banbrytande teknik för ett Sverige i framkant.
Genom propositionen har regeringen gett Vinnova flera nya uppdrag inom innovation och ny teknik. Ett centralt uppdrag rör insatser för excellenskluster och strategiska teknikområden, i syfte att bidra till ett tydligt svenskt teknikledarskap genom att kraftsamla kring ett antal utvalda teknikområden som är strategiskt viktiga för Sverige: AI och autonoma system, avancerad digital teknik, inklusive halvledare, kvantteknik, energiteknik, material- och produktionsteknik och bioteknik.
Vinnova får även i uppdrag att göra en löpande analys av svenska styrkor och behov inom ny teknik, och att i processen engagera teknikintensiva företag, myndigheter och andra viktiga aktörer.
Goda förutsättningar för kommunerna att attrahera stora företagsetableringar
Kommunerna har en central roll vid stora industrietableringar. Kommuners arbetsinsatser och investeringar i utbildning, samhällsplanering, infrastruktur och bostäder är ofta nödvändiga för att realisera de värden som etableringarna kan ge. Om kommunerna saknar incitament kan det innebära att Sverige inte kan ta emot vissa investeringar, därmed riskeras sämre tillväxt än om kommunerna hade haft andra incitament. Regeringen lämnar därför ett tilläggsuppdrag till Accelerationskontoret att utreda om det finns behov av, och i så fall lämna förslag på hur, staten kan underlätta för kommuner att växa.
Miljötillståndsprocesser ska vara enkla, effektiva och förutsägbara - 328 instanser för miljöprövningsärenden ersätts med en instans
Långsamma tillståndsprocesser är ett hinder för industrietableringar. Investeringar till ett värde av cirka 240 miljarder kronor befinner sig i en tillståndsprocess enligt Accelerationskontoret och den samhällsekonomiska effekten av långsamma miljötillståndsprocesser beräknas enligt Svenskt Näringsliv uppgå till 50 miljarder kronor. Industristrategin betonar vikten av att verka för en enklare, mer jämn och effektiv tillståndsprocess i hela landet. Det kan uppnås genom att miljötillstånd söks via en samlad instans. Miljötillståndsutredningen har i sitt betänkande föreslagit en ny miljöprövningsmyndighet. Förslaget tas vidare och bereds inom Regeringskansliet.
Industrin är grundbulten för Sveriges konkurrenskraft och samhällsbygge. Industrin är motorn som driver en stor del av svensk ekonomi framåt och spelar en väsentlig roll för det svenska samhällets utveckling och välstånd. Industrisektorn sysselsätter idag ungefär 800 000 personer och står för omkring 20 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Industrin expanderar främst utanför storstadsregionerna, och bidrar därmed till utveckling i hela landet.
Med den nya industristrategin tar regeringen ut kursen mot en teknikledande och växande fossilfri industri. Vi ska ha goda förutsättningar att öka innovationskraften och produktiviteten. Nu bygger vi Sverige starkt för framtiden.
Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister
