Integration

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten är fortsatt hög. Under tredje kvartalet 2025 uppgick arbetslösheten till 8,8 procent – en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Många utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta på grund av bristande språkkunskaper och kort utbildning.

Regeringens inriktning är att integrationspolitiken ska bli mer krav- och faktabaserad. Därför finns det också ett behov av att förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp integrationen. Statistiska centralbyrån (SCB) får därför i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram en Integrationsbarometer, en återkommande undersökning som ska mäta skillnader i värderingar och förutsättningar mellan utrikes och inrikes födda.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en uppföljning av de integrationspolitiska delmålen om demokratisk samt social och kulturell integration. Uppföljningen ska genomföras i enlighet med det förslag som SCB lämnade till regeringen i sin slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om uppföljning av integration (A2024/01441).

Regeringen har beslutat att totalt 8 200 nyanlända ska omfattas av anvisningar till kommuner under 2026. Beslutet innebär också att fördelning av nyanlända mellan länen fastställs (länstal).

För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen 147 miljoner kronor 2026 på att minska utanförskapet och förbättra integrationen i Sverige. Satsningarna riktar sig särskilt till barn och unga i utanförskapsområden, men omfattar bland annat även insatser för vuxna med svaga språkkunskaper. Syftet är att förbättra livsvillkor, främja integration och stärka samhällsgemenskapen.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Inget barn ska utnyttjas av kriminella. Alla barn har rätt till frihet från alla former av våld. Regeringen och Sverigedemokraterna kommer i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Satsningarna i paketet uppgår till 972 miljoner kronor för 2026.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Etableringsboendelagen – Ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35).

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmning, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi, som ska leda till effektivare studier i sfi.

Regeringen har beslutat att bevilja World Values Survey (WVS) fem miljoner kronor för att genomföra en ny undersökning om värderingar och sociala normer i Sverige, med särskilt fokus på utrikes födda personer. Syftet är bland annat att förbättra och utveckla uppföljningen av integrationen.

Regeringen har idag beslutat att tillsätta en utredning för att fördjupa kunskapen om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk. Utredningen ska beskriva deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag som ska stärka arbetet mot parallella samhällsstrukturer och bidra till ett tryggare och mer sammanhållet Sverige.

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att bekämpa parallella samhällsstrukturer, förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

Mats Persson kommer lämna sin post som arbetsmarknads- och integrationsminister.

Den 3 juni 2025 bjöd arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson in ett 30-tal civilsamhällesorganisationer till samråd med temat Språkstärkande insatser för ökat deltagande i arbets-och samhällslivet.

Idag överlämnade Gulan Avci, regeringens nationella samordnare mot utanförskap, sitt slutbetänkande till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson. Betänkandet innehåller ett stort antal bedömningar om åtgärder som kan förebygga och motverka utanförskap, med särskilt fokus på barn och unga i områden där utanförskapet är stort.

Regeringen genomför en omfattande bidragsreform för att ta itu med utanförskapet i det svenska samhället, och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. En stor del arbetslösa har svag anknytning till arbetsmarknaden, många saknar utbildning på gymnasienivå, och cirka 1,2 miljoner människor är inte självförsörjande.

Den 3 juni höll arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson ett möte med en särskild expertgrupp med fokus på islamistiska rörelser och Muslimska brödraskapets verksamhet i Europa. Syftet var att belysa frågan ur ett svenskt perspektiv och diskutera möjliga samhällspåverkande konsekvenser.

Under många år har Sverige haft en ohållbar invandring i relation till samhällets förmåga till integration av utrikes födda. Integrationsproblemen påverkar hela samhället och har orsakat ett utbrett utanförskap. Regeringen lägger nu om inriktningen för integrationspolitiken med fokus på tydligare krav, mål för politikområdet och på att mäta utvecklingen av integrationen.