Satsningar för att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig
Publicerad
Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur. Regeringen föreslår i budgetpropropositionen för 2024 ett tillskott till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att förstärka både arbetet med upprustning av skyddsrum och den kommunala räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap.
Det civila försvaret är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft. En central uppgift för det civila försvaret vid höjd beredskap är att värna och skydda civilbefolkningen. Tillgången till skyddsrum samt förmågan hos räddningstjänsten att agera under krig är centrala delar i skyddet av civilbefolkningen. Som en del av den pågående upprustningen av det civila försvaret prioriterar regeringen nu att stärka dessa områden.
Den kommunala räddningstjänsten är i dag framför allt dimensionerad för att hantera fredstida olyckor. För att kunna hantera de stora påfrestningar som ett väpnat angrepp mot Sverige skulle innebära behöver den kommunala räddningstjänsten förstärkas.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett tillskott på 40 miljoner kronor till MSB för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig. Tillsammans med de medel som redan har avsatts för befolkningsskydd och räddningstjänst i Totalförsvarspropositionen 2020 innebär det en satsning på totalt 120 miljoner kronor på kommunal räddningstjänst under 2024.
Pengarna är tänkta att användas både för att stärka MSB:s egen verksamhet på området, vilket inkluderar stöd till kommunerna i form av bland annat planeringsstöd, och för att MSB ska fördela ut pengar direkt till kommunernas verksamhet för räddningstjänst.
Sveriges stora bestånd av skyddsrum är en annan viktig komponent i skyddet av civilbefolkningen. Standarden på skyddsrummen är dock varierande. Sverige behöver ha ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium. Regeringen anser därför att en satsning på befintliga skyddsrum är angelägen och föreslår ett tillskott till MSB på 100 miljoner kronor från och med 2024, för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum. Satsningen på befintliga skyddsrum är ett sätt att skyndsamt öka förmågan att skydda civilbefolkningen.
Regeringen avser lämna dessa förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2024. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Mer om statens budget
Den 20 september lämnade regeringen budgetpropositionen för 2024 samt höständringsbudgeten för 2023 till riksdagen.
Presskontakt
T.f. pressekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-804 34 48
e-post till Cornelia Norman
Fakta om kommunal räddningstjänst
- I Sverige finns omkring 16 000 hel- och deltidsanställda inom den kommunala räddningstjänsten. Kommunerna har ett ansvar att upprätthålla beredskap för och genomföra räddningsinsatser inom kommunen, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).
- De kommunala räddningstjänsterna har enligt LSO särskilda uppgifter vid höjd beredskap: 1) upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2) indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. Räddningstjänsterna ska även delta i första hjälpen och transport av skadade samt befolkningsskydd.
Fakta om skyddsrum
- Det finns i dag cirka 65 000 skyddsrum i Sverige, med plats för cirka 7 miljoner personer.
- Skyddsrummen ska i första hand vara till för att skydda befolkningen i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer.
- Skyddsrummen är i huvudsak belägna i någon av de 140 så kallade skyddsrumstätorterna.
Fakta om civilt försvar
Läs mer om civilt försvar och vad det innebär.
X