Lagstiftningsprocessen

Sveriges riksdag fattar beslut om nya lagar. Men det är regeringen som kommer med de flesta förslagen till nya lagar. Regeringens förslag kallas propositioner. Regeringen är också med och fattar beslut på EU-nivå. Besluten leder till nya lagar i Sverige.

Regeringen lämnar ungefär 200 propositioner till riksdagen varje år. Vissa av propositionerna föreslår helt nya lagar. Andra propositioner är förslag till ändringar av lagar som redan finns. Riksdagens ledamöter kan också lämna förslag till nya lagar. De kallas motioner.

Utredningar och kommittéer

Vissa frågor som regeringen arbetar med är svårare att lösa än andra. Då kan regeringen tillsätta en särskild utredare. Det är en person. Regeringen kan också tillsätta en grupp av flera personer. Då kallas det en kommitté.

Utredaren eller kommittén ska sedan utreda frågan. Regeringen beskriver uppdraget i så kallade direktiv till utredaren eller kommittén. När utredningen är klar samlas slutsatserna i en rapport. Rapporten blir offentlig och tillgänglig för alla att läsa.

När regeringen vill införa en ny lag går det oftast till så här:

  1. En statlig utredning får i uppgift att utreda en fråga.
  2. Utredningen utreder och skriver ett betänkande.
  3. Betänkandet skickas till myndigheter och organisationer för att de ska tycka till.
  4. Betänkandet tillsammans med myndigheternas och organisationernas svar skrivs om och blir ett förslag till en lagtext.
  5. Regeringen skriver sedan ett förslag - en proposition - till riksdagen.
  6. Ett eller flera av riksdagens utskott får ge synpunkter på förslaget tillsammans med andra förslag från riksdagens ledamöter. Förslagen läggs ihop till ett så kallat betänkande.
  7. Riksdagen röstar om betänkandet.

En del lagar som Sverige måste följa kommer från Europeiska unionen (EU). Vissa lagar som EU säger ja till gäller direkt i Sverige utan att riksdagen fattar beslut i frågan.

När en svensk lagstiftning bygger på beslut i EU går det oftast till så här:

  1. EU-kommissionen tar fram ett förslag till en ny lag.
  2. Förslaget lämnas till Europaparlamentet och ministerrådet. Ministerrådet består av samtliga regeringar i EU:s medlemsländer.
  3. Regeringen beskriver hur den ser på förslaget. Det kallas en ståndpunkt.
  4. Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd om den svenska ståndpunkten i riksdagen. Riksdagen beslutar om ståndpunkten.
  5. Regeringen framför den svenska ståndpunkten vid förhandlingar i ministerrådet. Samtidigt behandlas lagförslaget i Europaparlamentet.
  6. När ministerrådet och Europaparlamentet är överens fattas beslut om en ny EU-lag.

Beslutet är antingen ett en förordning eller direktiv. Om det är en förordning blir det lag direkt. Om det är ett direktiv måste det genomföras genom svenska bestämmelser.