Nationella minoriteter

År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Det är ett tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen därför uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet. Samtidigt är det 80 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och regeringen ger nu Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1940–1945”.

Forum för levande historia tilldelas en miljon kronor under 2025 för att ta fram ett kunskapshöjande material om den nationella minoriteten romer och antiziganism. Materialet ska rikta sig till skolväsendet och behandla romers historia, kultur, språk och situation i Sverige samt antiziganism idag och genom historien.

Regeringen har beslutat att, i regleringsbrevet för 2025, ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en informationsinsats om möjligheten för organisationer som företräder de nationella minoriteterna, inklusive urfolket samerna, att söka bidrag för återlämnandeprocesser.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot rasism mot samer.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot antiziganism.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv. Här kan du läsa mer om arbetet mot antisemitism.

Regeringen presenterar nu en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Regeringen har i dag fattat beslut om att omfördela medel till språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Den totala finansieringen uppgår till 28 miljoner kronor för 2025.

I propositionen föreslår regeringen att sekretess ska gälla för uppgifter om hur en väljare har röstat vid val till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433) och som framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen eller framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning.

Torsdagen den 28 november 2024 hölls årets sista möte i arbetsgruppen Samling för judiskt liv. Den huvudsakliga diskussionspunkten var utbildning, vilket är arbetsgruppens tema för 2024. Inbjudna representanter från ett antal organisationer närvarade för att berätta om sitt arbete på området.

Varje år hålls enskilda samråd med Sveriges fem nationella minoriteter judar, romer, samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar och tornedalingar. Syftet med samråden är att diskutera aktuella frågeställningar kring minoritetspolitiken i en öppen och konstruktiv dialog.

Den 12 november besökte kulturminister Parisa Liljestrand och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje Judiska Hemmet i Stockholm, ett äldreboende som har en judisk profil. Det är viktigt att man får möjlighet att behålla sin kulturella identitet när man blir äldre, oavsett om man tillhör en majoritetsgrupp i samhället eller en nationell minoritet.

Regeringen har i dag beslutat om ändringar i förordningen om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering. Ändringarna innebär att förordningen förlängs till och med 2026, att jämställdhet läggs till som ett eget område och att bidrag till insatser inom områdena utbildning, arbete och jämställdhet ska prioriteras vid fördelningen av bidrag.

I lagrådsremissen föreslår regeringen att sekretess ska gälla för uppgifter om hur en väljare har röstat vid val till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433) och som framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen eller framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning. Syftet med förslaget är att sekretesskyddet för hur en väljare har röstat vid val enligt sametingslagen ska motsvara det som gäller vid val enligt vallagen (2005:837).

Den 17-18 oktober deltog kulturminister Parisa Liljestrand och justitieminister Gunnar Strömmer i ett tvådagarsbesök till några av Förintelsens minnesplatser i Polen. Ministrarna fick följa med på en resa som anordnades av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) för skolelever i årskurs 9 från sex skolor från olika områden i Göteborg. Resan innefattade bland annat besök vid koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Tisdagen den 22 oktober besöker kulturminister Parisa Liljestrand Oslo för att delta i det nordiska minister- och sametingspresidentmötet. I anslutning till mötet kommer även det nordiskt samiska språkpriset Gollegiella delas ut.

När regeringen nu går in i mandatperiodens andra halvlek har betydande insatser inom Kulturdepartementets områden genomförts. Det handlar bland annat om läsfrämjande insatser, stärkt skydd för journalister och att främja judiskt liv i Sverige.

Den 17 oktober reser kulturminister Parisa Liljestrand och justitieminister Gunnar Strömmer till Polen för att delta i en hågkomstresa till Förintelsens minnesplatser. Ministrarna ansluter till en resa som anordnas av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) för elever i årskurs 9 och kommer att bland annat att delta i en visning av Auschwitz.

Tisdag den 1 oktober mötte kulturminister Parisa Liljestrand ungdomsorganisationen Met Nuoret, Meänmaa, Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset och Tornedalsteatern för att föra dialog om den fortsatta försoningsprocessen.