Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Publicerad Uppdaterad
Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.
Arbetslösheten i Sverige är hög. Det har både konjunkturella och strukturella orsaker. Den konjunkturella arbetslösheten bekämpas genom regeringens åtgärder för att stötta den inhemska efterfrågan, som att stärka hushållen och skapa bättre förutsättningar för företagen, till exempel genom sänkta kostnader för att anställa. De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden kan främst kopplas till att många arbetslösa inte har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, till exempel genom bristande språkkunskaper eller en för kort utbildning. Utformningen av dagens bidragssystem ger också låga drivkrafter till arbete. Dessa utmaningar bekämpas främst genom förstärkta drivkrafter till arbete och utbildningsinsatser.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Regeringen arbetar för att återupprätta arbetslinjen för att fler barn ska kunna se sina föräldrar gå till jobbet. Här kan du ta del av regeringens åtgärder för att bekämpa arbetslösheten.
Stärka hushållens ekonomi
Regeringen har genomgående under mandatperioden stöttat hushåll som har fått sin köpkraft kraftigt minskad av den höga inflationen. Det har handlat om reformer som sänkt skatt på arbete och pension, tilläggsbidrag i bostadsbidraget, åtgärder för lägre drivmedelspriser, höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och elstöd. Regeringen fortsätter att stärka hushållens ekonomi för att bryta den utdragna lågkonjunkturen och för att fler människor ska komma i arbete.
Många hushåll i Sverige har under de senaste åren haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Regeringen har genomfört flera åtgärder för att stötta hushållen. Det handlar bland annat om sänkt skatt på arbete och pension, sänkt elskatt, sänkt barnomsorgsavgift och tillfälligt sänkt matmoms för billigare matkassar. Dessutom permanent och tillfälligt sänkt drivmedelsskatt och sänkt reduktionsplikt samt höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. En familj med en polis och en sjuksköterska samt två barn, tre och fem år gamla, har efter regeringens budgetar 5 000 kronor mer i månaden 2026 jämfört med 2022.
Regeringen har beslutat om ett matprispaket för billigare matkassar som består av tillfälligt sänkt moms på livsmedel, en matpriskommission som ska följa matprisernas utveckling och ett uppdrag om regelförenkling inom dagligvaruhandeln till Tillväxtverket. Den tillfälligt sänkta matmomsen började gälla den 1 april 2026.
Regeringen har föreslagit en satsning om 6,5 miljarder kronor inom ramen för en kommande extra ändringsbudget för att tillfälligt under andra halvan av 2026 halvera priset på månadskort inom kollektivtrafiken.
Stärkta drivkrafter till arbete
Ett arbete är inte enbart av betydelse för varje människas ekonomi. För de flesta människor har ett arbete också andra värden, såsom känslan att bidra till samhället samt tillgången till socialt umgänge och sammanhang. Att gå arbetslös eller utan meningsfull sysselsättning under en längre period riskerar att få negativa effekter på individen ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. För att bryta passiviteten för regeringen en politik som aktiverar arbetslösa och prioriterar kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därtill genomför regeringen reformer för att stärka incitamenten att gå från bidrag till jobb.
För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Regeringen genomför därför en bidragsreform. Bidragsreformen består av ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige, och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie föreslås också för dem som lämnar försörjningsstödet för jobb.
Regeringen har genomfört den största reformen av a-kassan på många år. Arbetslöshetsförsäkringen är nu en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för felaktiga utbetalningar samtidigt som den administrativa bördan minskar. Därtill kommer fler att omfattas av den nya försäkringen. Reformen gäller sedan den 1 oktober 2025.
Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. Det är också viktigt att förbättra kontrollen och uppföljningen av att de arbetssökande aktivt söker lämpliga arbeten. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen mer medel under mandatperioden för att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande. Arbetsförmedlingen har bland annat fått medel för att tidigt kartlägga arbetssökandes behov av yrkesutbildning eller grundläggande utbildning och aktivt anvisa dem till rätt insats. Myndigheten ska också öka arbetet med arbetssökande som får kompletterande ekonomiskt bistånd, i linje med bidragsreformen.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.
För att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att få en anställning har regeringen tillfört medel för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben efter 2027. En förutsättning för förlängning är att arbetsmarknadens parter förlänger sitt centrala kollektivavtal om etableringsjobb och att en förlängning av etableringsjobben godkänns av Europeiska kommissionen. Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att sprida kunskap om etableringsjobb. Målet är att fler arbetsgivare och arbetssökande ska känna till stödet och att fler personer ska anställas med etableringsjobb.
Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller en höjd etableringsersättning och en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg. Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Lag- och förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
Att erbjuda ungdomar ett sommarjobb kan vara ett sätt att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden senare i livet. Regeringen vill öka möjligheterna till arbete för ungdomar i kommuner med hög arbetslöshet och öronmärker därför 250 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att stödja kommuner att skapa sommarjobb och tidsbegränsade jobb för ungdomar under 2026.
För att stärka ungas position på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa unga har regeringen lagt fram en proposition till riksdagen. I propositionen föreslås tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift till personer som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år.
Åldersdiskriminering gör att äldres kompetens och erfarenhet förblir en outnyttjad potential, vilket är negativt för Sverige och skadligt för den enskilda. Regeringen har därför gett Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter identifiera behov av, och vid behov lämna förslag på, stödinsatser och andra åtgärder. Syftet är att stärka arbetsgivares kunskap och förmåga att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet.
Utbildningsinsatser
En del av regeringens strategi för att varaktigt sänka arbetslösheten handlar om att stärka de arbetslösas färdigheter. Utbildningsinsatser förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och minskar den strukturella arbetslösheten genom att fler arbetstagare får de kvalifikationer som efterfrågas när ekonomin återhämtar sig. Särskilt effektiva är korta, yrkesinriktade utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov, såsom arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Regeringen har under mandatperioden tillfört medel för att utöka antalet platser i yrkeshögskolan och yrkesvux. Goda kunskaper i svenska språket har också visat sig vara viktiga för att få ett jobb, även inom lågkvalificerade yrken. Åtgärder som stärker språkkunskaperna bland de arbetslösa är därför viktiga.
Yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och har avsatt 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.
Yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, göra omställning möjligt och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen har lagt fram en proposition som syftar till att stärka yrkeshögskolan och skapa förutsättningar att tillhandahålla kvalificerad yrkesutbildning som bygger på eftergymnasial utbildning.
Det finns ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och att stärka omställningsförmågan. Därför har regeringen infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Ursprungligen planerades att piloten skulle pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs piloten till och med 2028. Intresset för piloten har varit stort, därför har satsningen utökats med 50 miljoner kronor per år från och med 2026. Förstärkningen innebär att fler kommer att kunna utbilda sig, att fler utbildningar kan starta inom olika branscher och att förutsättningarna för utvärdering av utbildningsformen förbättras.
Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens samtidigt som det saknas personer med rätt utbildning för att kunna ta de jobb som finns. Regeringen har under de senaste åren skjutit till medel till yrkesutbildning inom komvux för att fler ska kunna gå en yrkesutbildning. Trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent. Därför har regeringen genomfört en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. Ytterligare förändringar bereds.
Bristen på rätt utbildad arbetskraft är tydlig i många branscher, särskilt inom vården. Regeringen vill därför öka antalet arbetsmarknadsutbildningar inom vård för att fler arbetslösa ska kunna ta steget in i jobb och satsar därför 30 miljoner kronor per år 2026–2028.
Personer med kort utbildningsbakgrund och bristande kunskaper i svenska riskerar att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden i den rådande lågkonjunkturen. Arbetslivsinriktade språkinsatser kan bidra till att främja integration och minska utanförskap. Regeringen har därför avsatt medel till en förstärkning på 40 miljoner kronor per år från och med 2026 till och med 2028 för att folkhögskolor ska kunna genomföra språkstärkande insatser. Satsningen ska bland annat erbjudas personer som har en yrkesutbildning men är arbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.
Företagande
Fler företag är nyckeln för att bryta lågkonjunkturen. Med fler företag skapas fler innovationer, arbetstillfällen och ett ökat välstånd. Ett gott företagsklimat är en grundförutsättning för fler svenska jobb och ekonomisk tillväxt. Genom enklare regler, snabbare tillståndsprocesser och bättre kompetensförsörjning rivs hinder för tillväxt och företagens möjligheter att fokusera på sin kärnverksamhet stärks.
Regeringen har lagt fram ett företagarpaket som tillfälligt sänker kostnaderna för att anställa personer i åldern 19–23 år, sänker skatten för småföretagare och gör stora satsningar på att minska företagens administrativa kostnader. Det handlar bland annat om stora förenklingar och förbättringar av 3:12-regelverket. Förslagen innebär att över 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.
Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt, proportionerligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. För att ytterligare bidra till kommissionens arbete med att förenkla EU-lagstiftningen har regeringen överlämnat 63 förslag på förenkling kopplat till områden som är nödvändiga för att öka europeiska företags konkurrenskraft.
Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska och regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda. Genom att förenkla regelverk och processer bidrar regeringen till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i växande företag.
Att uppmuntra unga entreprenörer är viktigt för Sveriges framtid som starkt företagarland. Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att främja ungas möjligheter att vidareutveckla och etablera företag efter avslutad gymnasieutbildning. Syftet är att skapa starkare broar mellan skola och näringsliv.
Industrin är en motor för svensk tillväxt, försvarsförmåga och klimatomställning. För att stärka industrins konkurrenskraft satsar regeringen på regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser.
