Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Publicerad Uppdaterad
Stora satsningar görs på tillväxt och konkurrenskraft för att fler ska komma i arbete men svensk ekonomi är fortsatt i en utdragen lågkonjunktur. En orolig omvärld håller fortsatt tillbaka den svenska ekonomin och bidrar till en ökad arbetslöshet. För att möta arbetslösheten bedriver regeringen en arbetsmarknadspolitik som bygger på en stärkt arbetslinje och utbildningslinje samt effektivare arbetsmarknadsåtgärder.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att trycka tillbaka arbetslösheten, inte minst för att stötta de grupper som har svårast att konkurrera på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning.
Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten i Sverige till 8,4 procent. Trots att det finns många lediga jobb är arbetslösheten hög och långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast på en hög nivå även på sikt. Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden och har stora behov av stöd. Med anledning av detta har regeringen vidtagit flera åtgärder för att öka möjligheterna till arbete.
Fler utbildningsinsatser
En stor andel av de arbetslösa har kort eller ingen utbildning samtidigt som det finns branscher där det råder brist på personal. Regeringen satsar därför på att bygga ut yrkesutbildningar både inom yrkeshögskolan och yrkesvux. 2025 beräknas det att finnas totalt ca 125 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och yrkesvux, varav ca 72 000 platser är inom yrkesvux och ca 53 000 är inom yrkeshögskolan.
I syfte att få fler arbetsplatser att ta emot lärlingar höjs bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux, lärlingsvux. Bidraget höjs från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år. Framöver lämnas bidraget även per elev och år, vilket i praktiken kommer att innebära högre ersättning för handledare.
Regeringen vill att fler arbetslösa ska gå en arbetsmarknadsutbildning. Regeringen gav i december 2024 Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa en plan för hur myndigheten ska öka antalet deltagare i sådana. Arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade utbildningar till branscher där det är brist på personal.
Omställningsstudiestödet ska stärka den enskildes position på arbetsmarknaden och därmed bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörjning. Intresset för att studera med omställningsstudiestöd har varit stort. Det stora antalet ansökningar och ett komplext regelverk har skapat långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN), vilket innebär att många sökande har fått vänta länge på ett beslut. Regeringen har därför – efter förslag i propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd – beslutat om flertalet regelförenklingar som ska korta handläggningstiderna för omställningsstudiestödet.
Stärkt arbetslinje och ökad självförsörjning
För att bygga Sverige rikare och tryggare genomför regeringen ett åtgärdspaket som ska ge mer pengar i plånboken till hushåll och samtidigt stärka drivkrafterna till arbete och sparande. Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget i budgetpropositionen för 2025 är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete.
För att minska arbetslösheten och förbättra kompetensförsörjningen vill regeringen att fler arbetslösa ska vara redo att pendla, flytta eller byta yrke för att få en anställning. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten för arbetssökande bland annat genom att vidareutveckla kontrollen av att den arbetssökande. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) förtydligade regelverket genom en ny föreskrift med allmänna råd om lämpligt arbete, som trädde i kraft 1 juni 2024.
Fler behöver också delta i arbetsmarknadspolitiska insatser för att höja sin kompetens och därmed sin anställningsbarhet. Ett hinder för vissa arbetssökande är de kostnader som uppstår vid resor till intervjuer eller utbildningar som sker på andra platser än hemorten. Därför har regeringen beslutat att höja ersättningen för resa och boende i samband med anställningsintervjuer och deltagande i programinsatser som exempelvis arbetsmarknadsutbildningar.
Regeringen genomför den största reformen av a-kassan på många år. Arbetslöshetsförsäkringen reformeras och blir en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk samtidigt som den administrativa bördan minskar. Därtill kommer fler att omfattas av den nya försäkringen. Reformen träder i kraft den 1 oktober 2025.
I vårändringsbudgeten 2025 avsätter regeringen medel för att tidigarelägga höjningen av den högsta ersättningen i a-kassan till att gälla från den 4 augusti.
Arbetslösa som inte har en gymnasieutbildning har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden. Fler arbetslösa behöver därför ta del av och fullfölja en komvuxutbildning för att kunna komma i arbete. En utmaning är att Arbetsförmedlingen inte har tillgång till den information som krävs för att kunna följa upp och kontrollera arbetssökande som studerar inom Komvux. Regeringen föreslår att kommuner ska vara skyldiga att lämna relevanta uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Det skulle möjliggöra för Arbetsförmedlingen att följa upp stödet till den arbetssökande under studiernas gång. Det föreslås även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser kommunal vuxenutbildning.
Den som lever i utanförskap behöver mötas av rätt åtgärder för att komma i arbete och bli en del av samhällets gemenskap. Regeringen har initierat ett utredningsarbete med sikte på en bidragsreform i tre delar. Det handlar om ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar till att genom krav och stöd på sikt bidra till att fler ska komma i arbete eller närma sig arbetsmarknaden.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förstärka kontrollen av arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser hos leverantörer och förbättra sin systematiska kontroll och uppföljning av de krav som ställs på leverantörer avseende avvikelserapportering. Bristen på kontroll hos Arbetsförmedlingen av både arbetssökande hos leverantör och kraven på leverantörerna riskerar annars att leda till felaktiga utbetalningar från välfärden. Kontrollen av rätten till ersättning för alla arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser ska fungera likvärdigt oavsett om den sökande deltar i insatser i Arbetsförmedlingens egen regi eller om de deltar i insatser hos externa leverantörer. Bristen av likabehandling i kontrollen av arbetssökande riskerar annars att urholka förtroendet för arbetsmarknadspolitiken.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag, att genomföra förändringar för fristående aktörer i matchningstjänsten ”Rusta och matcha” för att stärka incitamenten för leverantörerna att uppnå förbättrade resultat i form av övergångar till arbete och utbildning. Förändringarna är viktiga mot bakgrund av den effektutvärdering som IFAU har genomfört avseende privata matchningsaktörer. Utredningen visar att trots att insatsen hos fristående leverantörer i Rusta och matcha var dyrare än insatserna för jämförelsegruppen fick inte fler av de arbetssökande som anvisats till den arbete.
Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter att påverka arbetsmarknaden och arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög. Därför tillför regeringen 60 miljoner till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten för 2025. Syftet är att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet.
Arbetsförmedlingen får i uppdrag att fördela upp till 250 miljoner kronor i bidrag till kommuner med hög arbetslöshet för att stärka deras möjligheter att skapa sommarjobb och jobb för ungdomar.
Integration och svenska språket
Dagens sfi fungerar inte tillfredsställande och genomströmningen är låg. En del elever deltar i sfi i många år utan att fullfölja utbildningen. Utbildningsdepartementet har remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag på skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Syftet är att fler nyanlända personer snabbare ska lära sig svenska och etablera sig i samhället. I utkastet till lagrådsremiss föreslås därför att rätten att delta i sfi ska begränsas till tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen. Om det finns särskilda skäl ska dock huvudmannen kunna förlänga rätten till utbildning med sex månader åt gången. Det ska fortfarande vara möjligt att studera i olika studietakt, men målet ska vara att nå kunskapsmålen i den sista sfi-kursen inom tidsramen. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
För att åstadkomma en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män inför regeringen en möjlighet att bortse från tiden för den som är förhindrad att delta i insatser i etableringsprogrammet på grund av vård av eget barn. Det gör det möjligt för föräldralediga, vilket i praktiken ofta är kvinnor, att ta del av etableringsinsatser under längre tid än vad nuvarande reglering innebär. Den nyanlände kan då fortsätta sina etableringsinsatser under motsvarande tid som han eller hon varit frånvarande för föräldraledighet. Detta medför i sin tur att kvinnor, i större utsträckning än i dag, får tillgång till insatser som kan påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. På så sätt kan nyanlända kvinnor och män få mer likvärdiga möjligheter till arbete.
För att förbättra nyanländas möjligheter att lära sig svenska beslutades det i budgetpropositionen för 2025 om 31 miljoner kronor till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med barn.
Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Det kan i stor utsträckning förklaras av att de tar ett större ansvar för omsorgen av barn. Eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser.
Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats både i tillsyn och av statliga utredningar. Även inom förskolan finns personal som inte behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att utveckla barnens språk. Förslaget om språkträning inom välfärden är en fortsättning på den satsning för anställda inom äldreomsorgen och förskolan som inleddes under 2021 och som utökades 2022. Regeringen föreslår 40 miljoner kronor 2025 som ska finansiera insatser för språkträning. Satsningen planeras att pågå till och med 2026. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.
Arbetslösheten är högre bland utrikes födda kvinnor än i befolkningen som helhet, och många utav dem står helt utanför arbetsmarknaden. Jämställdhetsmyndigheten ska fördela statsbidrag på 48 miljoner kronor under kommande år. Satsningen främjar kvinnors och flickors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet, och möjliggör för kvinnor och flickor att bevaka sina rättigheter.
Regeringen har tillfört 31 miljoner kronor 2025 för att ge länsstyrelserna utökade möjligheter att bevilja stöd till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn.
Regeringen vill förbättra uppföljningen av utrikes föddas språkkunskaper i svenska språket och därför avsattes det i budgetpropositionen för 2025 4 miljoner kronor för uppföljning av hörförståelse och muntlig förmåga i svenska språket, samt uppföljning av läsförståelse bland utrikes födda i Sverige.
Kraven på ökade kunskaper i svenska tydliggörs bland annat i regeringens nya integrationsmål.
Insatser för personer långt från arbetsmarknaden
Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden och har stora behov av stöd. Regeringen har därför sett till att Arbetsförmedlingen får mer resurser och förtydligat uppdrag för att myndigheten i högre utsträckning med egen personal ska tillhandahålla ett förstärkt stöd till arbetssökande långt ifrån arbetsmarknaden. I det arbetet ska personer som varit utan arbete i mer än två år prioriteras, däribland utrikes födda kvinnor och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är betydligt högre än i övriga befolkningen. Regeringen vidtar en rad insatser för att få fler i jobb. I budgetpropositionen för 2025 föreslogs till exempel ett vidgat tolkstöd, stärkt utbildningsstöd och förenklat stöd till start av näringsverksamhet. Dessutom fick Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att öka kännedomen hos arbetsgivare om de insatser som finns tillgängliga för personer med funktionsnedsättning vid en anställning. Av regleringsbrevet för 2025 framgår också att myndigheten ska fortsätta arbetet med att väsentligt korta den tid det tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga, samt fortsätta att anvisa dem som varit arbetslösa länge till anställning med lönebidrag för utveckling hos Samhall.
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Syftet med översynen har enligt direktiven varit att säkerställa att verksamheten når rätt individer och utformas på ett sätt som ger dessa individer bästa möjliga stöd. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 26 mars 2025.
