Vad regeringen gör med anledning av kriget i Gaza

Uppdaterad 18 december 2024

Mer än ett år efter Hamas fruktansvärda terroristattacker den 7 oktober 2023 är utvecklingen i Mellanöstern fortsatt allvarlig och svårbedömd. Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, stödjer ansträngningar för regional nedtrappning.

Vid attacken den 7 oktober 2023 dödades omkring 1 200 människor och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza. Israel drabbades av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. I det efterföljande kriget har över 44 000 palestinier dödats, inklusive tusentals barn. Det mänskliga lidandet är enormt för civilbefolkningen. Sveriges arbete med anledning av läget fokuserar bland annat på följande områden.

1. Ökat humanitärt bistånd

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Behoven är akuta och enorma. Sverige har sedan den 7 oktober 2023 ökat det humanitära biståndet med drygt 560 miljoner kronor mot bakgrund av den humanitära krisen i Gaza. Sverige är därutöver en stor kärnstödsgivare till flera humanitära organisationer som verkar på plats. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet.

För att stödet ska nå fram krävs omfattande förbättringar av det humanitära tillträdet. Israel måste göra betydligt mer för att öka det humanitära tillträdet, och därmed volymerna av humanitära leveranser till och inom hela Gaza. På svenskt initiativ har Sverige, tillsammans med ett trettiotal länder, uppmanat Israel att öka det humanitära tillträdet till Gaza och möjliggöra bättre, säkrare och tillräckligt omfattande humanitära leveranser. Tillsammans har vi också uppmanat att förbättra möjligheterna för humanitär personal att röra sig säkert för att förmedla hjälp i samtliga delar av Gaza. Sverige för fortsatt dialog med Israel om detta tillsammans med andra givare. Regeringen betonar att Israel också måste göra mer för att leva upp till den internationella humanitära rättens skydd för civilbefolkningen.

Om Sveriges humanitära stöd till Gaza

2. Aktivt deltagande i det multilaterala samarbetet

Sverige deltar aktivt i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN. Sverige ger sitt fulla stöd till de ansträngningar som görs för vapenvila i enlighet med säkerhetsrådsresolution 2735 för att säkerställa att gisslan släpps, att lindra det massiva humanitära lidandet och att bidra till de-eskalering i regionen. Detta för regeringen fram såväl i EU och FN som i samtal med länder i regionen. 

Internationella domstolen har i ett rättsligt bindande beslut om provisoriska åtgärder ålagt Israel att förbättra det humanitära tillträdet. Detta är Israel skyldigt att följa. Sverige ger sitt fulla stöd till den Internationella domstolen.

Sveriges ställningstaganden bygger på folkrätten. Regeringen uppmanar kontinuerligt alla parter att följa den internationella humanitära rätten:

• Israels rätt att försvara sig måste utövas i enlighet med folkrätten inklusive den internationella humanitära rätten.
• Alla parter i en konflikt har enligt den internationella humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses.
• Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Civila får inte användas som mänskliga sköldar. Principerna om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.
• Sjukhus och sjukhustransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt den internationella humanitära rätten. 

3. Sanktioner mot Hamas

Hamas är listad som en terroristorganisation av EU sedan drygt 20 år. Regeringen stödjer och deltar aktivt i det arbete som pågår bland EU:s medlemsländer om ytterligare åtgärder mot Hamas. Exempelvis har EU fattat flera beslut om sanktioner mot ledande företrädare för Hamas och PIJ (Palestinska islamiska jihad). Sanktionerna innebär bland annat frysning av tillgångar och förbud mot tillhandahållande av medel. En särskild sanktionsregim har inrättats efter den 7 oktober 2023 för att på ett mer effektivt sätt kunna kringskära terroristorganisationens finansiering.

Varför EU antar sanktioner - Consilium

4. Mot bosättarvåld

Sverige och EU ser med stor oro på det ökande bosättarvåldet på Västbanken och expansionen av bosättningar. Bosättningspolitiken strider mot folkrätten och undergräver tvåstatslösningen samt bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Det är centralt att Israel, liksom andra stater, lever upp till de krav som folkrätten ställer. Dödsfall måste utredas och ansvarsutkrävande måste säkerställas. Regeringen har varit drivande för införandet av EU:s sanktioner mot extremistiska bosättare som utför våldsdåd mot civila och välkomnar att EU har infört sanktioner mot extremistiska bosättare.  

5. Stöd till fredsansträngningar mellan Israel och Palestina som leder till en tvåstatslösning

En hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en tvåstatslösning. Sverige stödjer EU:s arbete, engagemang och initiativ för att få till stånd en trovärdig process för en förhandlad tvåstatslösning i samverkan med bland annat regionala aktörer och FN. Gemensamma diplomatiska ansträngningar är viktiga för att motverka ytterligare eskalering och spridningseffekter i regionen. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier.

En förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida är och förblir den enda hållbara vägen mot fred och säkerhet.

Sidan uppdateras

Denna sida publicerades ursprungligen den 2 november 2023 men har sedan dess uppdaterats flera gånger.