Nya lagar inom Justitiedepartementets områden den 1 augusti 2022

Under året har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft vid halvårsskiftet 2022. Ett urval av dem presenteras här.

Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar

För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans, till exempel över internet, utvidgas bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn. Bestämmelserna om våldtäkt och våldtäkt mot barn ändras för att de ska bli mer neutrala med avseende på kön och sexuell läggning. Bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering utvidgas så att även ageranden där barnet varit helt passivt omfattas.

Det införs också nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. För att bättre återspegla brottslighetens allvar genomförs flera straffskärpningar. Bland annat höjs minimistraffet för våldtäkt och våldtäkt mot barn från fängelse i två år till fängelse i tre år.

SFS: 2022:1043
Prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar

Nya uppgifter om den tilltalades ålder blir grund för resning

Resning till den tilltalades nackdel ska kunna beviljas om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder som sannolikt skulle ha lett till att han eller hon hade dömts till en väsentligt svårare påföljd eller en annan utgång i utvisningsfrågan.

SFS: 2022:1082 och 2022:1083
Prop. 2021/22:233 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen

Registrering av kontantkort – förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter

Det är mycket vanligt att oregistrerade och anonyma kontantkort till mobiltelefoner används i samband med brottslig verksamhet. Det gör att brottsbekämpande myndigheter går miste om viktig och ibland avgörande information.

I syfte att underlätta för brottsbekämpande myndigheter och försvåra för kriminella införs en registreringsskyldighet för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort. Den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan än den registrerade abonnenten ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

SFS: 2022:1086 och 2022:1087
Prop. 2021/22:183 Registrering av kontantkort – förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter

Regler om utvisning på grund av brott skärps

Lagändringarna syftar huvudsakligen till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott och innebär bland annat följande. Utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag och det ställs högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad. Kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige tas också bort.

Dessutom ska domstolen inte längre beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och val av påföljd. Återreseförbuden ska också bli längre och börja löpa vid dagen för utresa. Ändringarna innebär också bland annat ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som begått brott.

SFS: 2022:1015–1017
Prop. 2021/22:224 Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

Förbättrade förutsättningar för ett europeiskt samarbete om gränsförvaltning

EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning innebär förbättrade förutsättningar för ett utökat samarbete om gränsförvaltning inom Schengenområdet. För att EU-förordningen ska kunna tillämpas och få fullt genomslag i Sverige krävs vissa kompletterande nationella bestämmelser i lag och förordning.

Den nya lagen reglerar vad som ska gälla vid de tillfällen då utländska tjänstemän kan komma att tjänstgöra i Sverige med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Den nya förordningen innebär bland annat att Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Kriminalvården och Migrationsverket pekas ut som ansvariga för Sveriges åligganden enligt EU-förordningen.

SFS: 2022:1057–1070 m.fl.
Prop. 2021/22:227 Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och förtydliganden i regler om unga lagöverträdare

Enskilda får rätt till grundlagsskadestånd vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen

Staten eller en kommun ska ersätta både ekonomisk och icke-ekonomisk skada som drabbar en enskild på grund av att det allmänna överträtt någon av dennes grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. regeringsformen.

För att det allmänna ska bli skyldigt att betala krävs att det är nödvändigt att betala skadestånd för att gottgöra den enskilde för överträdelsen. Det innebär bland annat att den enskilde i första hand ska använda sig av andra sätt än grundlagsskadestånd för att komma till rätta med en överträdelse, till exempel genom att överklaga ett oriktigt beslut.

Bestämmelsen syftar till att främja skyddet för fri- och rättigheterna i regeringsformen, som lyfts fram i rättstillämpningen och framträder tydligare i relation till Europakonventionen.

SFS: 2022:1368
Prop. 2021/22:229 Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda

Jämlika regler om föräldraskap införs i internationella situationer

Det införs en ny föräldraskapspresumtion i internationella situationer. Enligt presumtionen ska en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor på vissa villkor automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Det gäller i första hand om föräldraskapet följer av lagen i det land där barnet vid födelsen fick sin hemvist.

Ändringarna innebär vidare att utländska domstolsavgöranden om och fastställelser av föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor under vissa förutsättningar ska erkännas i Sverige. Det införs också flera internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor.

SFS: 2022:1322–1327
Prop. 2021/22:188 Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer

Stärkt skydd för barn i internationella familjemål

Genom EU:s nya Bryssel II-förordning och de kompletterande regler som nu införs kommer det att gå snabbare och enklare att verkställa avgöranden om föräldraansvar inom EU. Barnets rätt att komma till tals tydliggörs. Dessutom utvecklas informationsutbytet mellan medlemsstaterna, vilket förbättrar beslutsunderlagen och underlättar domstolarnas och myndigheternas handläggning.

Den nya Bryssel II-förordningen börjar tillämpas den 1 augusti 2022. Förordningen gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Den innehåller regler om vilken medlemsstats domstol som kan pröva en tvist och om erkännande och verkställighet av avgöranden i EU. Syftet med den nya EU-förordningen och de kompletterande bestämmelserna är att stärka barns och föräldrars rättssäkerhet.

SFS: 2022:948–963
Prop. 2021/22:189 Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet införs

Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar i utmätningsärenden underlättas, bland annat genom att ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningar tydliggörs och genom att gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna upplysningar skärps. Vidare utökas möjligheten att distansutmäta egendom som Polismyndigheten påträffar i sin verksamhet.

SFS: 2022:799 och 2022:800
Prop. 2021/21:197 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Ett mer effektivt och ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande

En rekonstruktionsplan, som innehåller alla nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem, ska kunna fastställas med bindande verkan. Kraven på rekonstruktörer skärps och rekonstruktörer ställs under tillsyn.

Det nya lagen innebär också att det skapas förutsättningar att koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter och att EU:s insolvensdirektiv genomförs.

SFS: 2022:2022:964–1000 m.fl.
Prop. 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion

Hittegods i kollektivtrafiken

Lagen gäller för egendom som glöms kvar eller tappas bort vid transport med tåg, spårvagn, tunnelbana, buss eller fartyg samt inom vissa områden som ansluter till sådan transport. Den som tar hand om sådan kvarglömd eller borttappad egendom ska lämna den till det berörda trafikföretaget som därefter ska förvara egendomen åt ägaren.

Om ägaren inte hämtar ut egendomen inom viss tid tillfaller den trafikföretaget. Företaget ska i vissa fall ha rätt att göra sig av med egendomen direkt och ska ha rätt till ersättning för förvaringen. Den nya lagen ersätter den reglering av kvarglömd eller borttappad egendom som finns i dag för berörda transporter och innebär att reglerna blir tydligare samtidigt som trafikföretagens hantering förenklas.

SFS: 2022:798
Prop. 2021/22:218 Hittegods i kollektivtrafiken