Grundlagar och integritet

Den 18 december överlämnades betänkandet Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Betänkande från Utredningen om tvångsmedel mot underåriga (Ju 2023:12).

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63).

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som innebär utökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att kamerabevaka i sin verksamhet. Förslagen innebär också att det blir enklare för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning.

Brottsofferjouren Sverige beviljas en miljon kronor under 2025 för att fortsätta och vidareutveckla arbetet som nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts för hot, hat eller trakasserier. Samtidigt får Mediemyndigheten ett permanent uppdrag att följa arbetet med journalisters säkerhet.

I skrivelsen redogör regeringen för hur bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning vid förundersökning i brottmål har tillämpats under 2023.

Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel under 2023. I skrivelsen redovisar regeringen i vilken omfattning olika hemliga tvångsmedel har använts och vilken nytta de har medfört i brottsbekämpningen.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till ändringar i kamerabevakningslagen (2018:1200). Förslagen syftar till att reglerna om kamerabevakning ska bli mer ändamålsenligt utformade och motsvara de behov av bevakning som finns i dag.

Här kan du ta del av remissinstansernas yttranden som inkommit till Justitiedepartementet gällande betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter (SOU 2024:27).

Brottsutvecklingen i Sverige är exceptionell och läget är allvarligt. För att trycka tillbaka brottsligheten krävs att myndigheter och andra aktörer kan lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Dagens sekretessreglering är dock utformad på ett sätt som hindrar ett sådant uppgiftslämnande.

En viktig del av regeringens arbete med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är att förbättra möjligheterna att utbyta relevant information. Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag om att ett antal statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska bli skyldiga att lämna ut vissa uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

här kan du ta del av till vilka instanser som Justitiedepartementet har remitterat SOU 2024:75 Personuppgifter och mediegrundlagarna.

Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet har överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredning föreslår stärkt skydd för personuppgifter som offentliggörs i söktjänster.

Utredningen har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser samt söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Syftet med uppdraget har varit att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster.

Regeringen föreslår att lagen om hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning och med vissa justeringar.

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som ger de brottsbekämpande myndigheterna fortsatta och utökade möjligheter att använda hemlig dataavläsning för att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott.

Regeringen har beslutat om förlängd utredningstid för kommittédirektiv om Säkerhetspolisens informationshantering.

Dna, fingeravtryck, ansiktsbilder och liknande information om individuella kännetecken som kan användas för biometrisk analys är ofta av avgörande betydelse för att kunna identifiera personer som har gjort sig skyldiga till brott. För att fler brott ska kunna klaras upp och fler gärningsmän lagföras behöver de brottsbekämpande myndigheterna ges utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpningen.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som ger de brottsbekämpande myndigheterna fortsatta och utökade möjligheter att använda hemlig dataavläsning för att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Den tidigare tillfälliga lagstiftningen om hemlig dataavläsning föreslås nu gälla utan tidsbegränsning och till viss del utvidgas.