Ordning på grunderna

Läroplanerna behöver vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Därför tillsatte regeringen Läroplansutredningen i december 2023, som leds av den särskilde utredaren Thomas Persson. Nu är det klart vilka sakkunniga och experter som ska stödja utredningen.

I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

Regeringen gör omfattande satsningar för ökad läsning och 2023 infördes ett statsbidrag för inköp av läroböcker. För 2024 har ungefär 658 miljoner kronor avsatts. Nu har Skolverket beslutat hur mycket varje huvudman kan söka.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen har därför inrättat ett nytt statsbidrag för inköp av skön- och facklitteratur. Nu är villkoren för statsbidraget beslutade och huvudmännen kan söka de 176 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar 880 000 böcker, som är avsatta för 2024.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

I grundskolans tidigare årskurser behöver analoga och inte digitala lärverktyg stå i fokus. Regeringen ändrar nu Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.

För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd.

För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska en särskild utredare se över hur elever i behov av mer undervisningstid kan få det. I det ingår att utreda hur en skyldighet för elever att delta i lovskola eller extra studietid eller annan läxhjälp kan utformas. Utredaren ska även se över bestämmelserna för när en rektor kan besluta att en elev ska gå om en årskurs, i syfte att underlätta sådana beslut. För att möjliggöra snabbare integration ska utredaren även undersöka om och hur undervisningstiden kan utökas för nyanlända elever.

Allt för många elever klarar inte grundskolan med godkända betyg och stöd sätts ofta in alldeles för sent. Skolorna behöver därför få bättre förutsättningar att kunna möta elevers olika behov och stödet måste sättas in tidigare än i dag. Som ett komplement till andra stödåtgärder behöver en del elever också mer undervisningstid i skolan. Regeringen tillsätter därför en utredning om hur de elever som behöver mer undervisningstid ska kunna få det.

En särskild utredare ska föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Detta ska uppnås genom en tydlig kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar.

Regeringen anser att det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Ett viktigt steg är att få på plats läroplaner som är tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper. Läroplanerna behöver också bättre anpassas efter barns kognitiva utveckling. Nu tillsätts en ny utredning som ska se över läroplanerna.

En särskild utredare ska se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling. Utredaren ska även se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket och vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa att modersmålsundervisningen inte har sådana effekter.

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och att undervisningen sker utifrån en kursplan som är anpassad efter deras förutsättningar. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen.

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Många högpresterande elever får inte en undervisning som är tillräckligt stimulerande. För att möta de här elevernas behov föreslår regeringen i en lagrådsremiss att elever lättare ska få läsa på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning och att gymnasieelever ska kunna läsa i snabbare takt. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

Från höstterminen 2025 införs ämnesbetyg i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå. Regeringen har därför beslutat om nya ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Utöver att ämnesplanerna har anpassats för ämnesbetyg har ämnesinnehållet setts över. En av utgångspunkterna för översynen har varit att ämnesplanerna ska bidra till ett fördjupat lärande och att innehållet inom ämnet ska ha en tydlig progression mellan grund- och gymnasieskolan.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

Att alla elever ska ha tillgång till läromedel av hög kvalitet är en prioriterad fråga för regeringen. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att det ska definieras i skollagen vad läroböcker, läromedel och lärverktyg är. Det ska också förtydligas att elever ska ha tillgång till sådant material.

Läsförmågan och tiden som läggs på läsning sjunker bland barn och unga i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför flera satsningar för att stärka elevernas läsförmåga. Det handlar bland annat om en storsatsning på bemannade skolbibliotek och pengar för att köpa in böcker.

Välutbildade lärare med förutsättningar att göra ett bra jobb är avgörande för att komma till rätta med problemen i skolan. I morgon planerar regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.