Sveriges roll i Nato

Det är regeringens bedömning att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet.

I december 2021 framförde Ryssland långtgående krav på en i grunden förändrad säkerhetsordning i Europa, krav som utgår från skapandet av intressesfärer och krav på inflytande över andra staters säkerhetspolitiska val. Den fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 utgör ett vidare och synnerligen allvarligt uttryck för denna ambition. 

Rysslands agerande innebär ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde. Natomedlemskapet och upprustningen av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt. 

Den dåvarande regeringen beslutade att ansöka om Natomedlemskap den 16 maj 2022. Beslutet bygger på en rapport från den partiöverskridande arbetsgrupp som regeringen hade tillsatt för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rapport: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka antagonistiska aktörer från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Försvarsberedningen konstaterar i rapporten Allvarstid (Ds 2023:19) att ett väpnat angrepp eller användande av militära maktmedel mot Sverige inte kan uteslutas. Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex, genom bland annat otillbörlig informationspåverkan, desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp, terrorism och sabotage, hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden.

Allvarstid - Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 - Ds 2023:19

Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024. Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel. I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Natos definition av försvarsutgifter inkluderar delvis andra poster än det Sverige hittills har definierat som försvarsutgifter. Det rör sig bland annat om moms för försvarsmateriel och pensioner till militär personal. För att möjliggöra en mer rättvisande jämförelse av de svenska försvarsutgifterna i en Natokontext har Sverige beslutat att justera ett antal poster i redovisningen av Sveriges försvarsutgifter till Nato. 

Mellan 2023 och 2024 ökar anslagen till det militära försvaret med 27 miljarder kronor (en ökning med 28 procent). Sveriges sammanlagda försvarsutgifter, i enlighet med Natos definition, väntas uppgå till 2,1 procent av BNP 2024.  

Det finns en bred politisk enighet i Sverige om att anslagen till det militära försvaret, det vill säga anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6, fortsatt ska öka. Det framgår bland annat av den politiska överenskommelse som ingicks mellan samtliga riksdagspartier den 16 mars 2022 och av Försvarsberedningens rapport:

Kontrollstation 2023 (Ds 2023:12)

Inriktningen innebär att Sveriges samlade försvarsutgifter i enlighet med den bredare Natodefinitionen kommer att ligga en bit över två procent av BNP. 

Som medlem i Nato är Sverige en del av Natos kollektiva försvar av hela alliansen. Sveriges bidrag ökar alliansens samlade försvarsförmåga. Över tid ska Sverige delta brett i Natos verksamhet, operationer och insatser inom ramen för Natos åtgärder för avskräckning och försvar av hela alliansen och i enlighet med 360-gradersperspektivet. Bland annat kan Sverige bidra med:

• Sveriges geostrategiska läge, som är vitalt för att möjliggöra förstärkningar till Europa från Nordamerika.
• Sveriges förmåga att kunna stödja andra allierade (bland annat genom värdlandsstöd), vilket är avgörande för att alliansen ska kunna verka i vår del av Europa. Sverige förväntas kunna upplåta territorium, bland annat genom att utgöra ett uppmarsch- och basområde för allierade mark-, sjö- och flygstridskrafter samt tillhandahålla försörjnings- och transiteringsområden för allierades styrkor.
• Försvarsmaktens förband kommer att vara en stor tillgång för Nato. Sverige kan bidra med regional kompetens och militära resurser anpassade för nordiska förhållanden. Sverige har till exempel en unik förmåga att uppträda med marinstridskrafter i den krävande och säregna miljö som finns i Östersjön.
• Specifika svenska bidrag kan till exempel innefatta stöd till Natos luftrumsövervakning, marina bidrag till Natos stående maritima styrkor (Standing Naval Forces), deltagande i Natos framskjutna närvaro (Enhanced Forward Presence) och andra bidrag inom ramen för Natos så kallade 360-gradersperspektiv på säkerhet och försvar.
• Sverige kan erbjuda övnings- och träningsmöjligheter för allierade på svenskt territorium för mark-, marin- och flygförband. Övningar stärker interoperabiliteten inom alliansen och därmed också förmågan att kollektivt försvara Sverige.
• En del av Natos åtgärder för avskräckning och försvar handlar om att alliansen stärker sin civila beredskap och resiliens. Genom ett starkt civilt försvar bidrar Sverige till Natos samlade förmåga till avskräckning och försvar. 

Syftet med Natos gemensamma försvarsplanering är att tiden mellan det att en kris inträffar till att en insats kan påbörjas ska vara så kort som möjligt. Som nybliven medlem i Nato integreras Sverige nu i Natos försvarsplanering och deltar i Natos gemensamma försvar av de allierades territorium och säkerhet. Det innebär bland annat att Sverige ingår i och bidrar till Natos styrke- och ledningsstruktur.

Nato genomför även gemensam förmågeplanering. Genom förmågeplaneringsprocessen identifierar Nato vilka militära förmågor som alliansen och de enskilda allierade behöver för att fullfölja sina uppgifter och för att upprätthålla Natos kollektiva försvar.

Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har då en skyldighet att stödja Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det stärker Sveriges säkerhet.

På motsvarande sätt som andra allierade har en skyldighet att stödja Sverige har Sverige en skyldighet att betrakta ett väpnat angrepp på en annan medlemsstat som ett angrepp på Sverige, och stödja med de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Sveriges medlemskap i Nato, prop. 2022/23:74 

Nato är en försvarsallians som bygger på kollektiva försvarsgarantier, vilket innebär att svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför Sveriges gränser, på samma sätt som andra länders personal kan behöva delta i insatser för att försvara Sverige.

Om Sverige hamnar i krig eller krigsfara kan svenska medborgare, som har genomgått grundutbildning med värnplikt och är krigsplacerade, att kallas in till tjänstgöring med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Det gäller oavsett Sveriges Natomedlemskap.

I vilken utsträckning värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra även utanför Sveriges gränser är en fråga som analyseras närmare med anledning av Sveriges Natomedlemskap. 

Nato som organisation har ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen, och har ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Samtliga allierade är parter till icke-spridningsfördraget för kärnvapen (NPT). Sverige kommer att som Natomedlem fortsätta arbeta för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen inom ramen för NPT, däribland genom att aktivt delta i Stockholms-initiativet för kärnvapennedrustning.

NATO’s nuclear deterrence policy and forces – på Natos webbplats (på engelska)

Nedrustning, icke-spridning och exportkontroll

Sverige har sedan decennier tillbaka ett samarbete med Nato och har under åren deltagit i flera av Natos övningar, Natoledda insatser och kapacitetsbyggande uppdrag utanför Natos territorium.

Sverige har bland annat deltagit med fredsbevarande styrkor inom ramen för Natoledda Kosovo Force (KFOR), Implementation Force (IFOR) i Bosnien och Hercegovina, Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan och Operation Unified Protector i Libyen.

Sverige bidrar även till Natos kapacitetsbyggande insats i Irak, som ska stärka irakiska säkerhetsinstitutioner och de irakiska försvarsstyrkornas möjligheter att stabilisera landet, bekämpa terrorism och förhindra återkomsten av Islamiska staten (IS). Sverige bidrar också till Natos Comprehensive Assistance Package (CAP) till Ukraina, som syftar till att stärka motståndskraften hos Ukrainas väpnade styrkor, underlätta försvarsreformprocessen och föra Ukraina närmare Natos standarder.

Med Sverige och Finland som medlemmar i Nato är det nordiska försvarssamarbetet Nordefco ett samarbete mellan allierade. Detta skapar förutsättningar för ett än djupare och närmare nordiskt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, som kan inkludera gemensam operationsplanering och operativ verksamhet i fred, kris och krig.

Sveriges och Finlands medlemskap i Nato förändrar den militärstrategiska situationen i norra Europa. Svenskt och finskt territorium är en del av alliansens samlade försvarslösning såväl inom ramen för nationell operationsplanering som Natos gemensamma operationsplanering.

Natos medlemsländer förbinder sig att bidra till varandras säkerhet. Detta påverkar de allierades försvars- och säkerhetspolitiska relationer även inom samarbetsformat utanför Nato, som det nordiska försvarssamarbetet.

Bilaterala och multilaterala överenskommelser och förberedelser mellan allierade kompletterar åtaganden till Nato och är ofta en förutsättning för att ett enskilt medlemsland, liksom Nato som allians, ska kunna nyttja sina förmågor och genomföra operationer i fred, kris och krig. 

Särskilt tidigt i en kris eller konflikt kan etablerade bi- och multilaterala försvarssamarbeten fungera som ett komplement till Nato. Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco och den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) är exempel på regionala samarbeten som är viktiga.

Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco

Inom Nato är arbetet med att stärka samhällets resiliens och civila beredskap både ett nationellt ansvar och ett kollektivt åtagande. Att stärka samhällets resiliens syftar till att stärka alliansens samlade förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer. 

Nato har identifierat sju områden som särskilt viktiga för att stärka alliansens resiliens; de sju så kallade grundläggande civila förmågekraven (seven baseline requirements for national resilience). Sverige deltog redan som partnerland i Natos arbete med civil beredskap och resiliens. Som medlem har Sverige ännu större möjligheter till internationell samverkan i arbetet med att utveckla det civila försvaret och den nationella krisberedskapen. 

Flera svenska myndigheter deltar i arbetet som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Som medlem i Nato är Sverige part till nordatlantiska fördraget. Sverige förväntas även ansluta till ytterligare avtal inom Nato som rör militär verksamhet. Det handlar till exempel om rättslig status för vissa personalkategorier och säkerhetsskydd. Inför Natomedlemskapet har avtalen analyserats rättsligt. En utredare har haft i uppdrag att se över vissa rättsliga frågor inför ett medlemskap i Nato och har biträtt Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i analysarbetet. Utredningen gjordes internt inom Försvarsdepartementet, en så kallad bokstavsutredning, och har beteckningen Fö2022:A. 

Utredaren har i ett första steg analyserat vilka eventuella författningsändringar som krävs vid en svensk anslutning till de ovan nämnda avtalen som Sverige förväntas tillträda som Natomedlem och som berör olika aspekter av försvarssamarbetet (se promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal, Ds 2023:22). I ett andra steg har utredaren sett över vilka författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra för att Sverige ska kunna delta effektivt i alliansen och få ändamålsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Utredningen har den 15 december 2023 redovisat sina förslag. Förslagen kommer behandlas vidare inom departementet och Regeringskansliet för att därefter remitteras. Redovisningen blir offentlig när den remitteras. 

• Uppdrag att se över vissa rättsliga frågor inför ett medlemskap i Nato
• Sveriges tillträde till vissa Natoavtal, Ds 2023:22

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat en raminstruktion. Raminstruktionen gäller för berörda myndigheters arbete i Natos kommittéer och arbetsgrupper samt vid myndigheternas tillsättningar av vissa befattningar inom Natos strukturer.

I raminstruktionen ingår även ett särskilt uppdrag till Försvarsmakten att löpande förhandla och ingå nödvändiga avtal samt bemanna militära befattningar inom Natos strategiska högkvarter, staber och myndigheter.

Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato