Sveriges och Natos historia

Sveriges inträde i Nato

Den 7 mars 2024 överlämnade statsminister Ulf Kristersson Sveriges anslutningsinstrument till USA:s regering, som är så kallad depositarie för nordatlantiska fördraget. Därmed blev Sverige medlem i Nato.

• Pressmeddelande: Deponering av Sveriges anslutningsinstrument 
• Pressmeddelande: Sverige är medlem i Nato
• Tal: Statsminister Ulf Kristerssons tal till nationen med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Den 11 mars 2024 hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. Samma dag genomförde också Försvarsmakten förbandsceremonier runtom i landet för att uppmärksamma Sveriges medlemskap i Nato. 

• Artikel: Sveriges flagga hissad vid Natos högkvarter
• Tal: Statsministerns tal när Sveriges flagga hissades vid Natos högkvarter
• Artikel: Ceremonier på flera platser i landet för att uppmärksamma Sveriges Natomedlemskap

Den 18 mars 2024 hölls flagghissningsceremonier vid Sveriges riksdag och Karlbergs slott i Stockholm.

• Artikel: Sveriges medlemskap i Nato uppmärksammades i Stockholm

Den 20 mars 2024 presenterade regeringen en extra utrikesdeklaration med anledning av Sveriges medlemskap i Nato.

• Tal: Utrikesdeklaration med anledning av Sveriges medlemskap i Nato
• Pressmeddelande: Regeringens prioriteringar i utrikes- och säkerhetspolitiken med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Processen mot medlemskap

• 16 maj 2022: Regeringen fattar, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato.
• 18 maj 2022: Sverige överlämnar sin ansökan om Natomedlemskap.
• 5 juli–27 september 2022: 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.
• 5 oktober 2022: Promemorian Sveriges medlemskap i Nato remitteras och berörda intressenter och allmänheten i Sverige får möjlighet att lämna sina synpunkter.
• 26 oktober 2022: Regeringen tillsätter en utredning för att se över vissa rättsliga frågor inför ett medlemskap i Nato: Utredning om rättsliga frågor inför ett svenskt medlemskap i Nato
• 7 mars 2023: Regeringen beslutar propositionen Sveriges medlemskap i Nato.
• 8 mars 2023: Regeringen överlämnar propositionen Sveriges medlemskap i Nato till riksdagen: Regeringen har överlämnat propositionen om Sveriges medlemskap i Nato till riksdagen
• 22 mars 2023: Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nato.
• 25 januari 2024: Turkiet ratificerar Sveriges anslutningsprotokoll.
• 5 mars 2024: Ungern ratificerar Sveriges anslutningsprotokoll. 
• 7 mars 2024: Sverige inträder som fullvärdig medlem i Nato.

Sveriges och Natos historia – innan processen mot medlemskap började

1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred, PFF. Partnerskap för fred syftar till att bygga förtroende och underlätta samarbete mellan Nato och icke-medlemsländer i det euro-atlantiska området. 1997 blev Sverige också medlem i Euro-atlantiska partnerskapsrådet (Euro-Atlantic Partnership Council), ett partnerskap för politisk dialog mellan alla Natos medlemsländer och partnerländer i det euro-atlantiska området. Den politiska dialogen i Euro-atlantiska partnerskapsrådet kompletterar det mer praktiska samarbetet mellan Nato och partnerländer i PFF.

Sedan 1990-talet har svenska Försvarsmakten ökat sin förmåga att samverka med Nato. Syftet har varit att öka möjligheten för Sverige och Nato att agera tillsammans i en krissituation och ytterst i en krigssituation. Genom deltagande i Natoledda insatser i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak har svenska Försvarsmakten också anpassats till Natos militära standard.

Inom ramen för partnerskapet med Nato har Sverige bland annat deltagit i Natoutbildningar och övningar. Sverige har även stått värd för Natoledda utbildningar och övningar. Sverige samarbetar också med Nato i standardiserings- och förmågeutveckling. Sedan 2013 deltar Sverige i Natos mest avancerade övningar där Natoländerna övar kollektivt försvar.

2014 ingick Sverige ett individuellt partnerskap med Nato med status som så kallad Enhanced Opportunities Partner (EOP), tillsammans med bland annat Finland. EOP är en ram för ett individuellt utformat partnerskap med fokus på politisk dialog, utbildning och övningar samt informationsutbyte. Genom det individuella partnerskapet fördjupades Sveriges samarbete med Nato.

2016 tecknade Sverige ett avtal med Nato om värdlandsstöd. Värdlandsstödsavtalet med Nato ger Sverige möjlighet att förbättra förutsättningarna för att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig. Värdlandsstödet omfattar både militärt och civilt stöd, praktiska och logistiska arrangemang. Det syftar till att utländska förband ska kunna verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Ett väl fungerande värdlandsstöd underlättar också för Sverige att vara värdland för internationella övningar.

1998 fick Sverige sin första Natoambassadör. 2008 fick Sverige en egen delegation vid Natos högkvarter i Bryssel, ledd av Natoambassadören. I samband med Sveriges inträde som fullvärdig medlem i alliansen i mars 2024 bytte delegationen namn till representationen. På Sveriges representation vid Nato arbetar utsända från Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och Försvarsmakten.