Internationella samarbeten

EU:s cyber- och digitala diplomati

Gemensamt EU-agerande är ett av Sveriges skarpaste utrikes- och säkerhetspolitiska verktyg inom cyberområdet. Det ligger i Sveriges intresse att EU stärker sin roll som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör i cyberfrågor. Utvecklingen av gemensamma åtgärder på EU-nivå för att bemöta cyberhot och cyberangrepp har gett EU en större global aktörsroll på området. Som ett svar på den försämrade säkerhetssituationen började EU 2017 utveckla en diplomatisk verktygslåda för att bemöta cyberhot och cyberangrepp mot EU och dess medlemsstater. Verktygslådan omfattar bland annat démarcher och gemensamma uttalanden, stöd till kapacitetsutveckling och ett tematiskt sanktionsinstrument. Sedan sanktionsregimen skapades 2019 har flera listningar av cyberaktörer baserade i Ryssland, Kina och Nordkorea genomförts. EU har även gjort ett flertal gemensamma uttalanden om antagonistisk cyberaktivitet, såväl gentemot sådan som riktats direkt mot EU, som sådan som riktats mot partners till EU.

För Sverige utgör verktygslådan en möjlighet att agera solidariskt med EU:s medlemsstater och att få stöd av unionen när cyberhot och cyberangrepp riktas mot svenska intressen. Svensk förmåga till konkreta bidrag i form av exempelvis sanktionsförslag kopplat till den tematiska cybersanktionsregimen bör fortsätta utvecklas. Vidare bör Sverige aktivt stödja den fortsatta utvecklingen av den cyberdiplomatiska verktygslådan och cyberfrågornas fortsatta integration i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, med respekt för att nationell säkerhet faller under medlemsstaternas kompetens enligt EU:s fördrag. Sverige vill se en mer strategisk, långsiktig ansats i förhållande till centrala hotaktörer, stärka cybersanktionsregimen och utveckla EU:s samarbeten på området, bland annat med privata sektorn och med Nato.

Sverige vill även fortsätta utveckla EU:s digitala diplomati med sikte på ett mer strategiskt och sammanhållet agerande från unionens sida. Ett sätt är att främja den så kallade Team Europe-ansatsen som samlar EU:s olika institutioner såväl som medlemsländerna. Den digitala diplomatin behöver integreras fullt ut i EU:s bredare externa relationer. Samarbeten med andra demokratier, särskilt USA, är en nyckelfråga inom digital diplomati.
EU har potential att ta en än mer framträdande roll i globala processer kring normer och regler inom cyberfrågor och digitala frågor, inte minst inom FN. I kraft av EU:s inre marknad och regleringsmakt kan EU, givet hur inre marknadspolitiken påverkar andra länder, inta en stark position i förhållande till stater som Kina och Ryssland. EU:s gemensamma agerande är också nödvändigt för att kunna utveckla dialog och samverkan med USA på jämbördiga villkor, både i säkerhetspolitiska frågor och i frågor som rör dataflöden, lagring och reglering av digitala plattformar. EU-USA:s handels- och teknikråd (TTC) har potential att fördjupa och bredda den transatlantiska handels- och investeringsrelationen, undvika nya handelshinder och samarbeta kring nya standarder och tekniker. Det är angeläget med en så hög grad av samsyn som möjligt mellan EU, USA och andra demokratiska länder i frågor om normer och regelverk, för att motverka en splittrad global marknad och stärka det gemensamma arbetet med globala normer och regler. EU:s regelbundna cyberdialog med USA ger möjlighet att etablera normer för internationell cybersäkerhet.

EU har idag också en växande uppsättning strukturerade samarbeten med viktiga länder och regionala organisationer som kan utvecklas och stärkas ytterligare. Det gäller till exempel handels- och teknikrådet med Indien, de digitala partnerskapen med länder som Japan, Kanada och Sydkorea liksom regionala samarbeten, som med Latinamerika och Karibien (EU-LAC Digital Alliance).

EU har också instrument för att bidra med stöd till kapacitetsutveckling till resurssvagare länder, inom ramen för grannskapspolitiken såväl som utvecklingspolitiken.

Samarbetet inom Nato

Nato har ett växande fokus på strategiska cyber- och teknikfrågor, inte minst kopplat till de allierades intresse av att möta utmaningar från Ryssland och Kina. Nato har ett omfattande samarbete inom cyberförsvarsområdet, samt kring strategiska tekniker.

Det svenska Natomedlemskapet medför nya möjligheter till att stärka Sveriges cyberförsvarsförmåga, cybersäkerhet, cyberresiliens och säkerhet i bredare bemärkelse. Det medför även krav på Sveriges förmåga att samverka inom alliansen och med enskilda allierade. Nato lägger stort fokus på samverkan med den innovationsdrivna privata sektorn. Sverige vill som Natomedlem ge ett tydligt mervärde till alliansen inom dessa områden. Integreringen i Nato kommer också ge Sverige nya kontaktytor för att utveckla vårt arbete med innovation och ny teknik samt en plattform att främja svensk industri.

EU och Nato bör verka kompletterande och ömsesidigt förstärkande. Sverige bör verka för fortsatt utökat samarbete mellan Nato och EU, särskilt inom cyberförsvars-, cybersäkerhets- och cyberresiliensområdena. Onödig duplicering mellan organisationerna kan riskera hämma förmågeutvecklingen och bör undvikas.

Nordiskt och nordiskt-baltiskt samarbete

Som komplement till europeiskt och euro-atlantiskt samarbete vill Sverige utveckla den utrikes- och säkerhetspolitiska dialogen och samarbetet mellan de nordiska länderna. Det gäller både i policyprocesser inom EU och Nato, men också i konkreta säkerhetspolitiska frågor kopplat till hantering och bemötande av antagonistiska cyberhot från exempelvis ryska aktörer. Samarbetet med de nordiska och nordisk-baltiska länderna bör fördjupas ytterligare, inte minst med ett fokus på närområdet och för att fördjupa ett transatlantiskt samarbete. Sverige ska även verka för att fortsätta att utveckla det nordisk-baltiska samarbetet inom cyberområdet (NB8).

Samarbete med USA

Cyberfrågor och teknikfrågor ges ett betydande fokus i USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst som en del i konkurrensen med Kina, samt i USA:s hantering av cyberrelaterade hot från till exempel Ryssland, Iran och Nordkorea. USA arbetar aktivt för att skapa en global allians av likasinnade demokratier kring cyberfrågor och teknikfrågorna, inklusive i etablerandet av globala normer, standarder och regelverk. Sverige bör eftersträva att medverka i USA:s tekniksamarbeten, eller på annat sätt säkerställa att svenska intressen beaktas. Sverige ska även verka för interoperabilitet mellan EU:s och USA:s positioner i internationella processer i syfte att säkerställa transatlantiskt och demokratiskt ledarskap i utvecklandet av globala digitala standarder och regelverk.

Cyberfrågor och teknikfrågorna blir också allt viktigare i Sveriges bilaterala relation med USA där särskilt fokus riktas mot strategiska teknikfrågor som telekom, cybersäkerhet och rymdfrågor samt instrument för att skydda ny teknik. Sverige har ett flertal bilaterala avtal med USA på teknikområdet som bör användas som bas och utgångspunkt för fördjupat samarbete. Sverige för också en dialog med USA kring utvecklingen av diplomatiska och politiska instrument för att hantera antagonistiska cyberhot och attacker. En formaliserad bilateral dialog kring cyberfrågor och digitala frågor inrättades 2024.

Strategiska partners

Strategiska partnerskap är av stor betydelse för att stärka Sveriges inflytande i och samverkan med tekniskt avancerade och innovationsdrivna demokratier. Sverige ska fördjupa sina utrikespolitiska bilaterala dialoger med USA samt ledande länder inom EU och Nato och globalt, inte minst med länder i den indo-pacifiska regionen.

Sverige har ett antal samarbeten med strategiska partners inom mindre grupper av länder, med huvudfokus på utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter och bemötande av antagonistiska cyberhot. Sådana informella kretsar ger Sverige möjlighet till insyn och inflytande i dialog med länder inom Sveriges krets av likasinnade.

Sverige deltar i ett antal koalitioner och samarbeten om digitala frågor. Ett exempel är Freedom Online Coalition som består av omkring 40 medlemsländer, däribland USA, flera EU-länder men också länder som Sydkorea och Chile. Koalitionen är en viktig plattform för Sverige i arbetet med frihets- och rättighetsfrågor på internet.

FN och multilaterala organisationer

FN har en viktig roll att spela för att etablera globala normer och hantera gränsöverskridande utmaningar och risker. För Sveriges del är det därför viktigt att värna och främja ett regelbaserat internationellt samarbete och starka multilaterala institutioner, däribland FN.

Cybersäkerhet och digitalisering behandlas i flera processer inom FN. De innefattar den grundläggande frågan om hur folkrätten ska tillämpas, genomförande av frivilliga normer för staters ansvarsfulla uppträdande, genomförande av förtroendeskapande åtgärder, inkludering av civilsamhället i beslutsfattande och motverkande av systemhotande cyberbrottslighet. I den öppna arbetsgruppen för cyber och internationell säkerhet pågår det ett centralt arbete att upprätthålla den fria världsordningen på cyberområdet. Sverige ska verka för att en permanent, frivillig och öppen flerpartsmodell kommer till stånd i och med den internationella konferensen för cybersäkerhet 2026. Ett uppföljningsarbete av den nyligen antagna internationella konventionen för att motverka cyberbrottslighet är påkallat. Generalförsamlingen har 2024 beslutat om ett globalt digitalt ramverk, Global Digital Compact inför FN:s kommande framtidstoppmöte 2024, för en öppen, fri och säker digital framtid med utgångspunkt i en tillämpning av folkrätten och som möjliggör genomförandet av Agenda 2030.

FN utvecklar även arbetet med företagande och mänskliga rättigheter avseende nya digitala tekniker. Detta innefattar att främja teknikbolagens respekt för mänskliga rättigheter både online och offline, liksom att företagen arbetar med tillbörlig aktsamhet i sina värdekedjor.

Det är välkommet att FN generellt stärker sin roll på digitaliseringsområdet när det gäller att både tillvarata digitaliseringens möjligheter, tillse att de kommer hela jordens befolkning till del, samt att hantera dess risker och utmaningar.

Sveriges plats i ITU:s råd gör att vi har en god plattform för att verka för bättre standarder och att det för utvecklingsländer mest centrala arbetet – att kunna få bli en del av den digitala ekonomin, sker på ett sätt som är transparent, effektivt och på basis av mänskliga rättigheter, internationella regler och principer.

FN har en viktig roll att spela för hur internationella relationer bör hanteras och utvecklas i ett digitalt tidevarv. Samtidigt måste det ske på ett sätt som bygger på och tillvaratar de etablerade normer, principer och processer som existerar för att diskutera olika digitaliseringsfrågor. Flerpartssamverkan bör generellt prägla FN:s arbete med cyberfrågor och digitala frågor för att fånga upp olika kompetenser och perspektiv. För Sverige är det centralt att styrningen och förvaltningen av internet fortsatt sker genom flerpartssamverkan, inklusive den privata sektorn.

Utöver FN finns andra organisationer som kan utgöra samarbetspartners. Sverige är medlem i International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA) som arbetar med länken mellan demokrati och digitalisering. Organisationen har särskild expertis inom skydd av valprocesser och institutioner. Två andra samarbetsorganisationer, European Endowment for Democracy och Pragcentret bidrar till att stärka civilsamhällen, människorättsförsvarare och fri media i den digitala sfären, samt verkar för ökat politiskt deltagande och högre motståndskraft gentemot exempelvis otillbörlig informationspåverkan.

OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har antagit 16 förtroendeskapande åtgärder på cyberområdet. Bland annat har ett kontaktpunktssystem etablerats där de 57 deltagande staterna anger politiska och tekniska kontaktuppgifter för att kunna utbyta information (exempelvis i händelse av cyberincidenter). Cyberfrågorna diskuteras återkommande i en informell arbetsgrupp. Sverige stödjer OSSE:s fortsatta arbete med cyberfrågor. Sverige har tillsammans med andra länder åtagit sig att driva och utveckla den förtroendeskapande mekanismen om offentlig och privat samverkan.

Världsbanken

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna stärker nu stödet till samarbetsländernas digitala utveckling och omställning genom kapacitetsutveckling, policydialog och investeringar i teknisk och digital infrastruktur. För Sverige är det viktigt att inom ramen för Världsbanksgruppen säkerställa en digital ekonomisk utveckling som inkluderar ett cybersäkerhetsperspektiv samt främja digitaliseringens potential att bidra till att Agenda 2030 kan nås. Sverige vill främja Världsbanksgruppens arbete med att dels integrera cyberfrågor och digitala frågor inom Världsbanken, dels inom ramen för Världsbanksgruppens partnerskap och strategier. Detta är än mer angeläget i ljuset av de nödvändiga reformer som Världsbanksgruppen står inför.

Fokusområden – internationella samarbeten

• Främja EU:s förmåga att agera som en sammahållen utrikespolitisk aktör inom cyberfrågor och digitala frågor. Bidra till samordningen mellan EU:s cyberdiplomati respektive digitala diplomati. Fortsätta utveckla EU:s förutsättningar att förebygga, hantera och bemöta cyberhot och cyberangrepp med utrikespolitiska och diplomatiska medel, med fokus på utvecklingen av EU:s cyberdiplomatiska verktygslåda.
  
  
• Etablera Sverige som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör i Natos pågående arbeten och processer inom teknik-, innovations- och cyberområdena, med målsättning att ge ett tydligt mervärde till alliansen och för Sverige.
  
  
• Utveckla det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet inom cyberområdet och det digitala området, samt med andra strategiska partners.
  
  
• Utveckla den formaliserade bilaterala dialogen med USA kring om cyberfrågor och digitala frågor, samt fördjupa det bredare samarbetet kring strategisk teknik.
  
  
• Utveckla Sveriges samarbeten med utvalda likasinnade kring avskräckning på cyberområdet.
  
  
• Verka för ett närmare samarbete mellan EU och USA inom ramen för TTC och andra relevanta fora för att säkerställa transatlantiskt ledarskap i utvecklingen av internationella normer och standarder.
  
  
• Utveckla Sveriges, EU:s och Natos samarbeten avseende stöd till Ukraina på cyber- och digitaliseringsområdet.
  
  
• Aktivt delta i FN:s policyutveckling och förhandlingar inom cyber- och digitaliseringsområdet, med fokus på tillämpning av folkrätt, utveckling och genomförande av normer och förtroendeskapande åtgärder. Verka i FN för att flerpartssamverkan generellt ska prägla arbetet. Försvara internets styrningsmodell som bygger på flerpartssamverkan.
  
  
• Bevaka Sveriges och EU:s intressen och värderingar inom ramen för genomförandet av FN:s färdplan för digitaliseringsfrågor, samt FN:s Global Digital Compact.