Energi

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

Måndagen den 9 september klockan 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, finansmarknadsminister Niklas Wykman och Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson in till pressträff för att presentera satsningar på energi- och klimatområdet i den kommande höstbudgeten.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.

Regeringen ger Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att lämna förslag till hur stödgivningen för laddinfrastruktur kan administreras, samlas och utvecklas för att på ett bättre sätt kunna främja en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur som möjliggör eldrivna transporter i hela landet.

En omfattande elektrifiering av vägtransporterna krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Regeringen ger därför Energimyndigheten i uppdrag att föreslå hur stöden för laddinfrastruktur kan administreras, samlas och utvecklas. Syftet är att på ett bättre sätt kunna främja en utbyggnad av laddinfrastruktur som möjliggör eldrivna transporter i hela landet.

Regeringen har idag beslutat att ge Naturvårdsverket i uppdrag att bevilja bidrag och samordna utvalda kommuners arbete för ny kärnkraft. Kommuner kan ansöka till Naturvårdsverket om att driva pilotprojekt inom uppdraget för sammanlagt 10 miljoner kronor. Pilotprojekten ska bidra till att skapa förutsättningar inom kommunerna för korta prövningstider inför tillståndsprocesserna med etablering av nya kärnenergianläggningar.

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att finansiera och samordna utvalda kommuners arbete med att utveckla arbetssätt för en koordinerad process för att möjliggöra effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av kärnenergianläggningar.

Regeringen vill vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Därför skickar Regeringskansliet nu ut en remiss med författningsförslag till förbättrade förutsättningar för vattenkraftens omprövning. Huvuddelen av författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Sverige undertecknade konventionen om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerhet vid hantering av radioaktivt avfall den 29 september 1997. Varje medlemsstat som har ratificerat konventionen ska ta fram en nationell rapport som täcker dess områden. Denna rapport är Sveriges åttonde nationella rapport under konventionen.

Utredningens förslag innebär att statligt stöd ges till företag för investeringar i ny kärnkraft efter ett ansökningsförfarande. En ny lag föreslås reglera förutsättningarna att ta del av stöd, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla. Lagen föreslås träda i kraft den 6 maj 2025.

I dag måndag den 12 augusti håller finansmarknadsminister Niklas Wykman pressträff tillsammans med utredare Mats Dillén.

­Sverige och USA inleder ett nytt samarbete för att främja utbyggnaden av ny kärnkraft. Energi- och näringsminister Ebba Busch har signerat ett samförståndsavtal om bilateralt kärnkraftsamarbete i Washington, D.C. tillsammans med USA:s energiminister Jennifer Granholm. Avtalet syftar till att stärka samarbetet mellan Sverige och USA för att bidra till utbyggnaden av ny kärnkraft. 

I dag, den 29 juli, reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Washington DC för att bland annat möta USA:s energiminister Jennifer Granholm.

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får överlåta reservkraftverk till Ukraina, för att stötta landets energiförsörjning.

Sverige har nu lämnat in sin uppdaterade nationella energi- och klimatplan för 2021–2030 till EU-kommissionen. Rapporten har tagits fram i enlighet med EU:s förordning om styrningen av energiunionen och klimatåtgärder och är en uppdatering av den första svenska integrerade nationella planen som lämnades till EU-kommissionen i januari 2020.

Regeringen ger Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i uppdrag att lämna förslag till hur el-och vätgasinfrastruktur kan samplaneras för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt möjliggöra den pågående nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län samt att redovisa en plan för utbyggnad av el-och vätgasinfrastruktur på transmissionsnivå för perioden 2024–2033.

Regeringen ger Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att förbättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet.

Regeringen har fattat beslut om en samlad strategi för att stärka utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län. Strategin innehåller insatser inom sju områden som regeringen bedömer som särskilt viktiga för att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen ska gå i takt. Genom strategin lägger regeringen en grund för stärkt konkurrenskraft, effektiv samverkan och attraktiva samhällen i norra Sverige.

I Norrbottens och Västerbottens län sker flera historiskt omfattande företagsetableringar och företagsexpansioner. Till följd av detta pågår också omfattande planering av ny el- och vätgasinfrastruktur i båda länen. Regeringen ger därför Svenska kraftnät i uppdrag att föreslå hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras i norra Sverige. Uppdraget är en del av regeringens strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige.

Regeringen har fattat beslut om en samlad strategi för att stärka utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län. Strategin innehåller insatser inom sju områden som regeringen bedömer som särskilt viktiga för att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen ska gå i takt. Genom strategin lägger regeringen en grund för stärkt konkurrenskraft, effektiv samverkan och attraktiva samhällen i norra Sverige.