Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige Prop. 2014/15:39
Publicerad Uppdaterad
Ladda ner:
I propositionen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) när det gäller riksinternatskolor
Regeringen får enligt skollagen besluta att ge en internatskola ställning som riksinternatskola. Sådana skolor har enligt lagen till uppgift att anordna grundskola och gymnasieskola eller någon av dessa skolformer för i första hand utlandssvenska elever. Det finns i dag tre fristående grund- och gymnasieskolor som har ställning som riksinternatskolor. I propositionen föreslås bl.a. att regeringens möjlighet att besluta att en internatskola ska ha ställning som riksinternatskola ska tas bort. Det görs vidare bedömningen att statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers utbildning i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör lämnas enligt ett enhetligt system, oavsett vilken skola eleverna väljer. Det nya systemet bör så långt som möjligt även gälla statsbidrag till kostnader för internationell gymnasial utbildning, s.k. IB-utbildning (International Baccalaureate), för utlandssvenska elever.
I propositionen föreslås också att hemkommunen inte ska lämna ersättning till en fristående huvudman för kostnader för en utlandssvensk elevs utbildning i Sverige, om statsbidrag lämnas för eleven. Hemkommunen ska inte heller lämna ersättning för en utlandssvensk elevs utbildning i specialskolans årskurs 7–10.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015, i den del det innebär att inga dubbla bidrag ska lämnas, och den 1 januari 2016, i den del det innebär att bestämmelserna som rör riksinternatskolor upphävs.
X