Sverige – Ett läsande land En lässtrategi för Sverige 2026–2031
Publicerad
Sverige har under en längre tid befunnit sig i en läskris och står inför flera utmaningar när det kommer till bristande läsförståelse hos barn och unga. Samtidigt finns en fortsatt utmaning i att säkerställa tillgången till litteratur av hög kvalitet.
Ladda ner:
Att öka läsförmågan i Sverige är en prioritering för regeringen. Regeringen har genomfört en rad insatser för att förbättra läsförmågan och för att öka tillgången till kvalitetslitteratur i Sverige. Samtidigt är det tydligt att mer behöver göras. För att vända läskrisen och se till att Sverige återigen blir ett läsande land behövs en politik som svarar mot de samhällsförändringar som påverkat och påverkar läsförmågan och tillgången till litteratur i Sverige.
Sverige behöver gå tillbaka till grunderna i skolan för att ge barn och unga förutsättningar att utveckla en god läsförståelse. Alltför många elever saknar grundläggande läsförmåga. Nästan en fjärdedel av de 15-åringar som genomförde PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment) 2022 nådde inte upp till den nivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Regeringen anser att det behöver återupprättas en stark kunskapsskola med tydliga förväntningar och fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Därför genomför nu regeringen de största reformerna för skolan på 30 år.
Digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen med förändrade användarbeteenden har påverkat förutsättningarna för bokbranschen och författarna, men också för läsarna. Sverige och världen befinner sig mitt i en
snabb utveckling av AI och dess effekter på läsning, skrivande, villkor för författare och bokbranschen är svåra att överblicka, men det är nödvändigt att nogsamt följa utvecklingen. Vissa studier av barn i låg- och mellanstadieåldern som läser på skärm visar att läsförståelsen blir lägre vid skärmläsning jämfört med läsning på papper. Den ökande skärmanvändningen har gjort att både barn, unga och äldre läser längre texter mer sällan. Att verka för en minskad användning av skärmar framför allt i förskolan och skolan är därför avgörande.
Den sjunkande läsförmågan och hur den samspelar med den snabba tekniska utvecklingen är ett centralt skäl till att regeringen ser ett behov av att nu ta fram en lässtrategi. Syftet med strategin är att peka ut en riktning framåt för regeringens fortsatta arbete med att stärka läsförmågan i Sverige. I strategin redogörs för de samhällsförändringar och utmaningar Sverige står inför på området. Regeringen beskriver också de breda insatser som genomförs för att verka för att de nationella målen för politiken för litteratur- och läsfrämjande ska nås samt för hur barn och elever ska få en undervisning som stärker språkutvecklingen, läsförståelsen och läsintresset. Målen för området, som redogörs för nedan, är högt ställda och ställer krav på omsorgsfullt utformade statliga insatser.
