Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Filippinerna

Publicerad 22 juni 2022

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Filippinerna samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Filippinerna - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 326 kB)

Filippinerna är en republik med ett demokratiskt system. Allmänna val hålls regelbundet. Det finns en väl utvecklad lagstiftning till skydd för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, men tillämpningen brister ofta. Sedan president Rodrigo Duterte tillträdde 2016 har respekten för flera medborgerliga och politiska rättigheter försämrats allvarligt, medan de ekonomiska och sociala rättigheterna snarare har stärkts på några områden.

President Dutertes främsta politiska prioritering – ett ”krig mot illegala droger” – har lett till att tusentals personer bragts om livet. Såväl inhemska som internationella bedömare menar att det rör sig om utomrättsliga avrättningar och att regeringen har sanktionerat våldet. I många fall utreds inte dödsfallen ordentligt och endast ett fåtal förövare har ställts inför rätta. Den internationella brottmålsdomstolens (ICC) chefsåklagare har inlett en formell undersökning av kopplingen mellan regeringens ”krig mot illegala droger” och de många dödsfallen.

Tiotusentals personer misstänkta för narkotikabrott har häktats och ställts inför rätta inom ramen för regeringens ’’krig mot illegala droger’’, vilket bidragit till att förhållandena i redan överfulla filippinska häkten och fängelser blivit än mer inhumana.

Filippinerna har ett livaktigt civilsamhälle, inklusive flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Yttrande-, press- och
informationsfriheten är huvudsakligen god, även på internet. Ett ökande antal mord, våldsamma attacker och andra trakasserier mot journalister, människorättsförsvarare, miljörättsförsvarare, fackliga företrädare och oppositionspolitiker rapporteras dock.

Fattigdomen är utbredd och inkomstklyftorna stora. Några viktiga framsteg har gjorts vad gäller åtnjutandet av sociala och ekonomiska rättigheter, i spåren av reformer som bidragit till ökad tillväxt. Till exempel har tillgången till offentlig hälsovård och föräldraledigheten för mödrar utökats.

Korruptionen är utbredd och åtgärder för att bekämpa korrpution ges hög politisk prioritet.

Filippinerna är ledande i Asien vad gäller kvinnors representation i såväl politik som i näringsliv, men det finns påtagliga löneskillnader samt stora brister i respekten för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tillgången till preventivmedel är begränsad och abort är förbjudet och i vissa fall även straffbart. President Duterte har, i polemik med den katolska kyrkan, agerat för att stärka rätten och tillgången till reproduktiv hälsa.

Nationell lagstiftning mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet saknas. Samhället är dock relativt tolerant och många hbtqi-personer lever öppet med sin sexuella läggning och könsidentitet.

Skolnedstängningarna under covid-19-pandemin tillhör världens längsta, vilket särskilt drabbat barn som lever i fattigdom på landsbygden. Våld i hemmet och dokumenterade sexuella övergrepp av barn förblir utbredda problem. Tvångsäktenskap förekommer. Under 2021 röstade både senaten och representanthuset för att höja lägsta åldern för sexuellt samtycke från tolv år till 16 år.

Under Duterte-regeringen har fredsprocessen konsoliderats med de muslimska separatiströrelserna i de södra delarna av landet. Fredssamtalen med kommunistrebellerna i hela landet bröt samman 2017. Konflikterna har pågått i decennier och har inneburit kränkningar och övergrepp mot civila av alla stridande parter.

Personer som tillhör urfolk drabbas av social diskriminering, ekonomisk marginalisering och politiskt utanförskap och är särskilt utsatta för tvångsförflyttningar.