Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Cypern

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Cypern samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Cypern - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 345 kB)

Republiken Cypern (hädanefter Republiken) är en parlamentarisk demokrati med fria och regelbundna val. Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är god.

Cypern är de facto ett delat land sedan 1974, då en statskupp understödd av Grekland föranledde att Turkiet invaderade den norra tredjedelen. Sedan dess utövar Republiken regering inte effektiv kontroll över öns norra del. Där utropades 1983 unilateralt den så kallade ”Turkiska Republiken Norra Cypern”, som Sverige i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 541/1983 inte erkänner och som endast erkänns av Turkiet. Situationen för de mänskliga rättigheterna i detta område, där Republiken Cyperns regering inte utövar effektiv kontroll (hädanefter, för enkelhetens skull: den turkcypriotiska sidan), skiljer sig i flera avseenden från den i Republiken.

I Republiken finns dock utmaningar, inte minst gällande korruption; flyktingars och migranters rättigheter; kvinnors situation; samt frågor kopplade till Cypernfrågan1. Till följd av coronapandemin införde regeringen omfattade restriktioner, bland annat av mötesfriheten.

Lagen föreskriver ett oberoende rättsväsende och rätten till en rättvis rättegång, vilket respekteras i hög grad, men rättsprocesserna är ofta utdragna. Det finns lagstadgad yttrandefrihet som generellt respekteras, men Republikens mediesektor präglas av minskande pluralism och i vissa fall självcensur, särskilt kring Cypernfrågan. Korruption förekommer och var en huvudfråga under rapporteringsperioden. Utrymmet för civilsamhället är generellt gott, men krympande.

Arbetstagares rätt att bilda och gå med i oberoende fackföreningar och att förhandla kollektivt upprätthålls överlag i Republiken. Inom den privata sektorn förekommer det dock att arbetsgivare avskräcker anställda från att delta i facklig verksamhet.

Cypern präglas i hög grad fortfarande av patriarkala strukturer och kvinnor är underrepresenterade i såväl politik som näringsliv. Hbtqi-personers rättigheter har börjat diskuteras mer öppet, men stigma kvarstår. Situationen vad gäller flyktingars och migranters rättigheter i Republiken har försämrats under rapporteringsperioden. För första gången i Cypern noterades så kallade push-backs av båtar från främst Libanon men även från Turkiet till havs.

Givet att ”statsbildningen” på den turkcypriotiska sidan inte är internationellt erkänd är den inte part till internationella konventioner och avtal. EU:s regelverk är också suspenderat på den turkcypriotiska sidan. Eftersom Turkiet har extraterritoriell jurisdiktion över området kan emellertid frågor om ansvar och uppföljning riktas mot Turkiet för kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i detta område. Dock saknas ofta tillförlitlig information och internationella jämförelser att tillgå.

Generellt sett bedöms den turkcypriotiska sidan ha tillbörliga regelverk för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. ”Konstitutionen” föreskriver ett oberoende rättsväsende och skydd för yttrande-, medie-, och religionsfrihet, men inskränkningar förekommer. Diskriminering är förbjudet, men förekommer, inte minst i arbetslivet. Människohandel kriminaliserades 2020. Det saknas tillbörliga regelverk vad gäller flyktingars rättigheter. Den negativa utvecklingen avseende mänskliga rättigheter, inte minst vad gäller yttrandefrihet, som skett i Turkiet har i viss utsträckning även påverkat utvecklingen på den turkcypriotiska sidan. Media och politiker som kritiserat Turkiet har utsatts för hot och fysiska attacker, vilket resulterat i självcensur.