Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Etiopien

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Etiopien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Etiopien – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 247 kB)

Sedan premiärminister Abiy Ahmeds tillträde i april 2018 har flera viktiga reformer genomförts eller initierats för att stärka de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer i Etiopien. Samtidigt kvarstår omfattande utmaningar på alla tre områden.

En ny civilsamhälleslagstiftning som ger organisationer möjlighet att verka för de mänskliga rättigheterna och bedriva påverkansarbete antogs i februari 2018 och ett utkast till ny vallag debatterades under 2019. En översyn av gällande antiterrorlagstiftning och medielagstiftning pågår, liksom en reform av flera demokratiska institutioner och av rättssektorn. Ett stort antal politiska fångar har släppts och oppositionspartier som under många år varit förbjudna och terroristklassade har välkomnats tillbaka till landet. Yttrande-, press- och informationsfriheten har stärkts.

Samtidigt är Etiopien fortfarande en enpartistat där samtliga platser i parlamentet innehas av den styrande politiska koalitionen, Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF). Oppositionspartierna är svaga och splittrade. Viktiga institutioner och aktörer för ansvarsutkrävande såsom rättsväsendet, civilsamhället och media brottas med kapacitetsbrist och bristande självständighet. Etniska konflikter i landet har eskalerat och orsakat flertalet dödsfall och ett stort antal internflyktingar. Nästa allmänna val ska enligt konstitutionen äga rum i maj 2020. Det finns en oro för att konflikterna i landet kan trappas upp inför och i samband med valet.

Etiopien är trots en hög ekonomisk tillväxttakt under de senaste åren fortfarande ett av världens fattigaste länder. Det förekommer stora brister vad gäller de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i form av undermåliga arbetsvillkor, barnarbete och diskriminering på grund av kön och sexuell läggning med mera. Våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld, är fortsatt ett utbrett problem. Trots att den kvinnliga politiska representationen uppgår till 50 procent i den aktuella regeringen och 37 procent i parlamentet är kvinnors politiska inflytande begränsat, i synnerhet på regional och lokal nivå. Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är på nedåtgående men förekommer fortfarande i stor omfattning.

Hbtq-personer utgör en diskriminerad grupp i Etiopien. Homosexualitet är ett brott och samkönade sexuella handlingar kan straffas med fängelse. Förhållandena i fängelser och häkten är överlag mycket dåliga, ibland till och med livshotande. Godtyckliga frihetsberövanden förekommer trots att de är förbjudna enligt konstitutionen. Konstitutionen garanterar också mötesfrihet men denna är denna i realiteten begränsad.