Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Nya myndighetsuppdrag och lagar på klimatområdet 2025

Publicerad 14 januari 2025

I regeringens regleringsbrev till myndigheterna för 2025 finns flera nya viktiga uppdrag på klimatområdet. Dessutom träder nya lagar och förordningar i kraft i samband med årsskiftet. Förändringarna syftar till att snabba på Sveriges arbete med klimatomställningen och ta ytterligare steg mot det långsiktiga målet om nettonollutsläpp år 2045 som kompletterar EU:s klimatplan Fit for 55.

Elbilspremie för grupper i behov

Regeringen förbereder genomförandet av EU:s sociala klimatfond och den nya elbilspremien som riktas till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd. För 2026 beräknas 800 miljoner kronor avsättas för samma syfte.

Naturvårdsverket får därför i uppdrag att bistå regeringen med underlag för den sociala klimatplan som regeringen ska lämna till EU-kommissionen senast i juni 2025. I uppdraget ingår att utreda hur den nya elbilspremien ska utformas. Elbilspremien ska träda i kraft under 2026 under förutsättning att den får EU-kommissionens godkännande.

Kväveklivet ska stödja jordbrukets klimatomställning

Regeringens arbete fortsätter med det nya investeringsstödet Kväveklivet, som går ut på att stödja jordbrukets insatser med att minska avgången av ammoniak och växthusgaser. Jordbruksverket ska administrera stödet och kommer till exempel kunna ge stöd för investeringar i myllningsaggregat, tak över gödselanläggningar, surgörning och kvävesensorer.

Utökad satsning på den globala klimatpolitiken

Regeringen utökar även satsningen på det internationella klimat- och miljösamarbetet. Internationellt klimat- och miljösamarbete samordnas av Naturvårdsverket och satsningen ska finansiera samarbetet med länder av strategisk betydelse för det globala klimat- och miljöarbetet.

Syftet är att stärka utvecklingen av den internationella klimatpolitiken och möjliggöra samt driva på en ambitionshöjning i genomförandet av Parisavtalet globalt genom att stödja initiativ, samarbeten och enskilda aktiviteter.

Driftstöd för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS) 

Satsningen på bio-CCS bygger på förordningen (2024:626) om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung, som beslutades i juli 2024. Regeringen satsar 36 miljarder kronor under perioden 2026–2046 för att genom omvända auktioner skapa förutsättningar för storskalig inlagring. Statens energimyndighet har under hösten 2024 genomfört den första auktionen och ska under 2025 utvärdera denna och föreslå förbättringar inför eventuella ytterligare omvända auktioner.

Energimyndigheten ska för varje verksamhetsår, senast den 31 mars påföljande år, lämna en särskild redovisning av den delen av verksamheten till Regeringskansliet.

Naturvårdsverket ska underlätta för nya kärnenergianläggningar

I regleringsbrevet för 2025 får Naturvårdsverket även i uppdrag att ta fram vägledning till effektiva tillståndsprocesser för kärnenergianläggningar. Vägledningen ska omfatta hantering av tillståndsärenden enligt miljöbalken både för storskaliga kärnkraftsreaktorer och för små modulära reaktorer.

Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från länsstyrelserna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket. Naturvårdsverket ska också hålla Domstolsverket och övriga berörda myndigheter informerade om hur arbetet fortskrider.

Delredovisningar ska ske löpande enligt avstämning med Regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2027.

Ändringar i strålskyddsförordningen

Strålsäkerhetsmyndigheten ska informera ledningen vid vissa anläggningar om herrelösa strålkällor och om kontamination med radioaktiva ämnen. En ansökan om tillstånd till verksamhet med joniserande strålning ska alltid innehålla vissa uppgifter och ett tillstånd till verksamhet med joniserande strålning ska alltid förenas med vissa villkor om det rör en sluten strålkälla med hög aktivitet.

De nya reglerna i Strålskyddsförordningen (2018:506) gäller från och med den 17 december 2024.

Nya regler i kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden finansierar omhändertagandet av samtliga restprodukter från kärnkraften genom att den som driver en kärnteknisk anläggning som ger upphov till restprodukter betalar en särskild avgift till staten som fonderas i kärnavfallsfonden. Kärnavfallsfonden utgör på så sätt en av flera grundstenar för den befintliga kärnkraftens roll i klimatomställningen.

Ändringarna gör det möjligt att avräkna inbetalning av kärnavfallsavgift till kärnavfallsfonden mot utbetalning av fondmedel som är hänförliga till kärnavfallsavgifter, vilket beräknas effektivisera administrationen genom minskade transaktionskostnader.

De nya reglerna i förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter gäller från och med den 7 januari 2025.

Krav på övervakning och rapportering av utsläpp inom EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2

Handeln med utsläppsrätter i EU:s nya utsläppshandelssystem startar 2027, men redan från 2025 ska verksamheter som träffas av systemet börja övervaka och rapportera sina utsläpp, samt inneha tillstånd.

Det nya handelssystemet täcker utsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter och byggnader, men även vissa delar av industrin som inte redan täcks av ETS 1. I Sverige har vi dessutom valt att utvidga systemet till fler sektorer än vad som är obligatoriskt på EU-nivå, bland annat till jordbruk, skogsbruk, fiske och fritidsbåtar.

Nya EU-krav på utsläppen från flyget och sjöfarten 

Från den 1 januari 2025 gäller nya krav på utsläppen från sjö- och luftfarten i och med förordningarna FuelEU Maritime och Refuel EU Aviation. Utsläppsintensiteten från sjöfartens bränslen ska minska med 2 procent år 2025, för att gradvis öka till 80 procents minskning till år 2050.

Samtidigt införs en kvotplikt för inblandning av hållbara flygbränslen med målet att nå 2 procents inblandning till år 2025, och 70 procent till år 2050.

Koldioxidpris på importer förbereds inom EU

I oktober 2023 infördes krav att vid import rapportera utsläpp kopplade till varor som omfattas av den så kallade CBAM-förordningen, till exempel stål och cement.

Från och med den 1 januari 2026 kommer de som importerar bland annat stål och cement från länder utanför EU att behöva betala för varornas utsläpp. Detta medför att utsläpp kopplade till sådana varor prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU ETS.