Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Kärnkraftsprövningsutredningen föreslår system för effektivare tillståndsprövning och differentierat avgiftsuttag

Publicerad 15 januari 2025

Regeringen tar ytterligare steg i riktning mot ny kärnkraft. Kärnkraftsprövningsutredningen har nu lämnat över sitt första delbetänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Första delen av betänkandet rör effektivare tillståndsprövning av kärnkraftsreaktorer med tydlighet och kortare prövningstider som mål. Utredningen föreslår en ny lag om principbeslut och en tydligare uppdelning mellan prövningen enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken. Den andra delen avser en översyn av ansöknings- och granskningsavgifter. Utredningen föreslår bland annat ett differentierat avgiftsuttag baserat på reaktorns termiska effekt.

– Regeringen arbetar intensivt  för att möjliggöra för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige eftersom vi behöver bygga ut svensk kärnkraft för att kunna nå klimatmålet till år 2045. Självklart ska kraven på säkerhet och strålskydd vara fortsatt höga men vi behöver effektivisera tillståndsprövningen och se till att avgiftsuttaget är både förutsägbart och rättvist, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer är en mycket omfattande process där det krävs tillstånd både enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL) och miljöbalken. Kärnkraftsprövningsutredningen föreslår en modell där regeringen fattar ett tidigt principbeslut (ny lag), att Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar om tillstånd enligt KTL och att mark- och miljödomstolen beslutar om tillstånd enligt miljöbalken.

Principbeslutet är tänkt att ersätta dagens regeringsprövningar där tillstånd ges enligt KTL och tillåtlighet enligt miljöbalken. En ny lag om principbeslut för vissa kärntekniska anläggningar skulle enligt utredningen leda till att politiska ställningstaganden tidigareläggs och att regeringen tidigt kan göra vissa försvars- och säkerhetspolitiska avvägningar.

Utredningen föreslår vidare att prövningen effektiviseras genom att KTL och miljöbalken hålls åtskilda så långt som möjligt för att undvika den dubbelprövning som sker i dag. Utredningen föreslår också att det i KTL införs bestämmelser om möjlighet till förberedande dialog och förhandsbesked.

I väntan på att förändringar av tillståndsprövningen genomförs förväntas regeringen ge Strålsäkerhetsmyndigheten ett uppdrag om att intensifiera sitt arbete för att förbereda för ny kärnkraft genom att hålla kunskapshöjande dialoger med aktörer som kan vara intresserade av att bygga kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Gällande avgifterna föreslår utredningen ett differentierat avgiftsuttag beroende på reaktorns termiska effekt vilket innebär en anpassning av avgiftsnivåerna till den utveckling som sker mot mindre reaktorer baserade på nya tekniker. Förutsättningen har varit full kostnadstäckning och att säkerställa att krav på säkerhet och strålskydd beaktas i granskningen.

Kärnkraftsprövningsutredningen fortsätter nu att arbeta med deluppdrag 3 som gäller behovet av anpassning och utveckling av det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer. Detta deluppdrag ska levereras till regeringen senast den 29 augusti 2025.

Regeringen kommer nu att se över och analysera utredningens betänkande och remittera förslagen till berörda myndigheter och organisationer. Utredningen föreslår att de framtagna författningsändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026, med undantag för vissa förordningsändringar som föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2025.