Pressmeddelande från Justitiedepartementet, Kulturdepartementet

Kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra allvarliga brott

Publicerad 16 februari 2024

Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss där det föreslås ändringar i bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Genom förslagen förtydligas att det är brottsligt att under vissa förutsättningar förneka exempelvis Förintelsen.

– Att förneka eller ursäkta Förintelsen göder antisemitism. Det handlar sällan om okunskap, utan om medvetna handlingar för att kränka eller hetsa och att förstärka idéer som strider mot våra grundläggande demokratiska värden. En tydligare kriminalisering är viktig för att markera samhällets avståndstagande. Det är också viktigt att brottsoffer kan få status som målsägande och därmed rätt till skadestånd, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

– Regeringen kommer att fortsätta arbeta hårt för att svenska judar ska kunna leva tryggt i vårt land och vara öppna med sin identitet. Man kan önska att det inte skulle behövas, men det gör det. Därför är det bra att vi nu kan gå vidare i arbetet med att förtydliga vad som är brottsligt när det gäller att förneka eller ursäkta till exempel Förintelsen, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

I våras tog regeringen emot betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp. Bakom förslagen stod en enig parlamentarisk kommitté bestående av representanter från alla partier i Sveriges riksdag.

I Sverige finns redan ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda på rasistiska grunder. Men det finns behov av att säkerställa att lagstiftningen är tillräckligt tydlig för att möta samhällets avståndstagande från exempelvis förnekande av Förintelsen. 

Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken förtydligas och att tillämpningsområdet i viss mån utvidgas på så sätt att

• förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryck­ligen kriminaliseras,
• det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar upp­maning till våld, och
• enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 i brottsbalken och den 
1 januari 2027 i tryckfrihetsförordningen.

Genom lagförslagen tar regeringen hand om de synpunkter som EU-kommissionen har haft gällande Sveriges genomförande av det s.k. rasismrambeslutet, som är EU:s straffrättsliga instrument i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.