Lågstadiet undantas från digitaliseringen av nationella prov
Publicerad
I grundskolans tidigare årskurser behöver analoga och inte digitala lärverktyg stå i fokus. Regeringen ändrar nu Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.
– Valet av lärverktyg ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utifrån elevernas ålder och kognitiva utveckling. I grundskolans tidiga år lär sig eleverna bäst genom att använda penna, papper och fysiska böcker. Därför ska även de nationella proven i lågstadiet vara analoga, säger skolminister Lotta Edholm.
Skolverket har sedan tidigare i uppdrag att utveckla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå. Regeringen ändrar nu Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.
Skolverket har även i uppdrag att införa central rättning av delar av de nationella proven. Det finns i dag utmaningar med att de nationella proven inte bedöms likvärdigt, särskilt när det gäller uppsatsdelar. En del i att komma till rätta med detta är digitala nationella prov där delar av proven rättas av centralt anställda lärare. Det är viktigt att central rättning införs så snart som möjligt. Enligt Skolverkets senaste bedömning kan det ske successivt från och med 2026. Regeringen har nu utifrån detta gett Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av berörda delar av de nationella proven till hösten 2026 i gymnasieskolan och våren 2028 i grundskolan. Det är ett år tidigare än vad Skolverket tidigare har föreslagit.
Övergången till digitala prov och central rättning innebär en stor omställning för samtliga berörda aktörer. Det är därför viktigt att Skolverket aktivt arbetar med att identifiera och hantera olika risker i arbetet, bland annat kopplat till skolornas tekniska förutsättningar att genomföra proven digitalt. Detta förtydligas nu i Skolverkets uppdrag.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.