Fakta och ämneskunskaper ska genomsyra nya läroplaner
Publicerad
Regeringen anser att det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Ett viktigt steg är att få på plats läroplaner som är tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper. Läroplanerna behöver också bättre anpassas efter barns kognitiva utveckling. Nu tillsätts en ny utredning som ska se över läroplanerna.
Ladda ner:
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
– Det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Undervisningen i de tidiga årskurserna ska framför allt handla om grundläggande fakta och färdigheter som ger eleverna en nödvändig grund för sitt fortsatta lärande, säger skolminister Lotta Edholm.
I takt med att eleverna blir äldre kan mer komplexa teoretiska förmågor som att reflektera, analysera och dra slutsatser ta större plats, men fokus på faktakunskaper bör prägla samtliga årskurser. Djupa ämneskunskaper i till exempel natur- och samhällsorienterande ämnen innebär att eleven har gedigna faktakunskaper som utgångspunkt för analyser och välgrundade slutsatser.
I de nya läro- och kursplanerna ska utgångpunkten vara ämnets karaktär och vad som är central kunskap i just det ämnet. I ämnena svenska och matematik är till exempel färdigheter i att läsa och skriva respektive räkna grundläggande ämneskunskaper medan fokus i de praktisk-estetiska ämnena bör ligga på praktiska och hantverksmässiga färdigheter och förmågor, snarare än på analyser och reflektion.
Läroplanerna ska också vara bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. För många elever är det svårt med höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete. Det är därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling.
Det är också viktigt att ta hänsyn till att vissa funktionsnedsättningar, eller en svag teoretisk begåvning, kan göra det svårt att utveckla vissa förmågor. Ett sätt att underlätta för dessa elever kan vara att i större utsträckning låta kraven för det lägsta godkända betyget (betyget E) kännetecknas av faktakunskaper, medan mer komplexa förmågor, som till exempel att utifrån denna faktakunskap även kunna reflektera, analysera och dra slutsatser, gradvis skulle kunna byggas på och känneteckna de högre betygsstegen.
Uppdraget att föreslå ändringar i läroplanerna för förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska redovisas senast den 28 februari 2025. Till särskild utredare utses Thomas Persson, som tidigare var generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.
Beslutet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
X