Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Socialdepartementet

Startskott för regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga

Publicerad 05 april 2023

Fritidskortet ska ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. I dag ger regeringen fem myndigheter ett gemensamt uppdrag att under året ta fram de grundläggande förutsättningar som krävs inför införandet under 2024.

– Nu går startskottet för regeringens omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa, säger socialminister Jakob Forssmed.

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.

– Att främja och säkra alla barn och ungas möjligheter till kreativt skapande är en viktig del i folkhälsoarbetet. Kulturen har en unik förmåga att ge nya perspektiv, att öppna nya dörrar och att stärka barns och ungas drömmar och utveckling. Därför är fritidskortet en framtidsinvestering och ett viktigt verktyg för att tillgängliggöra kulturen för fler, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

De organisationer som utför aktiviteterna ska ha en långsiktig och seriös verksamhet och därför ska kriterier tas fram för vilken typ av verksamhet som fritidskortet kan användas till. Verksamheten ska vara ledarledd och långsiktig då ett syfte med fritidskortet är att främja trygghet och gemenskap i vardagen.

Förberedande uppdrag till fem myndigheter

I ett första steg får nu fem myndigheter i uppdrag att göra de nödvändiga förberedelser som krävs inför att fritidskortet ska införas.

E-hälsomyndigheten får huvudansvaret för förberedandet, införandet och förvaltandet av fritidskortet. Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Statens kulturråd har också uppgifter inom ramen för uppdraget som innebär att säkerställa att de förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet under 2024 finns på plats. Dialog kommer att ske med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet och med Sveriges Kommuner och Regioner samt andra relevanta aktörer.

Vid framtagandet av förutsättningar för ett fritidskort ska utgångspunkten vara Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Andra folkhälso-, ungdoms-, kultur-, frilufts- och funktionshinderspolitiska mål ska också beaktas, liksom barnets rättigheter.

Under 2023 finns 50 miljoner kronor avsatta för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor avsättas för att införa reformen med fritidskort och från och med 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor avsättas för samma ändamål.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.