Ett nytt sektorsbidrag och ökade prestationsbundna bidrag ska stärka hälso- och sjukvården i hela landet

– Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge med hög inflation och en hög arbetslöshet. Samtidigt står svensk hälso- och sjukvård inför ett flertal utmaningar. På många håll i Sverige finns både långa väntetider och vårdköer. Det finns också stora skillnader mellan landets regioner i hur länge patienter behöver vänta på vård och behandling. Därför är sjukvården högt prioriterat i Tidöavtalet och i den här budgeten, säger vice statsminister Ebba Busch.  

– Vårdkapaciteten behöver öka, tillgängligheten förbättras, vårdköerna behöver kortas och ska det lyckas behöver kompetensförsörjningen säkras. Medarbetare i vården behöver kunna vilja och orka stanna kvar på arbetsplatsen. Vi tillför nu medel i form av ett sektorsbidrag som omfattar 3 miljarder under 2024 riktat specifikt till sjukvården. Sektorsbidraget syftar till att ge regionerna och hälso- och sjukvårdens medarbetare bättre möjligheter att bedriva en god och patientsäker vård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. 

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Uppföljningar visar bl.a. på kontinuerliga förbättringar vad gäller olika hälsoutfall och att förtroendet för hälso- och sjukvården är högt. Samtidigt står svensk hälso- och sjukvård inför ett flertal utmaningar. Vårdkapaciteten behöver öka, tillgängligheten förbättras, vårdköerna behöver kortas och kompetensförsörjningen behöver säkras.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge med hög inflation samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Kommunsektorns ekonomiska situation förväntas vara utmanande de närmsta åren, inte minst med anledning av stigande pensionskostnader, vilket sätter regionerna och hälso- och sjukvården i ett pressat läge. Samtidigt är det viktigt att hälso- och sjukvården fortsätter arbeta för att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Utöver detta behöver väntetiderna och vårdköerna kortas och tillgängligheten till vård förbättras. Ska det lyckas så behöver kompetensförsörjningen säkras.

I detta utmanande läge tillför regeringen regionerna ökade medel, dels genom ett nytt sektorsbidrag, dels genom ökade prestationsbundna bidrag.

Ett sektorsbidrag om 3 miljarder kronor under 2024

Sektorsbidraget omfattar 3 miljarder kronor 2024 och ska betalas ut till regionerna efter vårdbehov. Syftet är att skapa bättre förutsättningar att på kort sikt stärka möjligheterna för hälso- och sjukvårdens huvudmän att bedriva en god och patientsäker hälso- och sjukvård.

De prestationsbundna tillskotten för kortade vårdköer stärks

De prestationsbundna tillskotten till hälso- och sjukvården stärks både genom en omprioritering av redan aviserade medel och nya tillskott. Som tidigare aviserats finns en satsning om 2 miljarder kronor 2023–2025 som har gått till utökad vårdkapacitet. Den kommer från och med 2024 att i huvudsak bli prestationsbaserad. Samtidigt tillförs ytterligare 1,5 miljarder kronor 2025. Detta ger tillsammans med redan beslutade medel sammanlagt ca 5 miljarder kronor i prestationsbundna medel för ökad vårdkapacitet och för att korta vårdköer 2024 och ca 6,5 miljarder kronor 2025. Syftet är att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården genom att korta vårdköer och väntetider samt öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. Att medlen är prestationsbundna betyder att regionerna kommer att behöva visa på konkreta resultat för att få ta del av dem.

Ytterligare 43 miljoner under 2024 för att stödja utvecklingen mot en god och nära vård

För att använda sjukvårdens resurser mer effektivt behöver även primärvården byggas ut. Regeringen avsätter sedan tidigare 3 miljarder kronor årligen i syfte att stödja utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården och i budgetpropositionen 2024 föreslås ytterligare 43 miljoner kronor tillföras under 2024. Regeringen beräknar även avsätta ytterligare 544 miljoner kronor 2025 och 389 miljoner kronor 2026 för samma ändamål.

Dubblerad satsning mot cancer och barncancer

Utöver ovanstående satsningar har regeringen sedan tidigare aviserat en dubblering av satsningen mot cancer och barncancer till och med 2026, en resursförstärkning om 500 miljoner kronor årligen till och med 2026, samt förstärkningar till pågående satsningar för att främja psykisk hälsa på ytterligare 100 miljoner kronor 2024 och ytterligare ca 1,6 miljarder kronor per år under 2025 respektive 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.