"Judiskt liv ska stärkas i Sverige"
Publicerad
Debattartikel av Parisa Liljestrand, kulturminister (M), Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson (SD), Jakob Forssmed, socialminister (KD) och Paulina Brandberg, jämställdhets- och arbetslivsminister (L). Publicerad i Svenska Dagbladet den 15 september 2024.
År 1775 bildades Sveriges första judiska församling. Nästa år markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige, och det avtryck den judiska kulturen satt har blivit en självklar del av vårt gemensamma kulturarv. Judarna är erkända som en av våra nationella minoriteter, och för regeringen är det en självklarhet att judar i Sverige ska kunna vara öppna med sin tro och sin identitet.
I januari 2025 infaller 80-årsdagen av Auschwitz-Birkenaus befrielse. Vi går alltså mot ett märkesår i dubbel bemärkelse. Å ena sidan ett firande av den judiska kulturens rikedom och historiska bidrag till det svenska samhället. Å andra sidan ett tillfälle för hågkomst av ett av historiens i särklass värsta brott mot mänskligheten.
Antisemitismen hör hemma på historiens skräphög. Det är lätt att önska att den kunde behandlas som ett historiskt fenomen och inte som en realitet i judars vardag idag. Tyvärr ser vi en helt annan utveckling eskalera framför ögonen på oss. De anmälda hatbrotten med antisemitiska motiv ökade kraftigt efter Hamas terroristattack i Israel den 7 oktober förra året. Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäldes närmare fem gånger fler hatbrott med antisemitiskt motiv hösten 2023 än hösten 2022.
Judar vi träffar vittnar om hur de och deras barn döljer tecken på sin judiska identitet av rädsla för sin säkerhet. Vi har mött äldre som avstår från att besöka synagogan av rädsla för att bli bemötta med antisemitiska kommentarer från färdtjänstpersonalen, föräldrar som tvekar inför att lämna sina barn på judiska skolor och förskolor, familjer som överväger att byta namn för att dölja sin judiska identitet. Det kan vi aldrig acceptera.
Redan i sin första regeringsförklaring underströk statsminister Ulf Kristersson att arbetet mot antisemitismen är högt prioriterat. Sedan dess har regeringen presenterat en rad åtgärder för att stävja antisemitismen och öka möjligheterna att leva ett judiskt liv i Sverige. Det förra är en förutsättning för det senare: säkerhetshot med antisemitiska förtecken är ett av de största hindren för svenska judar att öppet leva i linje med sin tro eller sin kultur.
I budgeten för 2025 presenterar vi ytterligare förslag för att stärka och säkra rätten till judiskt liv i Sverige, med fokus på tre områden: säkerhetshöjande åtgärder, utbildning och kunskapshöjande åtgärder, samt åtgärder för att stärka judiskt liv.
- Judiska församlingar och organisationer lever med ett ständigt hot om skadegörelse och attacker. Stora delar av medlemspengarna går idag till att upprätthålla säkerheten i stället för att satsas på verksamheterna och många gånger tvingas aktiviteter ställa in då säkerheten inte kan garanteras. Inför 2024 presenterade vi en satsning på ökade medel för säkerhetshöjande åtgärder. Nu tillför vi ytterligare 10 miljoner årligen i permanenta medel, öronmärkt för judiska organisationer.
- Regeringen har tidigare aviserat arbetet med att ta fram en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott för att skapa förutsättningar för att arbetet på området blir träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Med denna nya handlingsplan läggs grunden för ett brett och samlat arbete mot rasism och hatbrott, inklusive åtgärder mot antisemitism. Som ett led i regeringens arbete för att stärka judiskt liv i Sverige, förstärks arbetet mot nutida uttryck för antisemitism med ytterligare 5 miljoner kronor för 2025, och därefter med 10 miljoner årligen.
- Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen. Vi kan inte tigande se på när ytterligare en generation tar till sig antisemitismens gift. Det arbetet måste ske brett och tidigt genom utbildning och folkbildning. Regeringen fortsätter därför att finansiera hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. För 2025 tillför vi också medel till Forum för levande historia för att genomföra en bred folkbildande insats utifrån budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…”. Under 2025 tillförs 7 miljoner kronor, under 2026 beräknas 4 miljoner kronor tillföras och under 2027 beräknas 2 miljoner kronor tillföras för att sprida budskapet på ett sätt som är anpassat för vår tid.
- Paideia, ett av Europas främsta fristående institut för judiska studier, ges ytterligare 3 miljoner kronor årligen de kommande tre åren för att fortsatta sitt arbete med utbildning och forskning om judiskt liv. Utbildning om judisk kultur och judiskt liv kan bidra till att stärka kunskaperna om den judiska minoriteten i Sverige och Europa. Det kan också bidra till ökade kunskaper hos den judiska minoriteten och underlätta överföringen av judiskt liv till yngre generationer.
- Tidigare i år överlämnades utredningen ”Ett starkt judiskt liv för framtida generationer - Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034” till regeringen. Nu anslår vi 10,5 miljoner kronor för att presentera och genomföra en långsiktig strategi med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige. För 2026 och 2027 beräknas 10,5 miljoner kronor tillföras årligen, och för åren 2028 till -34 beräknas 9 miljoner kronor tillföras årligen.
Varje person som tillhör en nationell minoritet i Sverige ska alltid kunna vara öppen med sin identitet. Vi ser hur judar är särskilt utsatta, när de dagligen möter såväl en antisemitism som kommer från fyra olika håll – islamister, bland personer med ursprung i Mellanöstern, den yttersta vänstern samt extremhögern – som en vardaglig antisemitism som finns närvarande i varierande i grad i samtliga samhällsskikt. Detta föranleder särskilda insatser.
Antisemitismen kommer inte att upphöra för detta. Men det är vår förhoppning att det judiska märkesåret 2025 ska få markera en vändpunkt. En vändpunkt för utvecklingen av hatbrott med antisemitiskt motiv, och en vändpunkt för såväl unga som äldre judars möjligheter att leva ett judiskt vardagsliv. Inte en generation till.
Parisa Liljestrand, kulturminister (M)
Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson (SD)
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Paulina Brandberg, Jämställdhets- och arbetslivsminister (L)
X