Snabbare väg för innovation till hälso- och sjukvården – från idé till patient för effektivare behandling och stärkt konkurrenskraft
Publicerad
Hur ska vi säkerställa att fler innovationer når ut till patienter och hälso- och sjukvården så att de kommer till nytta? Det var temat när regeringens rådgivande grupp för life science möttes den 22 oktober under ledning av statssekreterare Sara Modig på Klimat- och näringsdepartementet. Statssekreterarna Michaela Hollis på Socialdepartementet och Maria Nilsson på Utbildningsdepartementet medverkade också.
Den rådgivande gruppen består av ett 20-tal representanter för life science-sektorn bl a lärosäten, näringsliv, regioner, civilsamhälle och patienter. Detta var gruppens sjätte möte.
Sara Modig inledde med några övergripande kommentarer om de stora demografiska utmaningarna, med åldrande befolkningar och många som har kroniska sjukdomar. Som en följd av detta ökar förväntningarna på vården.
– Sverige har inte råd att sakta ner i innovationsracet eller förlora stora investeringar i en allt tuffare global konkurrens. Vi har alla förutsättningar – världsledande forskning, avancerad produktion och stark samverkanskultur – men det krävs kraftfulla åtgärder för att behålla vår position, sa Sara Modig som är statssekreterare åt energi- och näringslivsminister Ebba Busch.
- Forskningsresultaten måste nå patienten. Sverige har en lång tradition av forskning och innovation inom hälso- och sjukvården och står bakom revolutionerande innovationer som pace-makern och rullatorn, sa Michaela Hollis som är statssekreterare åt sjukvårdsminister Elisabeth Lann.
Långsiktiga strukturer viktiga
Mötet hade föregåtts av en workshop där frågan om innovationers implementering diskuterades. Några synpunkter som kom fram då var att det saknas långsiktiga strukturer för att säkra kontinuitet inom innovation. Ledarskap, finansiering, testmiljöer och kompetensutveckling lyftes fram som viktiga komponenter.
Beatrice Melin från Region Västerbotten och Jenni Nordborg från Lif inledde diskussionerna med kommentarer från hälso- och sjukvårdens respektive näringslivets synvinkel. De menade att implementeringen av innovationer måste ske snabbt och säkert ur allas perspektiv, personalen, patienterna och huvudmännen. De lyfte också frågan om Sverige tappat sin position som referensland när nya läkemedel introduceras, på grund av tunga regelverk och bristande investeringar.
Lagstiftning påverkar utvecklingen
Deltagarna diskuterade frågan om implementering i mindre grupper. Flera deltagare lyfte att det krävs organisatoriska förändringar för att möta utvecklingen och påskynda implementeringen av innovation, exempelvis genom ett nationellt råd eller bättre samordning mellan regionerna så att alla inte behöver uppfinna hjulet på nytt.
Mötesdeltagarna såg också visst behov av regulatoriska förändringar och harmonisering. Lagstiftningen är komplicerad och tolkningen kan variera i de 21 regionerna. Det kan finnas juridiska hinder, exempelvis sådant som rör integritet och delning av hälsodata, som bromsar utvecklingen. EU:s initiativ och regelverk kan också påverka nationella förutsättningar.


