Kompetensförsörjning inom life science viktigt för konkurrenskraften
Publicerad
Tillgången på rätt kompetens är avgörande för Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft. Den rådgivande gruppen för life science möttes den 5 mars för att diskutera hur man stärker kompetensförsörjning och talangattraktion. Utbildningsminister Johan Pehrson deltog i mötet, liksom statssekreterarna Maria Nilsson och Petra Noreback.
-
Utbildningsminister Johan Pehrson ledde rådgivande gruppens möte. Till höger om honom statssekreterarna Maria Nilsson och Petra Noreback. Till vänster Jeanette Edblad, chef för life science-kontoret i Regeringskansliet.
Foto: Gunilla Strömberg/Regeringskansliet.
-
Annika Östman Wernerson, rektor för KI, var inbjuden att tala om kompetensförsörjning ut KI:s perspektiv.
Foto: Gunilla Strömberg/Regeringskansliet.
-
Britta Stenson från Business Sweden var en av de inbjudna talarna.
Foto: Gunilla Strömberg/Regeringskansliet.
Tillgången till rätt kompetens avgör Sveriges förmåga att driva forskning och innovation, utveckla nya behandlingar, ny teknik och attrahera investeringar och talanger. För att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställning som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer krävs också en högre grad av mobilitet mellan olika sektorer.
- Förbättrad kompetensförsörjning är en avgörande faktor för att vi ska uppfylla målsättningarna i den nationella strategin för life science. Regeringen har tagit flera initiativ för att säkerställa att Sverige har rätt kompetens för framtidens behov. Ett exempel är en lagändring i forsknings- och innovationspropositionen som syftar till att underlätta för förenade anställningar för utländska studenter och forskare, sa utbildningsminister Johan Pehrson.
Den rådgivande gruppen består av ett 20-tal representanter för universitet, näringsliv, branschorganisationer och regioner. De framförde en lång rad värdefulla inspel till regeringen i sina diskussioner.
Mer rörlighet och bättre samverkan behövs
Flera deltagare lyfte att det är viktigt att underlätta rörligheten och samverkan mellan olika arbetsplatser, exempelvis mellan akademin och näringsliv, mellan akademin och sjukvården samt mellan myndigheter och regioner. Dessutom blir det allt viktigare att kombinera kompetenser från traditionellt olika områden så som medicin och juridik. Vården blir alltmer tekniktung så även där behövs nya kompetens som kan hantera teknik som AI och nya mjukvaror.
Det behövs också samverkan för att identifiera och lösa hinder kopplade till internationell rekrytering. Man lyfte fram att Sverige idag attraherar många talanger och specialister, men problemet är att få dem att stanna. Det finns en del byråkratiska hinder och regler som försvårar. Deltagarna lyfte också behovet av vidareutbildningar och påbyggnadsutbildningar.
STEM-strategin ska stärka kompetensförsörjningen
För att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft samt för att attrahera utländska investeringar behövs fler personer med kunskaper inom naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik (Science, Technology, Engineering and Mathematics, STEM) än som utbildas idag. Regeringen presenterade den 24 februari en STEM-strategi, dvs. ett samlat paket för att stärka den svenska kompensförsörjningen och långsiktiga mål för att få fler utbildade inom dessa områden.
Maria Nilsson, statssekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson, och Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed, inledde mötet.
- Life Science-industrin växer, men tillgången på kvalificerad arbetskraft hänger inte med. Enligt branschrapporter finns en växande efterfrågan på bland annat kompetens inom bioteknik, farmaci, regulatoriska processer och digital hälsa, sa Petra Noreback.
