Högskola, forskning och rymd

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansmarknadsminister Niklas Wykman, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson, I Dagens Industri, den 19 november 2024.

Sverige är och ska vara en ledande life science-nation. Forskning och innovation inom life science driver samhällsutveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och möter globala samhällsutmaningar. Därför satsar regeringen cirka 600 miljoner kronor fram till år 2028 på bland annat forskning inom precisionsmedicin, psykisk ohälsa, kvinnors hälsa och demens.

Regeringen förlänger Formas uppdrag om ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande. En forskningsbaserad kunskapsutveckling med utgångspunkt i hållbart samhällsbyggande kan bidra till att lösa samhällsutmaningar som städer, regioner, landsbygder och samhällen står inför.

Regeringen överlämnar i dag propositionen för forskning och innovation på energiområdet till riksdagen. För första gången på många år ökas anslagen på området. Samtidigt anpassas energiforskningen till den nya energipolitiska inriktningen.

En stark position inom strategisk teknik är avgörande för svensk konkurrenskraft. För första gången någonsin har en svensk regering därför inlett ett arbete för att peka ut strategiskt viktig teknik. I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen totalt 3,3 miljarder kronor under 2025–2028 för att ytterligare stärka Vinnova och RISE arbete.

Regelverket för tillgodoräknande inom högskolan har länge varit oförändrat vilket lett till att få tillgodoräknanden faktiskt har gjorts. Dagens system gör det svårt för studenter att tillgodoräkna sina kunskaper och förkorta sin tid i utbildning. Förändringen som nu görs förenklar och gör tillgodoräknandet lärosäten emellan mer likvärdig.

Regeringen satsar på ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog samt på en forskarskola om bioekonomi.

Regeringen har fattat beslut om en ändring i högskoleförordningen, för att underlätta för lärosätena som bedriver arbetsintegrerad lärarutbildning. Ändringen innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen.

Gruvnäringen är avgörande för både svensk och europeisk konkurrenskraft, klimatomställningen och förmåga att ställa om och producera varor i tider av kris eller krig för att öka resiliensen. Därför riktas en särskild förstärkning under kommande fyra år på sammanlagt 328 miljoner kronor på forskning och innovation inom gruvområdet i forsknings- och innovationspropositionen.

Livsmedelsforskningsprogrammet förlängs och förstärks med 25 miljoner kronor 2025, 35 miljoner kronor 2026, 60 miljoner kronor 2027 och med en permanent nivåhöjning på 110 miljoner kronor från och med 2028.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen 6,5 miljarder kronor på fri forskning och innovation av högsta kvalitet. Satsningarna innefattar bland annat medel till excellent forskning, höjda och konkurrensutsatta medel till lärosätena, stärkt forskningsinfrastruktur och satsningar på banbrytande tekniker för ett Sverige i framkant.

I propositionen presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028. Den omfattar såväl forskning som innovation. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) lämnat förslag och redovisat bedömningar om ökade medel till forskning och innovation.

Torsdag den 12 december kl 11:30 presenterar utbildningsminister Johan Pehrson, energi- och näringsminister Ebba Busch och EU-minister Jessica Rosencrantz forsknings- och innovationspropositionen på en pressträff.

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-fabriker. Syftet med satsningen är att stärka EU:s konkurrenskraft inom området.

I dag träffar utbildningsminister Johan Pehrson representanter från lärosäten, myndigheter och organisationer för att diskutera den senaste tidens larm om att Sveriges läskris också börjar visa sig inom högskolan.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81)

Internationella studier visar att svenska elevers kunskaper i läsning sjunker. Nu larmar lärare vid universitet och högskolor om att läskrisen börjat visa sig även hos högskolestudenter. Dessutom förstärks utvecklingen av att studenter väljer att använda digitala hjälpmedel, något som riskerar att ske på bekostnad av viktig kunskapsinhämtning. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska nu kartlägga lärosätenas arbete för att motverka fusk genom användning av artificiell intelligens, AI, och andra digitala verktyg.

Regeringen har i dag beslutat att anställa Hans Adolfsson som rektor vid Stockholms universitet. Han tillträder sin anställning den 1 februari 2025.

Utredningen har haft i uppdrag att utreda frågan om förbättrade förutsättningar för utländska doktorander och forskare att verka i Sverige och säkrare bedömningar av uppehållstillstånd för studier.

Migrationsminister Johan Forssell har tagit emot promemorian Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter. I promemorian lämnas förslag som syftar till att förbättra de migrationsrättsliga förutsättningarna för utländska forskare, doktorander och seriösa studenter samt till att motverka att uppehållstillstånd för studier missbrukas.