Globala frågor och klimatanpassning i fokus på nordiskt klimat- och miljöministermöte
Publicerad
Eftersom Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet 2024 var klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari värd när de nordiska klimat- och miljöministrarna möttes i Stockholm den 7–8 maj. Bland annat undertecknade de ett gemensamt uttalande om hur Norden kan bidra till att höja ambitionerna i det globala miljöarbetet.
Ministermötet omfattade konsultationer med Inger Andersen, som är exekutivdirektör för FN:s miljöprogram Unep. Diskussionerna handlade om hur de nordiska länderna kan stötta arbetet med olika globala miljöfrågor och att säkerställa ett starkt strategiskt fokus och effektivt samarbete med globala partners vid kommande möten i FN:s miljöförsamling UNEA. Ett särskilt fokus lades på cirkulär ekonomi. De nordiska länderna har erfarenheter och lösningar att dela med sig av för att främja omställningen både i Norden och i resten av världen, och möjligheten till samarbete med andra regioner diskuterades.
– De nordiska länderna betonar vikten av att samarbeta med Unep för att nå högre ambitioner avseende cirkulär ekonomi på global nivå. I det arbetet är det viktigt med näringslivets engagemang. Det finns också goda möjligheter för de nordiska länderna att bidra med lösningar, exempelvis inom bygg- och textilområdet, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Ministrarna diskuterade också läget i andra internationella frågor med exekutivdirektör Andersen, som läget i de pågående förhandlingarna för ett globalt avtal mot plastföroreningar, liksom inför höstens partsmöten för klimat COP29 och biologisk mångfald COP16. Norden har bidragit med flera viktiga analyser till de pågående plastförhandlingarna och ministrarna diskuterade hur de nordiska länderna kan samarbeta strategiskt för att få ett ambitiöst och globalt bindande avtal på plats vid det sista förhandlingsmötet (INC-5) i höst.
– Vi ser stora möjligheter för de nordiska länderna att bidra genom att tillsammans arbeta för ett avtal som omfattar plastens hela livscykel, inklusive primärproduktion av plast. Vårt samarbete är viktigt, inte minst eftersom stora producentländer vill hålla detta borta från avtalet. De nordiska länderna kan bidra med viktiga erfarenheter av plasthantering i hela värdekedjan, sa Romina Pourmokhtari.
Efter samtalen med Unep beslutade ministrarna om ett gemensamt uttalande om sina ambitioner och sin roll i det globala miljöarbetet.
Andra frågor på mötets dagordning var elektrifiering av vägtransporter, stärkt nordiskt samarbete för bekämpning av invasiva arter och hur näringslivet kan spela en roll i arbetet med klimatanpassning. Diskussionen om klimatanpassning utgick ifrån en presentation från Stockholm Environment Institute (SEI) om gränsöverskridande risker som följer av ett förändrat klimat med särskild fokus på hur näringslivet behöver anpassa sina värdekedjor för att minska sårbarheter och risker. Ministrarna diskuterade behovet och vikten av att stärka det nordiska samarbetet om klimatanpassning och enades om att starta upp ett projekt om offentlig-privat samverkan för stärkt klimatanpassning, med särskilt fokus på att minska gränsöverskridande risker.
Mötesdeltagarna gjorde också ett studiebesök vid det stora infrastrukturprojektet vid Slussen som drivs av Stockholms stad. De fick se ombyggnaden av själva platsen och för olika trafikslag samt åtgärder för klimatanpassning som ska skydda Stockholm och andra städer runt Mälaren från framtida havsnivåhöjningar. Dricksvattnet för cirka två miljoner människor i Mälardalen ska också säkras.