Romsk inkludering
Publicerad Uppdaterad
Strategin för romsk inkludering antogs 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Strategin utgår även från ett jämställdhetsperspektiv och arbetet ska präglas av romskt deltagande och inflytande.
Strategin omfattar sex delområden; utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civil organisering med verksamhetsspecifika mål kopplade till samtliga delområden. Strategin ska genomföras i samverkan med romer på lokal, regional och nationell nivå, där bland annat Regeringskansliets romska referensgrupp har inrättats för detta syfte. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att samordna och följa upp strategin. I uppdraget ingår även att utveckla ett uppföljningssystem utifrån tidigare erfarenheter med så kallade nulägesbeskrivningar.
Internationellt om romsk inkludering
Den 7 oktober 2020 presenterades ett nytt europeiskt strategiskt ramverk för romsk jämlikhet, inkludering och delaktighet av EU-kommissionen. Samtidigt presenterades förslag till rådsrekommendationer på samma område, vilka beslutades 12 mars 2021. Det tidigare strategiska ramverket har löpt från 2011–2020.
International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) antog den 19 januari 2020 en ministerdeklaration som återbekräftar det starka internationella stödet för Stockholmsdeklarationen (2000). Sverige har ställt sig bakom deklarationen. Genom deklarationen förbinder sig medlemsstaterna bland annat att vidta åtgärder för att främja utbildning, hågkomst och forskning om Förintelsen och folkmordet på romer. Vidare beslutades den 8 oktober 2020 om en icke-juridiskt bindande arbetsdefinition av begreppet antizigansim av IHRA.