Nu ökar vi kvinnors frihet att bestämma över sina liv
Publicerad
Idag på den internationella kvinnodagen uppmärksammas flickor och kvinnors rättigheter över hela världen. Regeringens arbete inom jämställdhetspolitiken handlar bland annat om krafttag mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, satsningar på kvinnors hälsa liksom att ta nya steg för att öka den ekonomiska jämställdheten.
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
- Sverige brukar rankas som Europas mest jämställda land och det gör mig stolt som statsminister. Men trots det kan vi inte luta oss tillbaka. Fortfarande finns allvarliga orättvisor att bekämpa, också här hemma. Kvinnor och män ska ha samma makt att både forma sina egna liv och att forma samhället. Därför växlar regeringen nu upp arbetet inom jämställdhetspolitiken, säger statsminister Ulf Kristersson.
- Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som kränker och begränsar kvinnors grundläggande fri- och rättigheter. Tusentals flickor och kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Våldet orsakar stort lidande och kan få livslånga konsekvenser. Därför är jag stolt över att företräda en regering som har höga ambitioner för att både stärka skyddet och rörelsefriheten för de utsatta, och skärpa och bredda lagstiftningen mot förövarna, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Krafttag mot våld och förtryck
Regeringen intensifierar arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relation, sexuellt våld samt prostitution och människohandel. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har förstärkts permanent med 50 miljoner kronor per år. Totalt inom jämställdhetspolitiken finns för 2023 drygt 630 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
För att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor påbörjar nu regeringen arbetet med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024–2026. I november 2022 beslutades även om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet (Ju 2021:16). Utredaren ska nu även lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.
I syfte att öka skyddet för kvinnor utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer avser regeringen att i närtid besluta om tilläggsdirektiv till en pågående utredning. Utredningen har i uppdrag att bland annat säkerställa att kontaktförbudslagstiftningen i så hög grad som möjligt tillgodoser intresset av att förebygga och ge skydd till främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Regeringen ger nu utredningen i uppdrag att även lämna förslag som innebär att det geografiska området för kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas kraftigt.
Nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor ska tas fram
Regeringen föreslår omfattande integrationssatsningar
Oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer ska kriminaliseras
Satsningar på kvinnors hälsa
Regeringen bedömer att målet om jämställd hälsa inte är uppnått. Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, särskilt bland yngre kvinnor, men även i andra grupper. Psykisk ohälsa leder till stora konsekvenser för den enskilde men också för anhöriga, närstående och för samhället. Det finns ett behov av att öka kunskapen om bakgrunderna till den psykiska ohälsan, inte minst den arbetsrelaterade ohälsan, för att kunna vidta åtgärder för att minska den. Detta har blivit ännu tydligare i och med ökningen av såväl sjukfall som arbetssjukdomar under pandemin.
Inom ramen för satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården ser regeringen behov av satsningar på sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. Vården behöver bli mer tillgänglig och anpassas till kvinnors olika förutsättningar och behov. Kunskap om orsaken bakom sjukdomarna och därmed förutsättningarna för att diagnostisera och erbjuda god vård och behandling behöver utvecklas. Även hälso- och sjukvården för barn och vuxna som utsatts för sexuellt våld bör stärkas för att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i hela landet.
Under 2023 har regeringen redan fattat beslut om en rad insatser för att förbättra kvinnors hälsa. Det handlar till exempel om ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården (S2023/00406) och en överenskommelse med SKR inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Viktiga steg mot ekonomisk jämställdhet
Den ekonomiska jämställdheten är en prioriterad fråga för regeringen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Därför är det viktigt att påverka de strukturer och attityder som motverkar en jämställd arbetsmarknad.
Regeringen vill verka för ett hållbart och jämställt arbetsliv. Fortfarande har kvinnor i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, kortare arbetstid, högre frånvaro samt lägre lön och kapitalinkomster än män. Den lägre lönen får också genomslag längre fram i form av lägre pensioner. Lönegapet mellan kvinnor och män har minskat över tid men det finns fortfarande och under pandemiåren 2020–2021 ökade lönegapet något. Det kommer regeringen att noggrant bevaka framöver.
Även att öka utrikes födda kvinnors låga sysselsättningsgrad är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet. För närvarande pågår en utredning som i maj ska lägga förslag om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Dir. 2022:42). Samtidigt har Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Även landets kommuner och regioner är engagerade i frågan och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har med finansiering från regeringen tagit fram ett förslag på hur arbetsmarknadsetableringen för utrikes födda kvinnor kan förbättras.
Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor
En tydlig röst internationellt
I en omvärld där kvinnors och flickors rättigheter ifrågasätts ska Sverige vara en tydlig förespråkare av jämställdhet. Jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter ska främjas i det internationella samarbetet. Regeringen kommer under året att strategiskt främja jämställdhet inom EU-samarbetet.
Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd har Sverige arrangerat två konferenser om ekonomisk jämställdhet och mäns våld mot kvinnor för att inom dessa områden skapa utrymme för diskussion och erfarenhetsutbyte bland EU:s medlemsländer.
Sverige är också aktivt i en koalition om ekonomisk jämställdhet inom ramen för FN-initiativet ”Generation Equality”. Fokus ligger på frågan att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
X