Hoppa till huvudinnehåll
Artikel från Justitiedepartementet

Viktigare lagar och förordningar inom Justitiedepartementets områden

Publicerad

Under 2022 har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023. Ett urval av dem presenteras här.

Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Kravet att det ska finnas särskilda skäl för ett översändande av en frihetsberövande påföljd till en annan medlemsstat när mindre än sex månader återstår att avtjäna av påföljden, tas bort. Därutöver införs ytterligare möjligheter att sända över en dom innan Kriminalvårdens beslut om översändande har fått laga kraft. Lagändringarna syftar till att dels effektivisera handläggningen av dessa ärenden, dels öka antalet överföranden till andra medlemsstater.
Ikraftträdande: 1 december 2022

SFS: 2022:1459
Prop. 2021/22:273 Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Snabbare lagföring av brott

Den försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål som pågår sedan januari 2018 har visat positiva resultat och har lett till både snabbare lagföring och bättre kvalitet i brottsutredningarna. Ändringarna innebär att ett permanent snabbförfarande i brottmål möjliggörs och att andra åtgärder vidtas för snabbare lagföring av brott.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1532–1536
Prop. 2021/22:279 Snabbare lagföring av brott

Utlandsspioneri kriminaliseras

Nya bestämmelser införs för att komplettera den befintliga lagstiftningen om brott mot Sveriges säkerhet. Bestämmelserna tar sikte på röjande av hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till andra stater och mellanfolkliga organisationer. Undantag från straffansvar ska gälla om gärningen, med hänsyn till syftet och övriga omständigheter, är försvarlig. Utlandsspioneri görs även till tryck- och yttrandefrihetsbrott. Spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att det går att döma någon för spioneri om den anskaffar känsliga uppgifter för att vidarebefordra dessa till exempelvis en terroristorganisation med statsmaktsliknande kontroll över ett område.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1517–1522
Prop. 2021/22:55 Utlandsspioneri

Ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Ändringarna innebär bland annat att yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde utvidgas till att omfatta vissa satellitsändningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning. Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att tillämpa skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området. Ändringarna innebär också att den så kallade webbsändningsregelns tillämpningsområde begränsas till att avse sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln. Yttrandefrihetsgrundlagen ändras för att möjliggöra villkor för, och granskning av, public service-företagens programverksamhet på internet och lagens utrymme för krav på vidaresändning av vissa program förtydligas och utvidgas.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1524–1525
Prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

Ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden i fråga om en ny forumregel

Ändringen innebär att Stockholms tingsrätt ska ta upp yttrandefrihetsmål om program i tv som förmedlas till Sverige genom satellitsändning från utlandet. Det gäller de program som huvudsakligen är avsedda att tas emot här i landet samt samtidigt och oförändrat vidaresänds här.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1526
Prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

En grundlagsändring som möjliggör begränsningar av föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer

Riksdagen har beslutat om en ändring i regeringsformen som innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Ändringen möjliggör för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer. Genom ändringen kommer Sverige att kunna bekämpa terrorism på fler och nya sätt.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1565
Prop. 2021/22:42 Föreningsfrihet och terroristorganisationer

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Med förslagen genomförs EU-direktivet om upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Förslagen innefattar bland annat en ny ensamrätt för framställare av presspublikationer och en ny avtalslicens som möjliggör heltäckande avtal för presspublikationer som utnyttjas på internet.

Vidare föreslås nya regler för ansvaret för leverantörer av tjänster på internet där användarna själva laddar upp material. De innebär att leverantörerna ska ingå avtal med rättsinnehavare som vill det och en skyldighet att agera mot material som mot rättsinnehavarens vilja laddas upp. Särskilda regler föreslås för att skydda tjänsternas användare.

Slutligen föreslås regler som avser att stärka upphovsmännens ställning som avtalspart när de överlåter sina rättigheter.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1712–1717
Prop. 2021/22:278 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden

Lagändringarna innebär bland annat att en förhandstecknare ska få bättre information om förhandsavtalet och de risker som är förknippade med det. En betänketid om minst sju dagar ska gälla. Den beräknade tiden för upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt, som anges i ett förhandsavtal, ska inte få omfatta mer än tre månader. Ett upplåtelseavtal som innebär att bostadsrättshavaren inte får tillträde till lägenheten i samband med upplåtelsen ska innehålla ett bestämt datum för tillträde.

Det införs också nya regler om att en medlem i en bostadsrättsförening inte ska kunna ha mer än en röst på föreningsstämman och att en bostadsrättsförenings årsredovisning ska innehålla särskild information som är till nytta för föreningens intressenter.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1026–1028 och 1030
Prop. 2021/22:171 Tryggare bostadsrätt

Ett nytt tvistlösningsförfarande för de årliga hyresförhandlingarna

Det införs ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna mellan de kollektivt förhandlande parterna på hyresmarknaden. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen ska hyresnämnden, på en parts begäran, utse en särskild skiljeman att pröva tvisten. Det införs också skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrivas, bland annat när det gäller skadestånd för en part som bryter mot sin förhandlingsskyldighet.
Ikraftträdande: 1 januari 2023

SFS: 2022:1657–1659
Prop. 2021/22:277 Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Nya regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU

Reglerna om aktiebolags möjlighet att genomföra gränsöverskridande sammanslagningar utvecklas. Dessutom införs det möjligheter till gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag. Den nya regleringen innebär att det öppnas fler möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna inom EU och EES. För att motverka att de gränsöverskridande förfarandena används för brottsliga eller otillbörliga ändamål ska myndighetskontrollen vid förfarandena utökas. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll. Reglerna bygger på ett EU-direktiv.
Ikraftträdande: 31 januari 2023

SFS: 2022:1647–1656
Prop. 2021/22:286 Bolags rörlighet över gränserna inom EU

Laddar...