Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Fiskekvoter, miljö och klimat på EU:s fiske- och jordbruksråd

Publicerad 10 oktober 2021

När EU-ländernas fiskeri- och jordbruksministrar träffas 11-12 oktober ska de förhandla om kvoter i Östersjön för 2022. De ska också diskutera de delar av klimat- och miljöförslaget Fit for 55 som är relevanta för jordbrukspolitiken och EU:s skogsstrategi. Sverige kommer tillsammans med en grupp av länder ta upp ett initiativ för bättre djurskydd.

EU:s ministerråd för jordbruk och fiske möts flera gånger om året. På rådets möte den 11-12 oktober förhandlas bland annat fiskekvoter i Östersjön för 2022. Foto: Europeiska unionens råd

Fiske i Östersjön 2022

Varje år lämnar EU-kommissionen förslag på nästkommande års tillåtna fiskerinivåer i Östersjön. Ministrarna förväntas nå en överenskommelse på mötet.

EU-kommissionens förslag för 2022 reglerar arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Förslaget innebär att fiskemöjligheterna minskar 2022 jämfört med 2021. Det gäller framför allt fiske av torsk och sill. EU-kommissionen föreslår ett förbud mot riktat torskfiske i västra Östersjön och att det förbud som finns sedan tidigare mot riktat fiske av den östliga torsken fortsätter. Bara oundvikliga bifångster tillåts.

Också fiske av sill föreslås minska med stopp i västra Östersjön och sänkning i centrala Östersjön.

För laxfisket föreslår EU-kommissionen ett förbud mot riktat fiske söder om Ålandshav.

Förslaget omfattar också lekstängningsperioder för torsk samt fortsatt reglering av fritidsfisket.

Förslaget antas få negativa konsekvenser för det svenska kustnära fisket, kustsamhällen och för fiskberedningsföretag i alla medlemsstater runt Östersjön.

Regeringen anser att det är helt avgörande att åtgärder och beslut baseras på de vetenskapliga råd som tagits fram. Fisket ska vara miljömässigt hållbart på lång sikt. Regeringen stödjer den övergripande inriktningen i förslaget, men är kritisk till vissa detaljer i regleringen av fritidsfisket.

Fiske i vatten som EU delar med Storbritannien, Norge och andra kuststater

EU-kommissionen har bett om medlemsländernas synpunkter inför diskussioner med Storbritannien, Norge och andra kuststater om fisket 2022 i de vatten som EU delar med dessa länder.

EU förhandlar årligen med Norge om fisket i gemensamma bestånd i Nordsjön och Skagerrak. Brexit har inneburit att en majoritet av arterna i Nordsjön från och med 2021 delas mellan EU, Norge och Storbritannien. Fångstnivåer ska därför beslutas mellan de tre parterna.

Regeringen anser att fiskeripolitiken i de vatten EU och Storbritannien delar ska beslutas i linje med EU:s gemensamma fiskeripolitik samt det överenskomna handels- och samarbetsavtalet.

Regeringen anser generellt sett att fisket ska beslutas enligt fiskeripolitikens mål och principer och att EU-kommissionen bör sträva efter detta i konsultationer om bestånd som EU delar med länder utanför EU. Det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning.

Handelsnormer för jordbruksprodukter

I strategin Från jord till bord aviserade EU-kommissionen en översyn av handelsnormerna för olika jordbruksprodukter. Syftet med översynen är att handelsnormerna ska underlätta för hållbarhet i livsmedelskedjan. Kommissionen avser också att se över möjligheterna att förenkla normerna.

Ministrarna får på mötet möjlighet att diskutera frågan. Regeringen är positiv till den pågående översynen.  

EU:s skogsstrategi för 2030

Ministrarna ska ha en debatt om förslaget till skogsstrategi.

Strategin är avsedd att vara ett ramverk för insatser som syftar till växande, friska, mångsidiga och motståndskraftiga skogar i EU. Den ska bidra inom klimatområdet, gynna biologisk mångfald samt trygga försörjning och stödja en hållbar skogsbaserad bioekonomi. Strategin är förankrad i den europeiska gröna given och EU:s biodiversitetsstrategi för 2030.

Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av EU-kommissionen. Regeringen instämmer i att utmaningarna med förlust av biologisk mångfald måste adresseras och att skogen har en central roll i klimatarbetet. Regeringen anser att det är positivt att strategin betonar skogens mångsidighet och att EU-kommissionen lyfter fram betydelsen av forskning och innovation. Regeringen ser samtidigt med oro på att delar av strategin innebär ökad detaljstyrning, centralisering och överstatliga inslag, vilket strider mot det nationella självbestämmandet. Regeringen anser också att strategin är alltför begränsad i fråga om skogens och skogsbrukets bidrag till samhället.

Regeringen att nya förslag måste vara förenliga med ett hållbart aktivt skogsbrukoch att detaljreglering på EU-nivå ska undvikas.

Fit for 55-förslaget

Vid mötet kommer ministrarna diskutera jord- och skogsbrukets bidrag till Fit for 55-paketets mål.

Förslagen i Fit for 55 syftar till att genomföra EU:s skärpta klimatmål för 2030 och innehåller åtgärder som ska minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Det stakar också ut riktningen mot det långsiktiga klimatmålet om klimatneutralitet senast 2050.

Flera av de 13 förslagen i Fit for 55 kommer att påverka EU:s jord- och skogsbruk.

Regeringen välkomnar den ökade ambitionsnivån för att minska utsläppen av växthusgaser och framhåller att 2030-målet huvudsakligen ska uppnås genom utfasning av fossila bränslen.

Regeringen delar EU-kommissionens bedömning att minskad så kallad kolsänka inom EU behöver motverkas för att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Samtliga EU-medlemmar bör därför bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka utifrån sin potential och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen konstaterar emellertid att beräkningsmodellen som används för markanvändning och skogsbruk överskattar den svenska kolsänkan. Regeringen att anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör hållbar avverkningsnivå i enlighet med nationell bedömning.

Nationella strategiska planer för jordbrukspolitiken

Vid mötet kommer ministrarna kunna ge synpunkter på arbetet med de nationella strategiska planerna enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Planerna ska lämnas in till EU-kommissionen senast sista december i år.

Initiativ för bättre djurvälfärd

Inom ramen för Från jord till bord-strategin ska EU:s djurskyddslagstiftning ses över. 

Sverige har sedan flera år ett samarbete med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien om olika djurskyddsfrågor. Gruppen kommer på mötet att informera om ett nytt positionspapper de sänt till EU-kommissionen inför den kommande översynen. Positionspapperet understryker att lagstiftningen måste vara ambitiös och höja djurvälfärden inom unionen och även omfatta aspekter som i dag lämnats utanför. Det pekar också på att regelverket ska bidrar till en jämlik konkurrenssituation och välkomnar EU-kommissionens förslag om att inkludera medborgarinitiativet End the Cage Age i översynen.

Information

Det slovenska ordförandeskapet kommer att informera om FN-toppmötet för hållbara livsmedelssystem som hölls i september och där 51 000 personer från hela världen deltog virtuellt.

Italien kommer som ordförande i G20 informera om G20:s jordbruksministermöte om global livsmedelsförsörjning och hållbart jordbruk som hölls i september.

Belgien kommer att informera om den pressade lönsamheten i fläskköttssektorn i EU.

Statssekreterare Per Callenberg företräder regeringen på mötet.

Mötet äger rum i Luxemburg.

Producerat av EU-representationen