Nationell strategi mot organiserad brottslighet

Faktapromemoria gällande förslag till ny Eurojust­förordning som en del av ett paket på brottsbekämpningens område (EU) 2018/1727.

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), om ändring av förordning (EU) 2018/1726 och förordning (EU) 2024/982 samt om upphävande av förordning (EU) 2016/794.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att analysera vilka ytterligare åtgärder som kan genomföras för att påskynda utbyggnaden av häkten och anstalter ytterligare. Syftet är att säkerställa att Kriminalvården har den kapacitet som behövs när fler döms till fängelse och avtjänar längre straff till följd av regeringens omläggning av kriminalpolitiken.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på promemorian En effektivare ärendefördelning inom ekobrottsbekämpningen. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska ha i uppdrag att stärka och utveckla arbetet mot brottslighet kopplad till idrotten.

(Ny version) Regeringen har beslutat att utse en nationell samordnare med uppdrag att stärka och utveckla arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar kopplade till idrotten. Samordnaren ska utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer inom idrotten och lämna förslag på hur det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet kan bli mer effektivt. Syftet är att minska brottslighetens påverkan på idrotten och bidra till tryggare idrottsmiljöer i hela landet.

Måndag den 10 augusti bjuder justitieminister Gunnar Strömmer och socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff. Vid pressträffen presenteras ett nytt initiativ i arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar kopplade till idrotten.

Att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten är en av regeringens främsta prioriteringar. I februari 2024 presenterades Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Nu redovisas genomfört arbete och vidtagna åtgärder utifrån regeringens strategi till riksdagen. Sammantaget bedömer regeringen att Sveriges förutsättningar att aktivt bekämpa den organiserade brottsligheten har förbättrats avsevärt sedan strategin beslutades.

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

En särlagstiftning för gängkriminella

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå en särskild lagstiftning för gängkriminella med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett system med rödflaggning för att utesluta personer med gängkoppling från välfärds- och bidragssystemen, offentliga uppdrag, samt positioner i företag, organisationer och myndigheter.

Den systematiska och organiserade brottsligheten har de senaste åren kommit att påverka allt fler delar av samhället. Den allvarliga brottsligheten bland unga utmärker sig särskilt och tränger allt längre ner i åldrarna. För att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av denna brottsutveckling samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.

Att barn och unga utnyttjas och involveras i allvarlig brottslighet utgör ett stort samhällsproblem, som har utvecklats i en allt mer oroande riktning. Allt fler och allt yngre barn används för att begå brott och de brott som de utför är allt allvarligare. För att bättre återspegla brottslighetens allvar föreslås i denna promemoria att straffbestämmelsen om involverande av en underårig i brottslighet kompletteras genom införandet av ett grovt brott med en särskild straffskala.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2026:14 En skärpt syn på involvering av underåriga i brottslighet.

(Ny version) Onsdag den 1 juli bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till en pressträff tillsammans med Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Ingemar Kihlström, ersättare i justitieutskottet (KD), och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. Vid pressträffen kommer en utredning om nya gänglagar för ett tryggare Sverige att presenteras.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.

Sedan 2019 pågår en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare, det så kallade ungdomsspåret. Målsättningen med snabbförfarandet är att polis ska hålla förhör med den misstänkte inom en vecka från brottet eller ingripandet, om det inte kan ske direkt. Är det fråga om ett brott som utreds inom ramen för en polisledd förundersökning är vidare målsättningen att brottet ska lagföras inom tio veckor från polisens ingripande.

Tisdag den 30 juni bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till en pressträff tillsammans med Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Ingemar Kihlström, ersättare i justitieutskottet (KD), och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. Vid pressträffen presenteras förslag som utgör den andra delen av regeringens genomförande av de förslag som lämnades i den stora straffreformutredningens betänkande 2025.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över motståndskraften mot infiltration och otillåten påverkan i kommuner, regioner och näringsliv. Syftet är att säkerställa att samhället har en effektiv samlad förmåga att skydda offentlig verksamhet och näringsliv mot infiltration och otillåten påverkan.

En särskild utredare ska se över motståndskraften mot infiltration och otillåten påverkan i kommuner, regioner och näringsliv. Syftet är att se till att samhällets samlade förmåga att värna offentlig verksamhet och näringsliv mot infiltration och otillåten påverkan är ändamålsenlig och effektiv.