Nationell strategi mot organiserad brottslighet

Regeringen har beslutat om den första svenska nationella strategin för återtagande av brottsvinster. Strategin sätter inriktningen för det viktiga arbetet för att kriminella ska bli av med sina brottsvinster. Dessa ska i stället återföras till brottsoffer eller till det allmänna.

Strategin syftar till att tydliggöra inriktningen för arbetet med att återta brottsvinster och oförklarade tillgångar genom att bland annat beskriva de nationella prioriteringarna, de olika arbetsmomenten, de berörda aktörernas ansvar och aktuella åtgärder.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om informationsutbytet kan förbättras om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår även att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Säkrare verifiering av identitet (SOU 2026:55).

Provokativa åtgärder är en viktig arbetsmetod i brottsbekämpningen. Regeringen föreslår därför att det ska införas en ny lag som ger uttryckligt stöd för brottsbekämpande myndigheter att använda särskilda provokativa åtgärder i förundersökning.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att det ska införas ett nytt brott, deltagande i en kriminell sammanslutning. Det nya brottet innebär att det ska vara straffbart att delta i kriminella gäng.

Det ska vara straffbart att delta i kriminella sammanslutningar. I lagrådsremissen föreslår regeringen därför att det ska införas ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, deltagande i en kriminell sammanslutning.

Det övergripande syftet med uppdraget är att skapa förutsättningar för en effektivare och säkrare process vid verifiering av identitet, som utgår från att biometriska uppgifter används.

Regeringen beslutade den 2 juli 2026 kommittédirektiven Riktade insatser mot kriminella organisationer – En särlagstiftning för gängkriminella (dir. 2026:67). Nu utvidgas uppdraget och får förlängd tid.

(Ny version) I dag, torsdag den 27 augusti, samlar justitieminister Gunnar Strömmer rådet mot organiserad brottslighet för ett nittonde möte. I samband med mötet håller justitieministern en pressträff.

Faktapromemoria gällande förslag till ny Eurojust­förordning som en del av ett paket på brottsbekämpningens område (EU) 2018/1727.

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), om ändring av förordning (EU) 2018/1726 och förordning (EU) 2024/982 samt om upphävande av förordning (EU) 2016/794.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att analysera vilka ytterligare åtgärder som kan genomföras för att påskynda utbyggnaden av häkten och anstalter ytterligare. Syftet är att säkerställa att Kriminalvården har den kapacitet som behövs när fler döms till fängelse och avtjänar längre straff till följd av regeringens omläggning av kriminalpolitiken.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på promemorian En effektivare ärendefördelning inom ekobrottsbekämpningen. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska ha i uppdrag att stärka och utveckla arbetet mot brottslighet kopplad till idrotten.

(Ny version) Regeringen har beslutat att utse en nationell samordnare med uppdrag att stärka och utveckla arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar kopplade till idrotten. Samordnaren ska utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer inom idrotten och lämna förslag på hur det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet kan bli mer effektivt. Syftet är att minska brottslighetens påverkan på idrotten och bidra till tryggare idrottsmiljöer i hela landet.

Måndag den 10 augusti bjuder justitieminister Gunnar Strömmer och socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff. Vid pressträffen presenteras ett nytt initiativ i arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar kopplade till idrotten.

Att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten är en av regeringens främsta prioriteringar. I februari 2024 presenterades Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Nu redovisas genomfört arbete och vidtagna åtgärder utifrån regeringens strategi till riksdagen. Sammantaget bedömer regeringen att Sveriges förutsättningar att aktivt bekämpa den organiserade brottsligheten har förbättrats avsevärt sedan strategin beslutades.

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.