Uppföljning av regeringens arbete med den nationella strategin mot organiserad brottslighet
Publicerad
Att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten är en av regeringens främsta prioriteringar. I februari 2024 presenterades Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Nu redovisas genomfört arbete och vidtagna åtgärder utifrån regeringens strategi till riksdagen. Sammantaget bedömer regeringen att Sveriges förutsättningar att aktivt bekämpa den organiserade brottsligheten har förbättrats avsevärt sedan strategin beslutades.
Regeringens nationella strategi syftar till att minska samhällets sårbarheter, stärka motståndskraften mot brottslighet och begränsa de kriminella aktörernas maktmedel. Arbetet med att motverka och bekämpa organiserad brottslighet har bedrivits aktivt och systematiskt under mandatperioden, i enlighet med strategins fem målsättningar.
Strategins fem övergripande mål är att:
- stoppa kriminella karriärer,
- minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor,
- slå sönder den kriminella ekonomin,
- bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, samt
- säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning.
Arbetet med strategin har genomförts såväl nationellt som inom EU och i andra internationella forum. Reformtakten har varit hög, vilket enligt regeringens mening har varit nödvändigt givet de stora utmaningar som den organiserade brottsligheten innebär för landet. Förutsättningarna för att bemöta och bekämpa hotet från organiserad brottslighet har förstärkts genom att ny lagstiftning har kommit på plats och arbetet vid myndigheterna har intensifierats.
Arbetet mot målet att stoppa kriminella karriärer
Den organiserade brottslighetens tillväxt har varit snabb och omfattande. I takt med att samhällets förmåga att bekämpa brott förstärks flyttar även de kriminella fram sina positioner. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. En samverkansstruktur, kallad Bob, för systematiskt och långsiktigt arbete med myndighetssamverkan kring barn och unga i miljöer kopplade till organiserad brottslighet har etablerats över landet. Regeringen har också tagit initiativ för att bekämpa onlinerekryteringen av barn till organiserad brottslighet. Arbetet sker både nationellt och på EU-nivå. Regeringen har bland annat beslutat om förslag till en ny lag som ger polisen nya möjligheter att avlägsna rekryteringsinnehåll på nätet.
Regeringen har även genomfört ett omfattande reformarbete för att utveckla brottsbekämpande myndigheters förutsättningar, befogenheter och metoder för att förhindra, utreda och lagföra grova brott. Bland annat har det blivit möjligt att använda hemliga och preventiva tvångsmedel för att utreda och förhindra vissa allvarliga brott utförda av barn under 15 år.
Arbetet mot målet att minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor
En avgörande faktor bakom det grova och dödliga våldet är de kriminella nätverkens tillgång till vapen och explosiva varor. Den organiserade brottslighetens tillgång till skadliga varor måste reduceras. Regeringen har beslutat om åtgärder för att effektivisera arbetet med att förhindra olovlig införsel och smuggling av otillåtna varor. Exempelvis har Tullverket fått utökade resurser och befogenheter.
Myndigheter har även fått mer effektiva verktyg och befogenheter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott kopplade till vapen och explosiva varor. För att bättre kunna avslöja svårutredd och allvarlig brottslighet har regeringen låtit se över de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att använda provokativa åtgärder. Regeringen har bland annat gett Polismyndigheten möjlighet att besluta om säkerhetszoner som ger polisen särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Arbetet med att minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor bedrivs både nationellt och internationellt. Regeringen bedriver ett aktivt arbete inom EU för att skärpa regleringarna gällande bland annat pyroteknik. Samtidigt har de svenska regelverken och kontrollerna avseende vapen och explosiva varor skärpts. Användningen av sprängämnen i en kriminell kontext har kraftigt minskat. Även tillgången har minskat till följd av ökad kontroll och tillsyn samt att personer som hanterat sådana föremål har lagförts.
Arbetet mot målet att slå sönder den kriminella ekonomin
Den kriminella ekonomin är omfattande och den ekonomiska vinningen är en av de viktigaste drivkrafterna för den organiserade brottsligheten. Därför har regeringen tagit flera initiativ för att slå sönder den kriminella ekonomin. Bland annat har ett finansiellt underrättelsecentrum inrättats vid Polismyndigheten där myndigheter och banker bedriver brottsförebyggande samverkan. Tyngdpunkten i regeringens arbete har varit att stärka befintliga system, förbättra myndighetssamverkan och informationsdelning samt skapa mer effektiva och riskbaserade kontrollmöjligheter.
För att förhindra utnyttjandet av offentliga medel har regeringen prioriterat och ökat takten i arbetet med att bekämpa välfärdsbrott. Arbetet har både inneburit att motverka felaktiga utbetalningar och att minska risken för att kriminella själva bedriver välfärdsverksamhet. För att motverka att företag används som brottsverktyg har regeringen ökat insatserna mot den organiserade brottsligheten i företagsmiljö. Bland annat har möjligheterna att meddela näringsförbud utvidgats, företagskapning har kriminaliserats och åtgärder för stärkt tillsyn och kontroll av välfärdsaktörer har vidtagits. Regeringen har även gett ett antal myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan för att effektivisera arbetet med den tillgånginriktade brottskämpningen. Dessutom har polisen fått i uppdrag att inrätta ett nationell center för återtagande av brottsvinster.
Arbetet mot målet att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan
Den organiserade brottslighetens utövande av otillåten och otillbörlig påverkan hotar både vårt välstånd och vår trygghet. Det är viktigt att sådan påverkan inte får fäste i det svenska samhället, vare sig i offentlig eller privat verksamhet. Regeringen har vidtagit åtgärder för att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet och för att motverka korruption. I linje med strategin har bland annat en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan tagits fram. Regeringen har även beslutat om åtgärder för att förebygga hot från insidan och skydda samhällsviktiga verksamheters skydd mot infiltration. Regeringen har bland annat tagit ett bredare grepp om frågan om bakgrundskontroller samt tagit flera initiativ till att öka möjligheterna för verksamheter att göra registerkontroller. Det innebär att kommuner fått bättre möjligheter att göra registerkontroller vid anställning till vissa befattningar. Samtidigt utreds hur ett regelverk för bakgrundskontroller i offentlig och privat verksamhet kan utformas.
Arbetet mot målet att säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning
Brister i identitetsförvaltningen har bidragit till de omfattande problemen med organiserad brottslighet, utanförskap och bidragsbrottslighet i Sverige. Regeringen har tagit initiativ för att utveckla den svenska identitetsförvaltningen så den är tillförlitlig och solid och för att förhindra att den missbrukas eller utnyttjas. Sedan strategin beslutades har åtgärder vidtagits för en mer sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter. Regeringen har bland annat gett olika myndigheter i uppdrag att förstärka kontrollarbetet, kompetensen och samverkan i identitetsfrågor. Samtidigt har myndigheter och andra relevanta aktörer även fått bättre möjligheter att effektivt inhämta och utbyta information i syfte att förebygga och utreda brott. Dessutom arbetar regeringen aktivt för att förbättra Europols möjligheter att lagra, bearbeta och dela stora informationsmängder.
Sammantaget bedömer regeringen att Sveriges förutsättningar att aktivt bekämpa den organiserade brottsligheten har förbättrats avsevärt sedan strategin beslutades. Regeringens bedömning är att sStrategin har bidragit med riktning och fungerat som ett stöd för aktörerna i arbetet med att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Att kunna samlas kring en gemensam problembild och konkreta målområden har förbättrat förutsättningarna för en systemkraft där olika aktörer arbetar i samma riktning utifrån sina respektive ansvarsområden. Strategins mål, delmål och inriktningar är fortfarande aktuella och det är viktigt att långsiktigt och uthålligt fortsätta arbeta på den inslagna vägen.
