Tal av Ulf Kristersson

Statsministern om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023

Publicerad 14 december 2022

Statsminister Ulf Kristersson informerar Sveriges riksdag om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023

Herr talman!

Varje tid har sin frihetsfråga. Och trygghet har blivit vår tids stora svenska frihetsfråga. Vi förstår det, när gängkriminella begränsar hederliga medborgares frihet i många bostadsområden. Vi förstår det, när hot och utpressning drabbar många småföretagare i socialt utsatta områden. Därför har jag och den nya regeringen gjort tryggheten till en helt avgörande politisk prioritering.

I Europa är det i stället säkerhet som har blivit vår tids stora frihetsfråga. Då kommer inte hoten främst från kriminella gäng, utan från en kriminell regim.

Rysslands olagliga och oprovocerade invasion av ett fredligt grannland har stulit friheten från miljoner ukrainare. Det har kastat Europa tillbaka till historieböckernas dystraste kapitel. Den österrikiske författaren Stefan Zweig skrev 1942 om hur första världskriget för hans generation hade bränt alla broar till ett fredligt Europa, till det han kallade ”världen av i går”.

Exakt 80 år senare kan vi med sorg konstatera att det Europa som vi har känt sedan Berlinmurens fall, nu tillhör gårdagen. Det är en förändring som är så stor att den fortfarande är svår att ta in.

När jag vaknade i Helsingfors kl 04 den 24 februari, timmarna efter ett samtal med Finland president Sauli Niinistö, om det krig som ännu inte hade startat så insåg jag två saker. Det är krig i Europa, då kommer EU:s allra mest fundamentala roll att ställas på prov. Och: det är krig i Europa, Sveriges plats är självklart i EU – och i Nato.

Vi alla lider av kriget, men det är Ukraina som betalar det högsta priset. Många har stupat i strid eller på annat sätt fallit offer i den ryska aggressionen. Många fler är flyktingar i sitt eget land, eller i andra europeiska länder. Trots det fortsätter det heroiska försvaret på land, tills havs och i luften. De ukrainska soldaterna kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för hela Europas frihet.

I denna omskakande tid tar Sverige över ordförandeskapet i den Europeiska unionen. Det är förpliktigande. Den union som har blivit synonym med fred, frihet och handel är i dag granne med det krig som en gång skapade behovet av EU. Kriget kommer på ett avgörande sätt påverka det svenska ordförandeskapet. Till del vet vi exakt hur – behålla den europeiska enigheten i stödet för Ukraina; utöka det ekonomiska, humanitära och militära hjälpen till Ukraina; fortsätta samla länder och resurser till Ukrainas återuppbyggnad; värna folkrätten, säkerställa ansvarsutkrävande och noga följa Ukrainas framsteg som kandidatland. I andra delar vet vi inte alls. Vad kommer att hända ett år efter invasionen? Till våren och sommaren 2023? Sverige som ordförandeland kommer att vara förberett att agera snabbt och resolut.

Vårt främsta uppdrag som ordförandeland blir alltså att bidra till att trygga Europas säkerhet. Genom att systematiskt stå upp för Ukraina, men också genom att i en alltmer osäker värld understryka EU:s geopolitiska betydelse.

Vid sidan av Nato måste EU ta ett större samlat ansvar för europeisk säkerhet. Sverige kommer att vara en pådrivande ordförande för att genomföra målen i EU:s strategiska kompass. Men också för att prioritera den inre säkerheten och kampen mot grov organiserad brottslighet.

Herr talman,

Om kriget i Ukraina avgör Europas möjligheter till en framtid i frihet, så kommer den europeiska konkurrenskraften vara avgörande för vår ekonomiska framtid.

Ta den europeiska bilindustrin som exempel.

Bilen föddes i Europa, i en tid när europeisk innovationskraft var världsekonomins motor. Under drygt hundra år har bilen blivit en symbol för europeisk uppfinningsrikedom och industriell kapacitet. Men också för mångfald och vänskaplig rivalitet. Under efterkrigstiden blev Volkswagens bubbla symbolen för det västtyska undret, Citroëns padda symbolen för fransk design. Och Volvos fyrkantighet blev symbolen för säkrare bilar med svenska innovationer som trepunktsbältet.

Bilen gav miljoner européer rörelsefrihet och chansen att besöka andra länder. Bilen blev ett verb på svenska – att bila. Till exempel i Europa. I tiden mellan helt elektrifierade bilar och innan elektrifierat flyg kommer vi nog bila igen.

Men bilen är också ett av många exempel på hur fri konkurrens på världens största marknad skapar produkter som gör livet bättre. Sverige är ett litet land med stora företag som arbetar på en tuff exportmarknad.  EU:s inre marknad är basen för vårt välstånd och vår välfärd. Men den förutsätter just EU:s fyra friheter – fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och människor. Liksom rättvisa och lika spelregler för europeiska företag.

Europeiska biltillverkare blir vassare och bättre när de på lika villkor får konkurrera med amerikanska och asiatiska kollegor. EU ska tillvarata de dynamiska drivkrafter som bor i framgångsrika i företag, inte stjälpa dem med överregleringar. Då kan europeiska företag fortsatt hävda sig i den globala konkurrensen.

Därför är inte protektionism rätt väg att gå. Så var det inte i går, och så blir det inte heller i morgon. Varken på denna sida, eller på den andra sidan av Atlanten.

Ett ekonomiskt starkt och konkurrenskraftigt EU är avgörande för EU:s globala ställning. Vi vet att innovativa företag på en fri och öppen marknad inte bara bygger tillväxt och välfärd, utan också leder den gröna och digitala omställningen. Men sanningen är att EU halkar efter. Därför behövs en tydlig konkurrenspolitik och bättre spelregler för europeisk industri. 

Men – konkurrenskraft betyder också motståndskraft. Öppenhet får inte bli till naivitet eller ensidigt beroende av vare sig rysk fossilenergi eller kinesiska mineraler. Därför måste EU sprida risk genom att slå vakt om diversifierad och ömsesidigt fördjupad handel med andra länder. Att underlätta för digitala tjänster i nya handelsavtal, liksom på den inre marknaden, är en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. Men också ökad egen produktion för att säkra försörjningskedjor på strategiskt viktiga områden.

Därför kommer Sverige som ordförande leda det fortsatta arbetet med ett europeiskt ekosystem för halvledare. Det låter tekniskt – och det är det. Men också av helt avgörande betydelse, om vi ska klara av elektrifieringen av fordonsflottan.

Herr talman,

Den inre marknaden är ett medel både för välstånd och för den gröna omställningen. Att EU ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030 är centralt för hela världens klimatomställning. EU:s paket Fit for 55 kommer att spela en avgörande roll och vår ambition är att ro förhandlingarna med detta i hamn.

EU är världsledande i klimatarbetet och den positionen vill Sverige förstärka under ordförandeskapet. Att EU:s institutioner enats om att fasa ut alla nya fossildrivna bilar till 2035 är ett stort kliv i rätt riktning.

Klimatomställningen börjar och slutar med energin. Det gäller transporter och det gäller industrin. Dessutom har Rysslands invasion av Ukraina gjort utfasning av fossila bränslen ännu mer angelägen. Att bli av med det fossila började på 70-talet som en prisfråga.  Det blev på 80- och 90-talen även en miljö- och klimatfråga. Och nu har det dessutom blivit en säkerhetspolitisk fråga. Under en kall vinter måste EU stå enat för att klara av både energiomställningen och uppgiften att värma upp europeiska hem.

Därför kommer Sverige prioritera arbetet med att påskynda EU:s elektrifiering. Till exempel genom arbetet med en ny batteriförordning och fortsatta förhandlingar om att öka den fossilfria energiproduktionen. Vi kommer att ta vidare arbetet med förslagen i gasmarknadspaketet, för att ersätta rysk fossilenergi med andra koldioxidsnåla energikällor. Samtidigt som de EU-länder som själva vill, fortsätter ta ansvar genom att bygga ny kärnkraft.

Herr talman,

Sverige ska vara en pådrivande ordförande och erbjuda ett konstruktivt ledarskap för att fördjupa EU:s styrkor och finna kompromisser i Europeiska rådet. Vi kommer se till det gemensamma europeiska intresset och visa ödmjukhet inför medlemsstaters mångfald. Precis som här hemma är den nya regeringens mål att samla, inte att splittra - att ena, inte att dela. Det kommer kräva att vi ibland lägger lite band på oss själva och medlar och mäklar lite mer än vi predikar.

Det kräver också ett mått av samling här hemma. Precis som 2001 och 2009 både hoppas och förväntar jag mig att hela riksdagen känner ansvar för Sveriges ordförandeskap. I gengäld kommer regeringen vara mycket aktivt med att söka bred enighet. Alla kommer inte kunna enas om allt, men regeringen kommer vilja diskutera med alla. Jag hoppas att alla också är beredda att diskutera med varandra.

Då behövs både principfasthet och pragmatism. Fasthet i värderingar och pragmatism i konkreta lösningar. Till de fasta europeiska värderingarna hör respekten för demokratin, de individuella fri- och rättigheterna, rättsstatens principer. Oroande rapporter visar hur graden av demokrati har minskat i olika EU-länder. 

Men när jag samtidigt ser hur den blågula EU-flaggan är en frihetssymbol bredvid den blågula ukrainska flaggan, så övertygas jag om att ett blågult svenskt ordförandeskap har en viktig uppgift i att upprätthålla dessa värden i Europa.

Därför kommer Sverige under ordförandeskapet på ett konstruktivt sätt föra rådets arbete vidare i artikel 7-förfaranden och stå upp för EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med rättsstatliga principer.

Herr talman,

Sverige tar i januari vid med sitt tredje ordförandeskap. Svenska statsråd och tjänstemän ska leda ett par tusen möten i Bryssel och Luxemburg. Många fler tusen europeiska kollegor – politiker, experter, journalister – kommer att besöka Sverige för de drygt 150 möten som ordnas här. 55 av dessa möten kommer äga rum runt om i hela landet, från Malmö till Kiruna.

Så låt oss alla som möter inresande européer visa vår nyfikenhet, vår uppriktighet och vår vilja att nästan alltid hitta goda kompromisser. Det är precis vad även EU nu behöver. Vi börjar i det lite bistra men vackra mörkret vid ishotellet i Jukkasjärvi – och vi slutar när försommargrönskan övergår i de ljusa nätterna. Och för första gången på många år ligger det inte ett europeiskt toppmöte på midsommarafton.

Både Frankrike och Tjeckien har som ordförande på ett föredömligt sätt arbetat för att möta Europas multipla kriser – först pandemi och nedstängning, och sedan krig, energikris och inflation. Nu tar Sverige vid, med respekt och med ödmjukhet inför alla svårigheterna. Men också med beslutsamhet. Vi är med och tar ansvar när det är svårt.

Hela min regering kommer att jobba hårt, med stark tillit till den samlade förmågan som finns i EU:s länder och olika institutioner. Vi kommer att vara en konstruktiv förhandlingspart till såväl kommissionen som till Europaparlamentet.

Vi är olika länder och vi har ibland olika perspektiv. Men mångfalden är en styrka. Tillsammans kan vi övervinna kriserna och bygga ett bättre Europa. Men bara tillsammans, och bara om vi i Sverige drar vårt strå till stacken.