Ukraina

Rysslands krig mot Ukraina inleddes våren 2014 med den olagliga annekteringen av Krim, aggressionerna i östra Ukraina och försök att destabilisera andra delar av landet. Den 24 februari 2022 eskalerade Ryssland och inledde en fullskalig invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige och EU beslutat om omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Sverige bidrar också aktivt till EU:s sanktioner mot Ryssland och olika initiativ för att säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot den internationella humanitära rätten som begåtts under invasionen.

Ukraina leds av president Volodymyr Zelenskyj, som vann presidentvalet 2019 stort liksom hans parti Folkets tjänare gjorde i parlamentsvalet senare samma år. Det var första gången sedan självständigheten 1991 som ett parti fått egen majoritet i parlamentet. Under sina första år vid makten har den nya administrationen visat god reformvilja. Ett antal steg har tagits för att minska korruptionen, öka transparensen i den offentliga förvaltningen och ett flertal institutioner är under reformering.

EU har stärkt sitt stöd till Ukraina sedan Rysslands olagliga annektering av Krim och den ryska aggressionen i östra Ukraina som inleddes våren 2014. Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Ukraina och EU:s relationer med Ukraina har fördjupats betydligt de senaste åren, inom ramen för Östliga partnerskapet och i synnerhet genom det associeringsavtal mellan EU och Ukraina som undertecknades 2014. Avtalet trädde formellt i kraft den 1 september 2017 och är det mest omfattande samarbetsavtal som EU har med något partnerland. I februari 2022 lämnade Ukraina in en officiell ansökan om medlemskap i EU och i juni 2022 fick Ukraina EU-kandidatlandsstatus tillsammans med Moldavien.

Sveriges relationer med Ukraina är historiskt goda. Relationerna har utvecklats ytterligare under senare år, inte minst på grund av den politiska utvecklingen i landet. Detta har också återspeglats i ett ökat svenskt stöd till Ukraina och ett intensivt bilateralt besöksutbyte. Sedan den nuvarande svenska regeringen tillträdde i oktober 2022 har utrikesminister Tobias Billström besökt Ukraina i november 2022 tillsammans med sex andra utrikesministrar från Norden och Baltikum och träffade då president Volodymyr Zelenskyj, premiärminister Olha Stefanisjyna och utrikesminister Dmytro Kuleba. Även försvarsminister Pål Jonson besökte Ukraina i december 2022 för att träffa sin ukrainska kollega Oleksij Reznikov.

Sverige är idag en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Fram till 2021 uppgick Sveriges breda stöd till Ukraina till drygt 4 miljarder kronor. Sedan den 24 februari 2022 har stödet ökat väsentligt.

Ordinarie reformstöd till Ukraina styrs av en regionstrategi för Östeuropa för perioden 2021–2027 som omfattar 6,6 miljarder kronor. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att öka ländernas ekonomiska integration med EU och deras marknadsekonomiska utveckling, bidra till stärkt demokrati, jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan. Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar inom ramen för EU-närmandet.

Ukraina är den enskilt största mottagaren av Sveriges reformstöd till Östeuropa med cirka 240 miljoner kronor årligen. Sedan 2014 ger Sverige även humanitärt bistånd till Ukraina. Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina sedan februari 2022 har regeringen beslutat att öka det humanitära biståndet till Ukraina med över 1,5 miljarder kronor under 2022. Sverige bidrar även med omfattande ekonomiskt stöd, bland annat genom Världsbanken, och med omfattande militärt stöd till Ukraina, för att stärka landets motståndskraft.  

Under 2022 uppgick det samlade svenska stödet till mer än 10 miljarder kronor och omfattade bland annat försvarsmateriel, ekonomiskt och humanitärt stöd, reformstöd, liksom stöd för återuppbyggnad och civilt skydd via MSB och myndighetssamarbeten i form av exempelvis sjukvårdsmateriel och mer energiinriktade insatser.

Stödet 2022 i korthet:
- humanitärt stöd – 1,5 miljarder kronor
- militärt stöd – 6,3 miljarder kronor
- finansiellt stöd – 1,1 miljarder kronor
- civilt krishanteringsstöd – 500 miljoner kronor
- återuppbyggnadsstöd – 350 miljoner kronor
- reformstöd – 316 miljoner kronor
- strategiska stöd – 15 miljoner kronor

Regeringen avser med anledning av förändrade förutsättningar av den ryska storskaliga krigföringen i Ukraina att under första halvåret 2023 ta fram en särskild Ukraina-strategi som ska inkludera bland annat såväl reformstöd, inriktat på EU-integration, som stöd till återuppbyggnadsinsatser. 

Före Rysslands invasion verkade ca 90 svenska företag aktivt i Ukraina och Sverige tillhörde de tio största investerarna i landet. Flera svenska företag har eller hade produktion i Ukraina, bland annat SKF, Lantmännen, Seger och Electrolux. Inom tjänstesektorn ligger svenska IT-företaget Beetroot i framkant. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet har bidragit till intresse för svensk energi- och miljöteknik. De flesta svenska företagen finns kvar i Ukraina även om några har flyttat sin personal till angränsande länder. Hur den svenska företagsnärvaron kommer att gestalta sig efter kriget går i nuläget inte att säga, men fortsatt handel och privata företagsaffärer med Ukraina är viktiga för att bekämpa fattigdomen och lidandet som kriget fört med sig. Privata företag och investeringar kommer också att spela en mycket viktig roll för landets återuppbyggnad. Regeringen arbetar för att underlätta handelsutbytet, både politiskt genom bland annat EU och mer handgripligt genom bland annat Business Sweden som ansvarar för Ukraina genom sitt handelskontor i Warszawa.