Hoppa till huvudinnehåll

Ukraina

Rysslands krig mot Ukraina inleddes våren 2014 med den olagliga annekteringen av Krim, aggressionerna i östra Ukraina och försök att destabilisera andra delar av landet. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige och EU beslutat om omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Sverige bidrar också aktivt till EU:s sanktioner mot Ryssland och olika initiativ för att säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot den internationella humanitära rätten som begåtts under invasionen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har EU stärkt sitt stöd till Ukraina. Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i landet. EU:s relationer med Ukraina har fördjupats betydligt de senaste åren: inom ramen för Östliga partnerskapet och det associeringsavtal mellan EU och Ukraina som undertecknades 2014. Avtalet trädde formellt i kraft den 1 september 2017 och är det mest omfattande samarbetsavtal som EU har med något partnerland. I juni 2022 erhöll Ukraina EU-kandidatlandsstatus efter att ha lämnat in en officiell ansökan om medlemskap i februari samma år. I december 2023 gick Europeiska rådet vidare och godkände att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina eftersom landet uppfyllt de av EU uppsatta villkoren.

Sveriges relationer med Ukraina är goda. Relationerna har utvecklats ytterligare under senare år, inte minst med anledning av den politiska utvecklingen i landet och den ryska aggressionen. Detta har återspeglats i ett ökat svenskt stöd till Ukraina och ett intensivt bilateralt besöksutbyte. Sverige har stöttat Ukrainas långsiktiga utveckling genom det svenska biståndet sedan 1995 och är en stor bilateral givare till Ukraina. Fram till 2021 uppgick Sveriges breda stöd till Ukraina till drygt 4 miljarder kronor. Sedan Rysslands fullskaliga invasion har stödet ökat kraftigt och uppgår till drygt 37 miljarder kronor. Det omfattar bland annat vapen och militär utrustning, ekonomiskt och humanitärt stöd, samt stöd till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete.

I juli 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor vilket innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor. Det gör strategin till Sveriges största någonsin till ett enskilt land. Uppbyggnads- och reformsamarbetet är två ömsesidigt stärkande komponenter som tillsammans utgör strategins inriktning och bidrar till det övergripande målet om Ukrainas EU-integration.

Före Rysslands fullskaliga invasion hörde Sverige till de tio största investerarna i landet och cirka 90 svenska företag verkade aktivt i Ukraina. Flera svenska företag har eller hade produktion i Ukraina, inom såväl traditionell tillverkningsindustri som tjänstesektor. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet har bidragit till intresse för svensk energi- och miljöteknik.

De flesta svenska företag som fanns på plats i Ukraina 2020 finns ännu kvar i landet, medan några övergångsvis har flyttat sin personal till angränsande länder. Det går i nuläget inte att säga hur den svenska företagsnärvaron kommer att gestalta sig efter kriget, men fortsatt handel och privata företagsaffärer med Ukraina är viktiga för att bekämpa fattigdomen och lidandet som kriget fört med sig. Det finns stora behov av ny infrastruktur, nya sjukhus, bostäder och byggnader till följd av de skador som kriget fört med sig. Svenska företag har goda förutsättningar att bidra med uppbyggnadsarbetet. Privata företag och investeringar kommer att spela en mycket viktig roll för landets uppbyggnad. Regeringen arbetar för att underlätta handelsutbytet – politiskt genom bland annat EU, och mer direkt genom bland andra Business Sweden. Våren 2024 har regeringen fattat beslut om att öppna ett handelskontor i Kiev. Genom Exportkreditnämnden kan svenska företag sedan 1 april 2024 ansöka om exportkreditgarantier för affärer i Ukraina.

Sverige har en ambassad i Kiev. Sveriges ambassadör i Ukraina är Martin Åberg sedan 2023. Business Swedens handelssekreterare i Kiev är Andreas Giallourakis sedan 2024.

Ukraina har en ambassad i Stockholm. Andrij Plachotnjuk är Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020.

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Sveriges stöd till Ukraina

Om regeringens stöd till Ukraina med anledning av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022:

Sveriges förbindelser med omvärlden

Sverige har en lång tradition av aktiv utrikespolitik, med omfattande och nära bilateralt och multilateralt samarbete, såväl i vår del av världen som globalt.

Innehåll om Ukraina

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 190 träffar.

Laddar...