Uppdrag att förbereda för och att bistå med att analysera vissa förutsättningar inför reformeringen av Arbetsförmedlingen Diarienummer: A2019/00923/A

Publicerad 09 maj 2019

Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att genomföra vissa förberedelser, löpande bistå Regeringskansliet och särskilt analysera vissa förutsättningar inför reformeringen av myndigheten. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Ladda ner:

• Uppdrag att förbereda för och att bistå med att analysera vissa förutsättningar inför reformeringen av Arbetsförmedlingen (pdf 118 kB)

Myndigheten ska, så långt som möjligt, vidta nödvändiga åtgärder för att förbe­reda genomförandet av reformen inför det att regeringen fattar beslut om den närmare utform­ningen av det reformerade systemet. Arbetsförmedling­en ska säkerställa att myndigheten har en ändamålsenlig genomförande­organisation, inklusive att ta till vara och utveckla befintlig kompetens om externa aktörer och valfrihetssystem. Den ska ge förutsättningar för myndigheten att både planera inför och genomföra reformen utifrån den inriktning som regeringen beslutar, samt att under genomförandeperioden bedriva en fungerande verksamhet för att fullfölja myndighetens befintliga uppgifter.

Arbets­förmedlingen ska löpande bistå Regeringskansliet (Arbetsmarknads­departementet) med underlag som be­hövs i arbetet med att reformera myndigheten. Arbetsförmedlingen ges också i uppdrag att bistå Regerings­kansliet genom att särskilt analysera vissa grundläggande förutsättningar för reformeringen.

Upphandling av matchande och rustande tjänster enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962)

Ett nytt system baserat på lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• hur upphandling av matchande och rustande tjänster enligt LOV, inklusive krav på och kontroll av leverantörerna och deras verksamhet samt ratingsystem, kan utformas så att effektivitet, kvalitet, konkurrensneutralitet och kost­nads­effek­tivitet i tjänsterna kan säkerställas. Det ska inte vara möjligt för aktörer att välja bort arbetssökande som valt aktören.
• hur system för certifiering, andra krav och kontroll av aktörerna liksom ratingsystem kan utformas, samt om och i så fall hur det ska vara möjligt att utesluta vissa aktörer mot bakgrund av bl.a. deras rating. De kriterier som systemet grundar sig på ska vara objektiva, transpare­nta, icke-diskriminerande och överskådliga.
• hur arbetssökande ska kunna välja en annan leverantör under pågående insats.
• hur upp­handling enligt LOV kan utformas i syfte att det ska finnas likvärdiga tjänster hos fristående aktörer för arbetssök­ande i hela landet.
• LOV ska vara utgångspunkten för det nya systemet, men myndigheten bör även analysera om det vid vissa särskilda omständigheter som ska redovisas, kan vara mer ändamålsenligt att upphandla vissa tjänster enligt lagen om offentlig upphandling (2016:1145) och i så fall hur valfrihet för den enskilda kan utformas även för dessa.
• hur även aktörer inom idéburen sektor kan ges förutsättningar att medverka i det reformerade systemet för att till exempel bistå personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
• hur en struk­tur för uppföljning och kontroll av leverantörer och den verksamhet som upphandlas kan utformas.

Erfarenheter från omställningsorganisationernas arbete, liknande system i andra länder och tidigare valfrihetssystem för arbetssökande vad gäller goda erfarenheter samt risk för missbruk och felaktiga incitament för leverantörer ska beaktas.

Organisation av matchande och rustande insatser

De upphandlade insatserna ska organiseras så att olika grupper av arbetssökande i det reformerade systemet kan ges ett ändamålsenligt stöd och så att de är möjliga att upphandla på ett effektivt sätt. Insatserna till personer med funktionsnedsättning ska inte beröras av omläggningen. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• hur matchande och rustande insatser som ska upphandlas framöver, dvs. insatser i Arbetsförmedlingens egen regi eller som myndigheten redan i dag upphandlar av fristående aktörer, kan organiseras i upphandlade bredare tjänster (spår) eller mer avgränsade upphandlade tjänster samt vilka målgrupperna för dessa kan vara, med syfte att förbättra möjligheterna att få fler, särskilt utsatta grupper, att komma in på arbetsmarknaden.
• gränsdragningen kan göras mellan de särskilda insatserna för personer med funktionsned­sättning som medför nedsatt arbetsförmåga och andra insatser som målgruppen tar del av, såsom arbetslivs­inriktad rehabili­tering, samt hur utförandet av dessa insatser kan organiseras på ett ändamålsenligt sätt.
• hur de tjänster som upphandlas inom LOV liksom i dag kan användas, i de delar där det kan vara ändamålsenligt, för att stödja personer med funktionsnedsättning liksom personer som deltar i etableringsuppdraget.

Kommunernas insatser

Kommunerna är i dag viktiga aktörer inom det arbetsmarknadspolitiska området. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• hur kommuners insatser och verksamheter som syftar till att underlätta individers inträde på arbetsmarknaden ska kunna tas tillvara i det reformerade systemet.
• hur myndigheten kan säkerställa en fungerande samordning och samverkan med kommuner, genom att bygga vidare på befintliga ändamålsenliga strukturer samtidigt som dessa strukturer anpassas till olika kommuners förutsättningar. Analysen ska omfatta både stödet till enskilda arbetssökande och samverkan i strategiska frågor.

Ersättningsmodeller inom valfrihetssystemet

Ersättningen till aktörerna inom valfrihetssystemet ska utformas på ett sätt som främjar kvalitet i upphandlade tjänster, goda resultat och incitament för aktörerna att ge stöd till alla arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för

• relevanta modeller där ersättning till fristående aktörer i huvudsak utgår utifrån hur väl aktörerna får kvinnor och män i varaktig sysselsättning, och där ersättningen differentieras utifrån stöd­behovet hos de enskilda med högre ersättning för dem som står längre från arbetsmarknaden.
• hur modellerna kan utformas så att leveran­törerna ges goda incitament att ge stöd till arbetssök­ande med olika behov och förutsättningar, bl.a. för grupper som står långt från arbetsmarknaden, och så att risk för missbruk av offentliga medel förhindras.
• om och i så fall hur ersättningar kan utformas så att det finns tillgång till likvärdiga tjänster i hela landet, exempelvis om och i så fall hur ersättningar kan differentieras utifrån olika förutsättningar i olika delar av landet. Konsekvenserna av, liksom för- och nackdelar med, olika nivåer och andelar av grund- och resultat­ersätt­ning för olika insatser och målgrupper ska belysas.
• om och i så fall hur det är möjligt och lämpligt att lämna resultatersättning för övergångar till reguljär utbildning, om skillnad bör göras för arbete med eller utan stöd och hur resultatersättning kan utformas i syfte att ge incitament för varaktig sysselsättning, exempelvis genom att utbetalningen görs i olika steg och under förutsättning att personen stannar kvar i arbete under en längre tid.
• om resultatersättningen bör skilja sig åt vid övergång till arbete i aktörens egen verksamhet eller till ett närstående företag, jämfört med att förmedla ett arbete till en annan oberoende verksamhet.

Processer, samordning och samverkan mellan olika aktörer

De processer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som syftar till att tillhandahålla stöd till arbetssökande kan delvis behöva se olika ut för olika målgrupper av arbetssökande. De kan exempelvis ställa olika krav på samordning och samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Arbetsförmedlingen ska därför, för relevanta processer inom verksamheten, analysera och redogöra för:

• hur samord­ning eller samverkan mellan verksamhet hos Arbetsförmed­lingen, upphandlade fristå­ende aktörer, kommuner, Försäkringskassan och hos andra berörda aktörer kan utformas inom dessa processer i syfte att det samlade stödet till olika grupper av arbetssökande ska bli effektivt, bl.a. stödet till personer som deltar i etablering, som är föremål för insatser hos både kommunen och i den verksamhet som Arbetsförmed­lingen ansvarar för eller som omfattas av samarbete eller samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra aktörer inom rehabiliteringsområdet. Vad gäller samverkan med Försäkringskassan är det gemensamma uppdraget om övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som ingår i myndigheternas regleringsbrev en utgångspunkt.
• hur samordning mellan Arbetsförmedlingen och fristående aktörer kan möjliggöra en effektiv användning av andra arbetsmarknadspolitiska insatser och program för personer som deltar i tjänster hos upphandlade fristående aktörer.
• hur Arbetsförmedlingen i sin arbetsmarknads­politiska bedömning kan beakta initiativ och underlag från fristående aktörer om vad som kan vara lämpliga arbetsmarknads­politiska insatser för arbetssökande som deltar i tjänsterna på ett sätt som säkerställer träffsäkerhet, kostnadskontroll och konkurrensneutrali­tet.
• hur kontrollen av arbetslöshetsförsäkringen och andra individersätt­ningar kan utformas för att fungera effektivt och likvärdigt i hela landet.
• vilka anpassningar i regelverk eller i övrigt som kan behöva göras i syfte att dessa olika processer ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt.

Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen

Arbetsförmedlingen ska fortsatt ansvara för och utveckla den arbets­marknadspolitiska bedömningen, bl.a. i syfte att bedöma de arbetssökandes stödbehov. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• hur Arbetsför­medlingens arbetsmarknadspolitiska bedömningar kan bli mer träffsäkra, enhetliga och kostnadseffektiva och hur ett bedömningsstöd kan utformas så att det sker en individuell bedömning som fångar personens jobbchanser. I denna del ska analyseras hur ett sådant bedömningsstöd kan utformas med grund i statistiska verktyg eller genom andra metoder. Främst ska detta ske med fokus på arbetsmarknadspolitiska bedömningar inför anvisningar till tjänsterna som är upphandlade enligt LOV och spår inom dessa.
• hur den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kan identifiera stödbehov och behov av andra insatser (inklusive inför anvisning till insatser som omfattar reguljär utbildning).
• hur det är möjligt att följa upp och kontinu­erligt förbättra dessa bedömningar.

Digital och annan nödvändig infrastruktur

Arbetsförmedlingen ska fortsatt tillhandahålla och utveckla digital och annan infrastruktur som kan stödja en effektiv arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• vilken ytterligare nödvändig digital och annan stödjande infrastruktur som behöver utvecklas för att stödja det reformerade systemet. I denna del ingår att kartlägga vilken nödvändig infrastruktur som finns i dag och vilken som är under utveckling.
• hur nödvändig infrastruktur kan utformas, samtidigt som dataskydd upprätthålls, för att den ska bli effektiv och användarvänlig för olika målgrupper bland de arbets­sökande, bl.a. personer som inte behärskar svenska språket. Även arbetsgivare, handläggare vid Arbetsförmed­lingen, leverantörer och andra berörda aktörer är viktiga målgrupper. I detta ingår datainhämt­ning, överföring av information mellan olika aktörer, liksom sådan infrastruktur som behövs för att verksamheten ska kun­na följas upp som grund för verksamhets­utveckling, kontroll och utvär­dering.

Arbetsförmedlingens tillgänglighet

Arbetsförmedlingens tillgänglighet behöver utvecklas inför det reformerade systemet. Arbetsförmedlingen ska därför analysera och redogöra för:

• hur myndighetens tillgänglighet för arbetssökande, arbetsgivare och andra berörda aktörer bör utvecklas i förhållande till det reformer­ade systemet, bl.a. för att kunna genomföra arbetsmark­nads­politiska bedömningar för arbetssökande på ett ändamålsenligt sätt och för att möjliggöra nödvändig samverkan med kommuner, Försäkringskassan och andra aktörer. I denna del ska också beaktas om behovet av lokal närvaro även kan säkerställas på andra sätt än genom egna kontor, t.ex. genom sam­arbete med kommuner eller vid statliga servicekontor.

Förutsättningarna för att de statliga servicekontoren framöver ska ge service avseende Arbetsförmedlingens verksamhet ska ses över. Arbetsförmedlingen ska i samråd med Statens servicecenter analysera lämplig omfattning och tidpunkt för myndighetens deltagande vid statliga servicekontor, samt ta fram kostnadsberäkningar och konsekvensbeskrivningar. En överföring av verksamhet från Arbetsförmedlingen till statliga servicekontor bör inledas under 2020.

Successivt genomförande och fungerande verksamhet under genomförandet

Arbetsförmedlingen ska redovisa vilka delar av reformen, utifrån punkter­na ovan, som är möjliga att genomföra tidigare än 2021. I analysen ska beaktas hur en fungerande service till arbetssökande och arbetsgivare samt samverkan med kommunerna kan säkerställas även under genomförande­perioden, liksom hur Arbetsförmedlingen ska säkerställa att den temporärt fortsätter erbjuda tjänster i egen regi fram till dess att fristående aktörer har etablerat sig i hela landet i enlighet med reformen. Redovisningen ska även omfatta hur det är möjligt att dra lärdomar av de delar som eventuellt införs tidigare inför den kom­mande utformningen av systemet.

Arbetsförmedlingens genomförande av uppdraget

Arbetsförmedlingen ska även kartlägga om det finns behov av författnings­ändringar för att det reformerade systemet ska kunna fungera rättssäkert och effektivt. Det kan bl.a. handla om han­ter­ing av personuppgifter, överföring av person­upp­gifter mellan aktörer, tillgång till arbetsgivardeklara­tioner på individnivå, tystnadsplikt, sekretess, allmänhetens insyn och frågor om jäv och partsinsyn.

Varierande behov och förutsättningar hos olika grupper av arbetssökande liksom konsekvens­er för kvinnor och män ska beaktas i utförandet av uppdraget. Arbetsförmedlingen ska också i utförandet av uppdraget analysera hur det är möjligt att vidareutveckla och anpassa de strukturer för samverkan som i dag finns mellan myndigheten och kommuner, Försäkringskassan och andra aktörer, i syfte att samverkan ska ske på ett effektivt sätt i det reformerade systemet.

Arbetsförmedlingen ska också i de delar av uppdraget där det är relevant redovisa konsekvenser, bl.a. för kostnader, myndigheter, jämställdhet, företag och i övrigt, liksom risker under genomförandet och hur dessa kan hanteras. I utförandet av uppdraget ska myndigheten beakta att verksam­heten ska utformas på ett kostnadseffektivt sätt inom ramen för beräknat tilldelade medel.

Arbetsförmedlingen ska under arbetet med uppdragets olika delar samråda eller föra dialog med myndigheter, kommuner, organisationer, leverantörer av tjänster och andra berörda aktörer.

Redovisning av uppdraget

Arbetsförmedlingen ska fortlöpande hålla Arbetsmarknads­departe­mentet informerat om uppdragets genomförande och löpande bistå Regerings­kansliet. Utöver detta ska uppdraget slutligt redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 november 2019.