Tre år med regeringen
Regeringen har sedan tillträdet den 18 oktober 2022 lagt om kursen för Sverige. Alla vet att en lång väg återstår. Men färdriktningen är tydlig. Steg för steg blir Sverige tryggare och mer framgångsrikt. De paradigmskiften som regeringen genomför på centrala politikområden har gett tydliga resultat.
- Ansvariga statsråd
- Ulf Kristersson
- Ansvariga departement
- Statsrådsberedningen
-
Tidöavtalets genomförande

Illustration: Regeringskansliet För tre år sedan enades regeringspartierna tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna om ett antal reformer för att lösa Sveriges största och svåraste samhällsproblem. I oktober 2025 är i princip samtliga punkter i Tidöavtalet påbörjade eller genomförda.
Regeringens reformtempo är högt. Departementen planerar att besluta fler lagrådsremisser under kalenderåret 2025 än vad som har beslutats något annat år under 2000-talet. Det här är en regering som får saker gjorda.
-
Tre år med regeringen – reformer som förändrar samhället
Reform för reform lägger regeringen om kursen för att få ordning på Sverige.
-
För att Sverige, EU och världen ska klara klimatomställningen är energifrågan central. Regeringen har lagt grunden för ett nytt kärnkraftsprogram i Sverige. Det omfattar nytt regelverk för tillståndsprocesser samt en ny finansieringsmodell. Det banar väg för att möjliggöra en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft för första gången på 50 år.
Ingen uppgift är mer central för regeringen än att bekämpa gängbrottsligheten. Den organiserade brottsligheten hotar själva grunden för vårt fria och öppna samhälle, och regeringen är mitt inne i en omfattande omläggning av politiken. Planen står på tre ben: Slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.
Nedan listas ett urval av åtgärderna.
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel
Brottsbekämpningen har fått större möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Den 1 oktober 2025 trädde även lagändringar i kraft som möjliggör hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år.
Ökade möjligheter att använda kamerabevakning
Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har sedan den 1 maj 2025 utökade möjligheter att använda kameror för att bekämpa brott. Det är även enklare för kommuner och regioner att använda kamerabevakning.
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter
Sedan den 1 april 2025 är ett antal statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor skyldiga att lämna ut vissa uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Regeringen har också lämnat en proposition till riksdagen med förslag som innebär förenklade möjligheter för alla myndigheter att samverka och dela information med varandra. Den senare föreslås träda i kraft den 1 december 2025.
Möjlighet att vittna anonymt i brottmål
Enskilda har sedan den 1 januari 2025 möjlighet att vittna anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol.
Svårare för kriminella att begå brott genom företag
Ny lagstiftning är på plats sedan den 1 januari 2025 i syfte att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.
Preventiva vistelseförbud för ökad trygghet på allmänna platser
Genom preventiva vistelseförbud kan personer förbjudas att vistas inom ett avgränsat område i syfte att öka tryggheten på allmänna platser och förhindra brottslig verksamhet där. Började gälla den 1 februari 2024. En utredare ska även lämna förslag på hur preventiva vistelseförbud kan bli mer effektiva.
Säkerhetszoner för att motverka skjutningar och sprängningar
Sedan den 25 april 2024 kan polisen införa säkerhetszoner där de har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål i syfte att mer effektivt motverka skjutningar och sprängningar.
En ny förverkandelagstiftning
Den 8 november 2024 trädde en helt ny förverkandereform i kraft som ger brottsbekämpande myndigheter nya möjligheter att ta egendom som härrör från brottsliga verksamheter.
Skärpta straff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar
Sedan den 1 januari 2024 gäller dubbla minimistraff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar.
Regeringen återupprättar kunskapsskolan. Det som sker i klassrummen i dag avgör hur Sverige ser ut i morgon. Skolan ska inte bara rusta barnen för livet, utan är också den viktigaste investering som görs i Sveriges framtida konkurrenskraft. Skolan ska tillbaka till grunderna.
En tioårig grundskola
Från och med hösten 2028 kommer Sverige att ha en tioårig grundskola där förskoleklassen ersätts med en ny årskurs 1.
Pressmeddelande: Klubbat i riksdagen – tioårig grundskola från hösten 2028
Läroplaner med kunskapsinriktning och satsningar på läroböcker
Svenska skolan behöver nya läroplaner med en tydlig kunskapsinriktning, betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter och som är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. För att förbättra kunskapsresultaten i svensk skola behöver det även finnas ändamålsenliga läroböcker.
Förbättrat stöd för eleverna
Regeringen vill införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas.
Ökad säkerhet i skolan
Regeringen har gjort lagändringar som ska höja säkerheten i skolan, och dessutom infört ett nytt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i skolan.
Ökad trygghet och studiero
Bristande studiero gör att många elever inte kan koncentrera sig på undervisningen, och det drabbar både elever och lärare. Regeringen tar krafttag för att öka tryggheten och studieron i skolan.
En mobilfri skola
Regeringen avser att göra skolan mobilfri från höstterminen 2026. Det innebär att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i fritidshemmet.
Pressmeddelande: Skolministern tog emot förslag om mobilförbud under hela skoldagen
En reglering av lärares undervisningsuppdrag
Regeringen vill reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha, och en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.
En helrenovering av friskolesystemet och ökad insyn i enskilda huvudmän
Sverige behöver ett system med betydligt striktare regler som säkerställer att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet.
Ett betygssystem som går att lita på
Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation.
Höjd kvalitet i lärarutbildningarna
För att säkerställa att nyexaminerade lärare och förskollärare är förberedda för sitt kommande yrke behöver utbildningarna reformeras.
Regeringen gör nu den mest omfattande förstärkningen av försvaret sedan kalla kriget. Syftet är att skydda Sverige och landets befolkning. Satsningarna bidrar till att göra Sverige starkare – militärt och civilt. De kraftiga ökningarna av försvarets budget, satsningar på innovation och försvarsindustrins expansion skapar också möjligheter för ett tekniklyft i hela landet. Utifrån aktuell BNP-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna motsvara 2,8 procent av BNP under 2026 enligt Natos redovisningspraxis. Regeringen avser att ta de ytterligare steg som krävs för att nå 3,5 procent till 2030 i kommande budgetpropositioner.
Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst – mer anpassad efter dagens samhälle och behov. Barn får stärkta rättigheter och socialtjänsten ska arbeta med förebyggande och tidiga insatser. Socialtjänstens verksamhet ska också bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Biståndspolitiken genomgår den största omläggningen på årtionden. Varje biståndskrona ska gå att följa, och svenskt bistånd ska vara fokuserat och evidensbaserat. Biståndet ska vara en integrerad del av utrikespolitiken och bedrivas med hänsyn till svenska intressen. Sveriges bistånd fokuserar på att stödja länder som visar vilja och förmåga att genomföra nödvändiga reformer. Regeringen har under mandatperioden tagit beslut om att minska antalet biståndsstrategier (från närmare 70 till nära 40 strategier). Över hundra operativa mål som styr Sida har tagits bort och utvecklingsbiståndet har fasats ut till sju länder. Detta skapar ett effektivare, mer resultatinriktat och mindre utspritt bistånd.
Ökat fokus på Ukraina och närområdet, bland annat genom stora budgetökningar.
Ökat fokus på transparens och effektivitet. Hela biståndsverksamheten ska genomsyras av grundläggande principer för transparens.
Pressmeddelande: Regeringen ger Sida i uppdrag att öka transparensen inom biståndet
Presenterat reformagendan, en ny strategisk inriktning för svenskt bistånd:
Rapport: Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt
Ny biståndsstrategi för utvecklingssamarbetet med civilsamhällesorganisationer.
Pressmeddelande: Ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med civilsamhället
Nytt uppdrag till Sida för att stärka utvärdering av effekter, öka lärandet och förbättra biståndet.
Ökat klimatbiståndet till rekordnivåer
Pressmeddelande: Rekordhögt svenskt klimatbistånd 2024
Ny biståndsstrategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring – den första i sitt slag.
Ny instruktion till Sida med uppdrag att säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stödjer antidemokratiskt verksamhet eller våldsbejakande extremism.
Artikel: Ny instruktion till Sida och Folke Bernadotteakademin
Ett nytt finansieringsinstrument för exportaffärer för samhällsnyttiga projekt i partnerländer.
Ny biståndsstrategi för Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning som möjliggör större fokus på synergieffekter handel-bistånd och närmare samverkan mellan Sida och resten av Team Sweden.
Regeringen genomför en ansvarsfull och långsiktigt hållbar omläggning av regelverken på migrationsområdet. Reformtempot är högt och resultaten tydliga. Asylinvandringen är nu den lägsta på över 40 år. Sedan regeringsskiftet 2022 har antalet genomförda utvisningar ökat med över 60 procent. Fokus i svensk migrationspolitik skiftar nu från asylinvandring till att attrahera utländska experter, forskare och talanger.
Skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap
Kraven för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan har skärpts och skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation förbättrats. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2024.
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Den 1 december 2023 skärptes villkoren för anhöriginvandring och möjligheter att få uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsades.
Förbättrad ordning och säkerhet på Migrationsverkets förvar
Migrationsverket har sedan den 1 augusti 2025 fått utökade möjligheter att använda tvångs- och kontrollåtgärder, såsom kroppsvisitationer, undersökning av bostadsrum och en möjlighet att besluta om allmän inpasseringskontroll.
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Sedan den 1 januari 2024 har myndigheterna bättre förutsättningar att klarlägga utlänningars identitet och rätt att uppehålla sig i Sverige samt att säkerställa att pass och andra identitetshandlingar finns tillgängliga för myndigheterna.
Genomförande av det nya blåkortsdirektivet
Sverige har fått bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare i och med genomförandet av blåkortsdirektivet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
Näringslivsråd för att främja Sveriges talangattraktion
I syfte att möta den ökande konkurrensen om högutbildad arbetskraft och spetskompetens inrättade regeringen ett näringslivsråd i december 2024.
Gemensam migrations- och asylpakt
Tydligare ansvarsfördelning och stärkt kontroll vid EU:s yttre gräns. Efter år av förhandlingar antogs EU:s migrations- och asylpakt under våren 2024.
Pressmeddelande: EU:s medlemsländer överens om centrala delar av migrations- och asylpakten
Regeringen har sänkt skatten för pensionärer, bilister, ISK-sparare, heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare och för dem som betalar de allra högsta marginalskatterna. Skattetrycket är nu det lägsta på 50 år.
Regeringen har stöttat Sveriges familjer, hårt arbetande människor och pensionärer. Den som har lägst inkomst har fått störst procentuell ökning i ekonomisk standard av regeringsbudgetar. Regeringens budgetar har inneburit att en vanlig familj har 5000 kronor mer i plånboken per månad 2026 jämfört med 2022.
Regeringen genomför den största tandvårdsreformen på 20 år. Från årsskiftet stärks tandvårdens högkostnadsskydd för dem som är 67 år eller äldre för att mer efterlikna det som finns i den övriga vården. För att rensa bort oseriösa aktörer införs också tillståndsprövning för tandvård.
-
Tre år med regeringen – bildspel
Regeringsförklaringen
Varje år vid riksmötets öppnande i september presenterar statsministern
regeringsförklaringen. I den framgår vilken politik regeringen tänker föra under det kommande året.
Regeringens prioriteringar
Regeringspartierna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, enats om sex samarbetsprojekt. Inom ramen för dessa ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.
Utöver de sex samarbetsprojekten arbetar regeringen även med ytterligare två prioriteringar.























