Regeringens prioritering: Kriminalitet

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna som reglerar Polismyndighetens behandling av personuppgifter. Utredaren ska lämna förslag på hur Polismyndigheten kan behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Polisens och Tullverkets användning av AI för biometrisk fjärridentifiering i efterhand (Ds 2025:32). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle. Tilläggsdirektiven innebär att utredningen ska fokusera på att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt arbete mot felaktiga utbetalningar.

Regeringen beslutade den 12 juni 2025 kommittédirektiv om anslutning av fler statliga utbetalningar till Utbetalningsmyndighetens verksamhet (dir. 2025:60). Uppdraget ändras nu på så sätt att utredaren inte längre ska ta ställning till om fler statliga utbetalningar bör anslutas till Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto.

I syfte att öka polistillväxten och polistätheten bör polisutbildningen bli betald.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska möjliggöra en betald polisutbildning. Reformen ska göra polisutbildningen mer attraktiv och öka antalet som fullföljer polisutbildningen och stannar kvar i polisyrket. 

I morgon, torsdag den 12 mars, klockan 08.30 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Adam Marttinen (SD), ledamot i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. På pressträffen presenteras regeringens förslag om en betald polisutbildning. Förslaget syftar till att öka attraktiviteten i polisutbildningen och stärka möjligheterna att rekrytera och behålla fler poliser.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Elektroniska uppgifter har allt oftare avgörande betydelse som bevis i brottsutredningar. Eftersom sådana uppgifter många gånger finns lagrade hos tjänsteleverantörer utanför Sverige behöver brottsbekämpande myndigheter bättre och mer effektiva gränsöverskridande verktyg för att komma åt uppgifterna. Mot den bakgrunden antogs EU:s förordning om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis ([EU] 2023/1543) och EU-direktivet om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden ([EU] 2023/1544).

Regeringen har nu överlämnat propositionen Effektivare inhämtning av elektroniska bevis till riksdagen. Förslaget gör det möjligt för svenska brottsbekämpande myndigheter att direkt kontakta utländska tjänsteleverantörer för att begära att elektroniska bevis lämnas ut eller bevaras.

Torsdag den 5 mars bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Pontus Andersson Garpvall (SD), ledamot i justitieutskottet, Ingemar Kihlström (KD), kriminalvårdspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. På pressträffen presenterar regeringen förslag på nya ersättningsregler för att stärka brottsoffers rättigheter.

Regeringen vill stärka arbetet mot bidragsbrott, där pengar riskerar att hamna hos kriminella och gå till organiserad brottslighet. Nu föreslår en utredning att Försäkringskassan ska få en brottsbekämpande verksamhet för att effektivt utreda och bekämpa bidragsbrott.

Justitieminister Gunnar Strömmer och civilminister Erik Slottner, debattartikel, Aftonbladet, 4 mars 2026.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag på en ny lag som ger polisen rätt att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Lagen är ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet, som mord och människohandel. Förslaget innehåller även rättssäkerhetsgarantier för att värna den personliga integriteten.

Allvarlig våldsbrottslighet, framför allt skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön, är ett svårt samhällsproblem. För att vända utvecklingen men också för att komma till rätta med annan allvarlig brottslighet måste polisen ha effektiva och ändamålsenliga verktyg. Regeringen föreslår därför en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott.

I lagrådsremissen lämnas förslag som möjliggör fler beslut om utvisning av utlänningar som begår brott.

Regeringen kommer i morgon besluta om en lagrådsremiss med förslag som kommer göra det lättare att utvisa utländska medborgare som begår brott. Syftet är att stå upp för en reglerad och rättvis migrationspolitik som prioriterar brottsoffrens och hederliga människors trygghet. De nya lagförslagen väntas träda i kraft i september och leda till en sex-dubbling av brottsutvisningar.

I dag, onsdag den 25 februari kl. 13.30, bjuder migrationsminister Johan Forssell in till pressträff tillsammans med Ludvig Aspling, (SD), Ingemar Kihlström, (KD) och Patrik Karlson, (L). På pressträffen kommer skärpta regler för utvisning till följd av brott att presenteras.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera arbetet mot sexualbrott i digitala miljöer. Uppdraget innebär särskilt att Polismyndigheten ska utveckla samarbetet med internetleverantörer för att hindra tillgången till barnpornografiska bilder och annat material som i den digitala miljön främjar, möjliggör eller på annat sätt utgör ett led i straffbar sexualbrottslighet.