Kriminalitet

Publicerad

Reformer och åtgärder inom Tidöavtalets samarbetsprojekt kriminalitet.

Samarbetsprojekt kriminalitet

Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Tilläggsdirektiv lämnas till utredningen om preventiva tvångsmedel (Ju 2021:15). Utredningsdirektiven ska omfatta att överväga och lämna författningsförslag som innebär att tvångsmedel kan användas preventivt för att förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i brottsbekämpningen genomförs. Förslagen i SOU 2022:19 ska ligga till grund för lagstiftning och effekterna utvärderas i syfte att se om ytterligare skärpningar är nödvändiga under mandatperioden.

Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas. En sådan möjlighet finns idag för annan systemhotande brottslighet genom lag (2022:700) om kontroll av vissa utlänningar. Personer som kan kopplas till organiserad kriminalitet ska tillföras till förutsättningar för utvisning enligt denna lag. Det bör vidare kartläggas hur många utländska medborgare som är aktiva gängkriminella.

Skärp straffen kraftigt för gängkriminella för att låsa in de mest brottsaktiva personerna. En särskild straffskärpningsgrund ska införas, liknande den som finns i Danmark, som medför dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk.

Inför ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Besluten ska vara tidsbegränsade och ska även kunna vara begränsade till vissa tider på dygnet, t.ex. för att minska förekomsten av vapen vid uteställen. Åklagares beslut ska kunna överklagas till domstol. Systemet ska utvärderas efter tre år.

Ett system med anonyma vittnen ska införas. Samma utredning uppdras även att analysera tillämpningen av kronvittnessystemet och överväga om domstolen ska vara bunden av en åklagares yrkande om vilken straffreduktion som ska utgå för ett kronvittne.

  • Regeringen beslutade i oktober 2024 om förslag som innebär att det ska införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol (prop. 2024/25:20).

    Pressmeddelande: Möjlighet att vittna anonymt i brottmål

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge en utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av kronvittnessystemet och överväga om domstolen ska vara bunden av en åklagares yrkande om vilken straffreduktion som ska utgå för ett vittne.

    Regeringen avser att tillsätta en utredning som på nytt ska göra en översyn av kronvittnesregleringen. I den utredningen ska också frågan om en särlagstiftning för gängkriminella ingå.

Det ska vara straffbart att delta i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer. En utvärdering ska ske efter tre år. I väntan på detta ska en översyn och modernisering av de s.k. osjälvständiga brottsformerna för att kunna döma fler gängmedlemmar genomföras. Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet att avslöja och förhindra brott.

Inför möjlighet att döma ut vistelseförbud enligt dansk modell. Den som döms för brott ska kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område – exempelvis ett bostadsområde – i upp till tio år efter avtjänat fängelsestraff. Detta ska gälla gängrelaterade brott, hedersrelaterade brott och brott kopplade till extremism (det gemensamma är att personens nätverk kan göra gärningsmannen till maktfaktor i samma område), men också för mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation. Överträdelse av vistelseförbud ska som huvudregel leda till en frihetsberövande påföljd.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar i rörelsefriheten (vistelseföreskrift), om den dömde är involverad i eller har koppling till en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område (prop. 2025/26:181).

Inför – i ett första led – en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: all relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter måste kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet. Tilläggsdirektiv ges till utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter (Ju 2022:03), med beaktande av de frågor som redan har behandlats i utredningen om utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). I ett andra led ska förutsättningarna att ge brottsbekämpande myndigheter direktåtkomst till andra myndigheters relevanta databaser och register utredas.

Gränsen för s.k. obligatorisk häktning ska sänkas till ett års fängelse.

Nya förverkandeformer ska införas. Dels ska den lagstiftning som föreslås av förverkandeutredningen i SOU 2021:100 genomföras, men även ytterligare utredning ska tillsättas med uppgift att utvärdera de olika förverkandeformerna samt överväga huruvida de som deltar i, eller har samröre med, kriminella organisationer ska omfattas av en särskild förverkandegrund med omvänd bevisbörda, i enlighet med vad som gäller i andra västländer.

Att bekämpa brott utgör i första hand statens och inte kommunernas ansvar. Staten bör därför ta ett större ansvar för unga som begår allvarliga brott. Ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna ska därför flyttas från kommunerna till Kriminalvården. Det gäller exempelvis vissa grovt kriminella unga personer som är föremål för frivårdspåföljder eller ingripanden enligt sociallagstiftningen. Vidare ska särskilda ungdomsfängelser inrättas som Kriminalvården ska vara huvudman för. Ungdomsfängelser ska ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för idag och där domar på sluten ungdomsvård normalt verkställs. Den maximala tiden för sluten ungdomsvård ska vidare förlängas, och den som fyller 18 år under verkställighet av straff i ett ungdomsfängelse ska överflyttas till en vanlig anstalt. Det ska göras en bred översyn av dagens lagstiftning gällande frihetsberövande av unga, inklusive förutsättningarna för häktning, bland annat för att polisen i fler fall kan hålla kvar en ung brottsmisstänkt i väntan på socialtjänst eller vårdnadshavare. Även tidsgränserna för kvarhållande behöver ses över för att socialtjänsten ska ges bättre möjligheter att pröva frågan om omedelbart omhändertagande utan att den unge släpps. Insatser görs för att socialsekreterare så långt möjligt ska vara samlokaliserade med polis på lokala polisstationer. En skyldighet för socialtjänsten ska införas att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott kalla föräldrarna till ett samtal, så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga.

Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

  • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag som innebär att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för brott med minimistraff om fängelse i fyra år eller mer och försök, förberedelse och stämpling till sådana brott, att ungdomsreduktionen avskaffas helt för unga myndiga samt att ungdomsreduktionen minskas och straffmaximum höjs till fängelse i 18 år för lagöverträdare under 18 år (prop. 2025/26:246).

En ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, ska införas som påföljd för unga, med utvidgad verktygslåda för polisen att kroppsvisitera den unge, efter åklagarbeslut kunna göra husrannsakan hos denna, och även kunna få domstols tillstånd till hemliga tvångsmedel.

En skyldighet för Socialtjänsten ska införas att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott kalla föräldrarna till ett samtal, så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga.

  • Regeringen beslutade i april 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att socialnämnden ska hålla ett särskilt samtal (brottssamtal) med ett barn eller en ung person som fyllt 18 år men inte 21 år, om Polismyndigheten har informerat socialnämnden om att barnet eller den unge är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse och det kan antas att det är första gången barnet eller den unge är misstänkt för ett sådant brott.

    Pressmeddelande: Tidiga insatser för att stödja barn, unga och vårdnadshavare även när medverkan brister

Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer. LVU och anknytande regler i socialtjänstlagen ska utredas i syfte att skapa utökade möjligheter att omhänderta barn som på grund av omständigheter i hemmet är i nära kontakt med organiserad brottslighet eller annan kriminell verksamhet. Åklagare ska kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU). Beslut om omedelbart omhändertagande ska liksom i dag skyndsamt prövas av förvaltningsdomstol.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att den nuvarande LVU ersätts av dels en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga, dels en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Förslagen innebär att förutsättningarna för vilka förhållanden i hemmet och vilka beteenden som kan utgöra grund för ett omhändertagande för vård justeras och kompletteras i vissa avseenden.

    Lagrådsremiss: För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga 

  • Regeringen lämnade förlag om en placeringsneutral subvention för kommunernas vårdkostnader i budgetpropositionerna för 2023 och 2026 samt i vårändringsbudgeten för 2025. Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till placerande kommuner (S2025/00657).

Inför en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot personer under 15 år som begår grova brott genom att se över bland annat lagen om unga lagöverträdare (LUL). Vid brott som begås av minderåriga ska polisen, alternativt socialtjänsten, som huvudregel utreda eventuell påverkan från äldre. Brottsoffer ska ha rätt till juridiskt stöd även i de fall den misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig.

En utredning ska se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och möjliggöra tidiga insatser för barn som begår brott, är i riskzonen för att göra det eller lever i andra former av utsatthet. Det handlar bland annat om att se över möjligheterna till ytterligare stöd för barn. Satsningen på föräldrastödsprogram byggs ut med målet att det ska finnas i alla kommuner i landet och satsningen på fritidskort genomförs. Vidare ska socialtjänstlagen ändras i syfte att ge socialtjänsten utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för barnen eller deras vårdnadshavare, så kallat mellantvång. Vid alla placeringar av barn ska ökade insatser göras för att säkra en fungerande skolgång.

Ekonomiska och sociala konsekvenser kan ha en påverkan för hur föräldrar utövar sitt föräldraansvar över barn som riskerar att hamna i kriminalitet. Sedan tidigare finns vissa möjligheter att ålägga vårdnadshavare ett solidariskt skadeståndsansvar för barns brottslighet. Andra sätt att påverka föräldrar genom ekonomiska och sociala konsekvenser bör prövas. Det kan handla om ändringar i vårdnadshavare skadeståndsskyldighet eller andra ekonomiska åtgärder.

Straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning ska ses över. Straffen för våldsbrott, sexualbrott (där livstid ska övervägas för de grövsta brotten), angrepp mot poliser, och annan brottslighet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas ytterligare i förhållande till andra brottstyper. Gällande brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament bör SOU 2022:2 fungera som utgångspunkt, men där bör också kompletteras med att brott som riktar sig mot lokaler, exempelvis socialtjänstkontor, skolor och avhopparverksamhet ska förenas med högre straffvärde då verksamheten försvåras med sådana attacker.

Skyddet för poliser ska stärkas. Straffen för våld och hot mot tjänsteman skärps, missfirmelse mot tjänsteman ska återinföras. Straffet för blåljussabotage ses i samband med detta över för en sammanhängande straffskala. Ersättningsreglerna för poliser som drabbats av brott ska stärkas.

Skärp straffen för brott som typiskt sett begås inom ramen för gängbrottslighet. Det handlar bland annat om vapenbrott, övergrepp i rättssak, utpressning, bedrägeri, ocker, rån och olaga hot. Gängbrottsutredningen bör ses som utgångspunkt, där vissa straffskalor justeras upp i skärpande riktning.

Fängelsepresumtionen ska avskaffas. Det innebär, tillsammans med det faktum att straffen för flertalet brott ska skärpas, att fängelse kommer dömas ut i fler fall än idag. De gränser som idag uppställs i praxis om vilka straffvärden som talar för fängelse ska ses över.

Billighetsskälen – utom såvitt avser bestämmelsen om kronvittnen – ses över med inriktningen att de ska utmönstras eller inte ha samma påverkan på straffet som idag. Även försvårande och förmildrande omständigheter ses över med utgångspunkten att försvårande omständigheter, såsom brott mot äldre och mot barn, påverkar straffmätningsvärdet i större utsträckning än idag.

Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet revideras. Vid konstruktion av gemensam straffskala för brottslighet ska som huvudregel respektive brotts fulla straffvärde gälla för de tre allvarligaste brotten, först därefter ska viss reduktion på straffet ges. För det fall det rör sig om allvarliga brott mot person så bör dock förutsättningarna till straffreduktion inskränkas ytterligare. Regler som inskränker den maximala längden på den gemensamma straffskalan ses samtidigt över.

Återfall i brott ska straffas hårdare. Vid upprepade återfall bör det utdömda straffet kunna överstiga straffskalan för det brott som en gärningsperson döms för. De begränsande regler som finns i 26 kap 2 § brottsbalken, där det maximala straffet begränsas ska reformeras.

En ny påföljd, förvaringsdom, ska införas. Livstidsstraff ska fortsätta gälla för allvarliga brott. Förvaringsdom ska kunna utdömas för personer som utgör en samhällsfara genom exempelvis hög risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Dagens regler om villkorlig frigivning ses över i syfte att ersättas med ett nytt system som innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte beviljas, utan endast om det föreligger särskilda skäl. Särskilda skäl ska innefatta ett gott uppförande och omständigheter som i det individuella fallet talar emot att den intagne återfaller i brottslighet. Villkorlig frigivning ska aldrig kunna ske tidigare än efter att 3/4 av straffet verkställts. Möjligheterna att förlänga övervakningsperioden ska samtidigt ses över för att undvika att personer som sitter av hela straffet slipper övervakning efter avtjänat straff. En förlängning av övervakningsperioden ska inte påverka straffvärdet.

En utredning ska utvärdera hur nödvärnsrätten ska stärkas. Det handlar bland annat om att införa en utökad nödvärnsrätt för den som angrips i sitt hem, i närhet till sin familj eller om personen är underlägsen till antal eller storlek.

I första ledet genomförs SOU 2021:90. I andra ledet tillsätts ytterligare en utredning med uppgift att överväga och föreslå utmönstringen av påföljdspreskription i svensk rätt. Särskilda ungdomspåföljder för unga som håller sig undan och blivit myndiga ska kunna omvandlas till motsvarande påföljd för vuxna innan påföljden verkställs. Vidare ska preskriptionstiden slopas för alla former av sexualbrott mot barn under 18 år.

Kamerabevakningslagen ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser. Bland annat bör kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd utökas. Vidare bör kraven för Polisen att bedriva kamerabevakning sänkas – bl.a. bör kravet på att en viss plats ska vara ”brottsutsatt” tas bort som förutsättning för kamerabevakning. På längre sikt bör Polisens uppdrag att bedriva kamerabevakning utökas avsevärt.

  • Regeringen beslutade i januari 2025 om förslag som innebär utökade möjligheter för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter att använda kameror för att bekämpa brott. Förslaget innebär också att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort vilket gör förfarandet enklare för bl.a. kommuner och regioner (prop. 2024/25:93).

    Pressmeddelande: Regeringen går vidare med lagförslag om utökad kamerabevakning

Kriminalvården ges i uppdrag beräkna hur många nya fasta anstalts- och häktesplatser som måste byggas, och hur frivården ska dimensioneras, för att regeringsunderlagets förslag ska kunna genomföras. I samband med detta måste också kostnadseffektivisteringar prioriteras. Det handlar bland annat om att utnyttja stordriftsfördelar och andra åtgärder för att sänka dygnskostnaden.

  • Regeringen har årligen gett Kriminalvården i uppdrag att lämna in en prognos över klienttillströmningen och en utbyggnadsplan avseende den kommande tioårsperioden. Det senaste uppdraget lämnades i regleringsbrevet för 2025 och redovisades av myndigheten den 27 februari (Ju2026/00495).

  • Regeringen beslutade i augusti 2024 att ge Kriminalvården i uppdrag att identifiera åtgärder för att minska dygnskostnader (Ju2024/01693).

  • Regeringen beslutade i augusti 2025 om förslag som innebär att fängelsestraff upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja, i hemmet eller i ett kontrollerat boende (prop. 2024/25:202).

    Pressmeddelande: Fler ska kunna avtjäna fängelsestraff med fotboja

  • Regeringen beslutade i september 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över häkteslagen och fängelselagen i syftet att underlätta Kriminalvårdens pågående expansion och se till att lagstiftningen bättre svarar mot dagens förutsättningar (dir. 2025:80).

    Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om översyn av häktes- och fängelselagstiftningen

Kriminalvården uppdras att prioritera arbetet med överföring av straffverkställighet. En utredning uppdras föreslå författningsändringar som möjliggör överföring av straffverkställighet i fler fall. Översynen ska gälla både överföring av straffverkställighet inom EU och till tredje land.

  • Regeringen beslutade i februari 2025 om förslag som innebär att fler utländska medborgare ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer (prop. 2024/25:104).

    Pressmeddelande: Fler utländska medborgare ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer

  • Regeringen har årligen i Kriminalvårdens regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att bl.a. redovisa åtgärder som vidtagits inom myndigheten i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet (Ju2023/02671).

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som syftar till att effektivisera tillämpningen av regelverket om överförande av verkställighet i brottmål inom Norden och öka antalet överföranden (prop. 2025/26:144).

Rymning från anstalt, häkte och övriga frihetsberövande åtgärder ska kriminaliseras.

Reglerna om permission ses över. Bland annat bör permission som huvudregel aldrig ges till aktiva gängkriminella. Regler om ett större hänsynstagande till brottsoffret ska införas. Permissioner ska exempelvis inte kunna äga rum i närheten av ett brottsoffers bostad, arbetsplats eller annan plats där brottsoffret normalt uppehåller sig. Möjligheterna till obevakade permissioner bör ses över i syfte att inskränkas.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt vid prövningen av om permission kan beviljas, samt vilka villkor den i sådana fall ska vara förenad med. Förslagen innebär vidare att det anges i lag att underlåtenhet att delta i anvisade åtgärder eller annan misskötsamhet under anstaltsvistelsen ska beaktas särskilt vid prövningen av om permission kan beviljas (prop. 2025/26:181).

    Proposition: Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott

Möjligheten att hyra anstaltsplatser i andra länder ska utredas med syfte att få ett avtal på plats om att hyra anstaltsplatser i jämförbara länder i Sveriges närområde för att avhjälpa platsbristen i svensk kriminalvård. Utredningen ska även överväga en permanent ordning där fängelseplatser kan hyras utomlands när kapacitetsbrister uppkommer eller för att användas för intagna som dömts till utvisning på grund av brott.

  • Regeringskansliet beslutade i december 2023 att ge en utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E).

  • Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland om att Sverige får hyra anstaltsplatser i Estland.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att svenska fängelsestraff under viss tid kan verkställas i en kriminalvårdsanstalt utomlands (prop. 2025/26:185).

Användningen av provokativa åtgärder lagfästs. En utredning ska se över i vilken utsträckning provokativa åtgärder är möjliga och lämpliga att använda. I synnerhet ska provokativa åtgärders användning gällande sexualbrott på internet beaktas.

Uppgifter i offentliga handlingar om beslutsfattare i Polis och andra myndigheter ska i ökad utsträckning kunna anonymiseras. Poliser och andra utsatta yrkeskategorier, i synnerhet sådana som hanterar ärenden med koppling till organiserad kriminalitet, i högre frekvens utsätts för otillbörlig påverkan, ska kunna erhålla skyddade uppgifter för sig själv och för sin familj.

Regelverket för brottsskadeersättningen ses över i syfte att minska brottsoffrets ansvar att själv driva in hela skadeståndet från gärningsmannen. Ersättning för felaktigt frihetsberövande ska kunna nekas eller sättas ned dels om fällande dom kvarstår, dels om andra omständigheter föreligger som gör sådan ersättning oskälig.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär dels att brottsoffret ska kunna få brottskadeersättning från Brottsoffermyndigheten med stöd av en dom på skadestånd utan att först behöva vända sig till gärningspersonen, dels att möjligheterna att vägra eller sätta ned frihetsberövandeersättning ska utvidgas, och att det ska införas riktlinjer i lag för hur ersättning för lidande ska bestämmas (prop. 2025/26:222).

    Pressmeddelande: Regeringen vill ge brottsoffer snabbare upprättelse

För att öka brottsoffrens skydd och rörelsefrihet ska det geografiska området för kontaktförbud utökas kraftigt vid en särskilt allvarlig hotbild, och i vissa fall kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. Möjlighet till husrannsakan för att delge beslut om kontaktförbud ska införas. Fler kontaktförbud, om så krävs med elektronisk övervakning, ska meddelas inför rättegångar för att skydda målsägande och vittnen, även vid brott där unga är inblandade.

Tullverkets verksamhetsområde utökas till att omfatta brottsbekämpande uppgifter i större utsträckning. I samband med detta ska myndighetens uppdrag och befogenheter ses över. Utgångspunkten är en effektiv och ändamålsenlig kontroll över gränsen, både gällande passager och brott som begås i samband med gränsövergångar och i gränsnära områden. Utförsel av stöldgods ska kriminaliseras.

Ytterligare restriktioner ska utredas, liksom andra länders arbete med avtal om diplomatiska garantier för att verkställa utvisningar. Förvarstider för säkerhetsärenden utvidgas.

Vapenlagen ska utredas brett. Utredningen ska bland annat föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som tar över licensprövningen från Polismyndigheten. Utredningen ska även föreslå ett uppdelat regelverk för licensärenden å ena sidan och illegala vapen å andra sidan. Straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar.

Ett nationellt tiggeriförbud ska utredas. I utredningens uppdrag ska ingå att pröva för- och nackdelar med ett system med möjlighet till kommunala tiggeriförbud jämfört med ett nationellt förbud. Utredningen ska, oavsett ställningstagande, lägga fram ett författningsförslag som innebär tiggeriförbud i Sverige.

  • Regeringen beslutade i september 2024 att en särskild utredare ska överväga för- och nackdelar med och lämna förslag på ytterligare åtgärder för att motverka förekomsten av tiggeri i Sverige. Oavsett ställningstagande i sak ska utredaren lämna författningsförslag som innebär att tiggeri förbjuds på nationell nivå (dir. 2024:91).

    Pressmeddelande: Utredning om ett nationellt tiggeriförbud

En ny myndighet ska ansvara för alla utbetalningar från både kommunal och statlig nivå. För att ge en samlad bild och effektivisera välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas fram och administreras av myndigheten. En kartläggning av felaktiga utbetalningar på kommunal och regional nivå bör göras. Bidragsbrottslagen ska skärpas och även omfatta stöd till företag.

I Danmark finns ett system med ungdomskriminalitetsnämnder ledda av en domare med representanter från polis och kommun. Syftet är att vidta tidigare, mer konsekventa och kraftfulla åtgärder mot bakgrund av utvecklingen av gängmiljöerna, där kriminella inriktar sig på utsatta och lättpåverkade barn och unga. En utredning om att införa ett liknande system pågår. Uppdraget ska emellertid inte redovisas förrän 30 augusti 2024 och bör slutföras tidigare. Bevistalan mot barn under 15 år ska användas i fler fall.

Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under nästa mandatperiod. Statens ansvar behöver här utökas. Socialtjänstlagen behöver reformeras och det brottsförebyggande arbetet samt arbetet att ta människor ur kriminalitet ska tydliggöras och lagfästas. Fler öppna stödformer inrättas, exempelvis vid familjecentraler som finns idag och som byggs ut. Detta för att minska oron för kontakt med sociala myndigheter. Kommunernas brottsförebyggande arbete ska regleras i lag.

En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. Det ska finnas en operativ funktion som kan användas på platser där kriminalitet och våld eskalerat eller där socialtjänsten är hårt ansträngd.

Socionomutbildningen reformeras för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt utbildningsmoment. Möjlighet till specialisering på ungdomsbrott införs i utbildningen. Särskilda forskningsmedel anslås till området sociala insatser mot unga i kriminalitet.

  • Regeringen beslutade i april 2026 om ändring i högskoleförordningen (1993:100) med ett nytt examensmål om att studenten för socionomexamen ska visa kunskap om och förståelse för hur social utsatthet, socialt nedbrytande beteende och ungdomsbrottslighet kan förebyggas och hur återfall i brott kan motverkas.

Lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck ska skärpas, stödet till utsatta förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras. Bland annat kriminaliseras kontrollerande beteende, oskuldskontroller, oskuldsoperationer, oskuldsintyg och stämpling och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Vidare utreds behov av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Detta ska ske med respekt för grundlagsskyddade fri- och rättigheter, såsom religionsfriheten. Straffskalan för bl.a. hedersförtryck, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa skärps. Skolans och elevhälsans roll för att motverka hedersrelaterat förtryck ska synliggöras. Insatserna för försvunna barn ska förstärkas och vite ska kunna utdömas för vårdnadshavare som inte medverkar till att barnen återförs. Preskriptionstiden för hedersrelaterade brott mot barn ska förlängas. Äktenskap mellan kusiner ska inte vara tillåtet.

Ökade insatser ska göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Riktade insatser ska ske till personer i en särskilt utsatt situation, såsom barn och unga, äldre samt personer utsatta för hedersrelaterat förtryck.

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att kartlägga vilket stöd som ges till brottsoffer i Sverige idag samt föreslå en modell för regelbunden uppföljning av vilket stöd och bemötande brottsoffer får från myndigheter och andra aktörer.

  • Regeringen beslutade i november 2024 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att vara nationell strategisk samordningsansvarig myndighet för brottsofferfrågor.

  • Regeringen beslutade i regleringsbrevet för 2023 att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra riktade informationsinsatser till personer i särskilt utsatt situation, såsom barn och unga samt personer utsatta för hedersrelaterat förtryck, för att de ska ha full kännedom om sina rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd.

  • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck förstärks med 50 mnkr per år i permanenta medel (prop. 2022/23:1). Regeringen beslutade i september 2023 att förstärka arbetet mot bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck med 50 mnkr per år under perioden 2024–2026 (prop. 2023/24:1).

    Pressmeddelande: Regeringen föreslår omfattande integrationssatsningar 

  • Regeringen avser besluta om en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck.

  • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär att kommuner och regioner tillförs 100 mnkr i permanenta medel för att stärka deras arbete mot bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck (prop 2025/26:1).

  • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär att tillföra länsstyrelserna 15 mnkr per år permanent för att utveckla regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (prop. 2025/26:1).

    Pressmeddelande: Ett tryggare Sverige för alla – nya insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

  • Regeringen beslutade i december 2024 att Jämställdhetsmyndigheten från och med den 1 januari 2026 ska ta över det samlade nationella ansvaret för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck från Länsstyrelsen i Östergötlands län (A2024/01395 och A2024/01396).

    Pressmeddelande: Jämställdhetsmyndigheten ska ta över det samlade nationella ansvaret för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 

  • Regeringen beslutade i december 2025 att ge länsstyrelserna och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet vid regionala resurscentrum genom att bl.a. stärka samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, skola, hälso- och sjukvård och civilsamhälle A2025/01207).

    Pressmeddelande: Stöd för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska finnas i hela landet

Utöver Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om följande åtgärd inom projektet för kriminalitet under mandatperioden:

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...