Andra samarbetsfrågor

Publicerad

Reformer och åtgärder inom Tidöavtalets andra samarbetsfrågor.

Andra samarbetsfrågor

Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Public servicemediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Detta ska vara inriktningen inför den kommande tillståndsperioden 2026–2033.

Den pågående grundlagsutredningen om bl.a. domstolarnas oberoende ska fullföljas utifrån gällande direktiv. En ny grundlagsutredning ska bl.a. utreda hur aborträtten kan stärkas. Förslag tas fram om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen.

Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas.

En översyn av stödet till enskilda kulturutövare görs i syfte att möjliggöra fler långa arbetsstipendier utöver de som finns i dag.

Tillsätt en särskild utredare med uppdraget att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning.

Tillsätt en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över dagens svenska valsystem med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin avseende exempelvis valdeltagande och rättssäkerhet, med beaktande av Valmyndighetens tidigare synpunkter. Utredningen bör också ha i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med ett system med gemensamma valsedlar, samt och inhämta kunskap från länder som i dag har sådana system.

En studie ska göras av hur det nya medielandskapet påverkar förutsättningarna för enskildas opinionsbildning. Intresset av transparens och enskildas ställning i förhållande till dominerande sociala plattformar ska särskilt bevakas.

Regeringen kommer inleda ett särskilt projekt för högstaligornas konkurrenskraft.

Ett uppdrag ges att tillsätta fristående expertkommittéer i syfte att inom skilda kulturformer ta fram förslag på svensk kulturkanon. Tillsättningen av ledamöter i expertkommittéerna ska utgå från konstnärlig kompetens i respektive fält.

En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.

  • Regeringen beslutade i februari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU, att undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och att undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet inom EU och globalt (dir. 2023:19).

    Kommittédirektiv: Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd

  • Regeringen beslutade i oktober 2025 om en ändring i djurskyddsförordningen (2019:66) som innebär att det från och med den 1 januari 2026 är tillåtet att använda virtuella elstängsel för nötkreatur och får.

    Pressmeddelande: Regeringen tillåter virtuella elstängsel för nötkreatur och får

Ett uppdrag ges att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten. I det sammanhanget ska bland annat frågan om arvsrätt för kusiner ingå.

  • Regeringen beslutade i februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag (dir. 2024:28).

    Pressmeddelande: En arvs- och testamentsrätt i tiden

Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar. Utgångspunkten ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bland annat kunna omfatta brottsofferarbete.

Systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet i stället för av Folkbildningsrådet. Genom översynen ska folkbildningsväsendet effektiviseras.

Utöver Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om följande åtgärder inom projektet för andra samarbetsfrågor under mandatperioden:

  • Regeringen beslutade i februari 2025 om förslag som innebär lättnader i strandskyddet (prop. 2024/25:102).

  • Regeringen beslutade i juni 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera strandskyddsbestämmelserna och föreslå ändringar för att reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna att bygga nära vatten (dir. 2025:59).

    Pressmeddelande: Nu tar vi nästa steg för att reformera strandskyddet

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...