Skolan

Publicerad

Reformer och åtgärder inom Tidöavtalets samarbetsprojekt skolan.

Samarbetsprojekt skolan

Skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras i enlighet med barns kognitiva utveckling och får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper.

Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare reglering.

Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.

Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Tidiga kunskapskontroller och återkommande diagnostiska prov ska säkerställa att elever med behov av stödinsatser fångas upp i tid och att elevernas kunskapsutveckling systematiskt följs upp.

Satsningar görs för att möjliggöra ytterligare speciallärare samt att fler elever ska kunna få undervisning i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass. Ge rektor större flexibilitet och förutsättningar att utforma särskilda undervisningsgrupper.

Författningsändringar så att skolor kan fatta beslut om att i viss utsträckning utöka antalet undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Skolor ska ha behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver läxhjälp eller annat stöd med skolarbetet utanför ordinarie undervisningstid, inklusive lovskola. Lärarens behovsbedömning ska vägleda. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket förutsätter författningsändringar och statsbidrag.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att stödundervisning införs som en ny stödform (prop. 2025/26:195).

    Pressmeddelande: Bättre förutsättningar för studiero och tidigt stöd till elever i skolan

  • Regeringen beslutade i februari 2023 om en ändring i förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov så att det är möjligt för skolor och huvudmän att söka statsbidrag för att erbjuda lovskola från lågstadiet.

    Pressmeddelande: Elever i låg- och mellanstadiet ska erbjudas lovskola

  • Regeringen beslutade i november 2023 om en ändring i förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid så att det är möjligt för skolor och huvudmän att söka statsbidrag för läxhjälp till elever i lågstadiet och gymnasieskolan.

Förordningsändringar för att permanenta och utöka dagens försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt på gymnasieskolan.

  • Regeringen beslutade i februari 2024 om förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt (prop. 2023/24:79).

    Pressmeddelande: Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

  • Regeringen beslutade i oktober 2024 om nya bestämmelser i gymnasieförordningen (2010:2039) med anledning av att den riksrekryterande spetsutbildningen i gymnasieskolan permanentades.

  • Regeringen beslutade i september 2024 förordning (2024:677) om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan.

  • Regeringen beslutade i september 2024 förordning (2024:675) om riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning.

    Pressmeddelande: Spetsutbildning permanentas och reglerna stramas upp

Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet. Läslistorna ska tas fram av en fristående expertgrupp med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens.

Rektors huvudansvar att upprätthålla trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen. Utred författningsändringar för att rektor i fler fall än i dag ska kunna besluta om åtgärden tillfällig placering och att rektor ska vara skyldiga att flytta elever när det är nödvändigt, t.ex. för att flytta en mobbare. Åtgärderna tillfällig omplacering, tillfällig placering och i särskilt allvarliga fall avstängning ska kunna beslutas för längre tid än i dag. Skolledningen ska ha mandat att besluta om ordningsregler (elever ska kunna ge synpunkter och förslag, men rätten att vara med i beslutandet tas bort).

Författningsändring för att tydliggöra att läraren beslutar om undervisningen och dess uppläggning. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre långtgående disciplinära åtgärder, t.ex. att visa ut en elev tillfälligt ur klassrummet, tas bort.

Inför förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Nolltolerans ska alltid råda mot alla former av mobbning och kränkningar, men också mot t.ex. klotter och skadegörelse. Skolors metoder mot mobbning ska vara evidensbaserade.

Författningsändring för att tydliggöra principen att skolor ska vara stängda för obehöriga. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta fler särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal. Myndighetsuppdrag ges att kartlägga förekomsten av brottslighet i skolmiljön. Översyn av sekretessreglerna görs för att möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.

  • Regeringen beslutade i april 2025 om förslag till ändringar i skollagen som bl.a. innebär att huvudmannen ska se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under tid då verksamheten pågår (prop 2024/25:160).

    Pressmeddelande: Stärkt skolsäkerhet – nu kommer regeringens proposition

  • Regeringen beslutade i juni 2025 om förordning (2025:718) om statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet.

    Pressmeddelande: Nytt statsbidrag för att höja säkerheten i skolan

  • Regeringen beslutade i april 2025 att ge Skolverket i uppdrag att utifrån regeringens förslag i propositionen Skolor mot brott (prop. 2024/25:160), ta fram stödmaterial om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte för förskolan, skolan och fritidshemmet (U2025/01100).

  • Regeringen beslutade i november 2024 om förslag som innebär att en rektor inom skolväsendet både på begäran och på eget initiativ ska lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten (prop. 2024/25:65).

  • Regeringen beslutade i maj 2025 om förslag som innebär ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180).

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska införas hos enskilda huvudmän och att dessa ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (prop. 2025/26:191).

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som bl.a. innebär att det införs en skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att utöva brottslig verksamhet eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Förslaget innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform (prop. 2025/26:192).

    Pressmeddelande: Regeringen vill se åtgärder för ökad trygghet och säkerhet i skolan

  • Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Denna statsbidragsförordning har senare kommit att ersättas av förordning (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor som endast avser akutskolor.

    Pressmeddelande: Regeringen satsar på akutskolor och ökad tillgång till speciallärare

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag om ändringar i skollagen som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Förslagen innebär bl.a. att akutskola ska få överlämnas på entreprenad (prop. 2025/26:193).

    Pressmeddelande: Bättre förutsättningar för studiero och tidigt stöd till elever i skolan

  • Regeringen beslutade i juni 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utifrån befintliga data från Skolundersökningen om brott studera brottslighet i skolmiljön (Ju2023/01510).

  • Regeringen beslutade i mars 2023 att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga och ge en lägesbild av vilken roll skolväsendet har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder (U2023/00931).

    Pressmeddelande: Skolverket ska kartlägga brottsförebyggande arbete i ett nordiskt perspektiv

En skyldighet ska införas för skolor att alltid anmäla brott som begår på eller i anslutning till skolområdet. Skolornas brottsförebyggande roll lagstadgas.

  • Regeringen beslutade i april 2025 om förslag till ändringar i skollagen som bl.a. innebär att bestämmelser om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte ska föras in i ett nytt kapitel i skollagen. Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det (prop. 2024/25:160).

    Pressmeddelande: Stärkt skolsäkerhet – nu kommer regeringens proposition

Tilläggsdirektiv till sittande utredning tas fram avseende:

  • Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.

  • Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti.

  • Återkrav av skolpeng vid bl.a. brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.

  • Vinstutdelning för nya friskolor. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas.

  • Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.

  • Ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.

  • Regeringen avser att besluta om förslag som innebär att villkoren för enskilda huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem skärps.

    Pressmeddelande: Simona Mohamsson tar emot utredning om vinst i skolan

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och skollagen, som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191).

    Pressmeddelande: Regeringen föreslår att offentlighetsprincipen införs för fristående skolor

Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.

  • Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på ett gemensamt skolval.

För att höja läraryrkets status och attraktivitet höjs antagningskraven till lärarutbildningen samtidigt som utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp. Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område.

  • Regeringen beslutade i december 2025 att skärpa tillträdeskraven till vissa lärar- och förskollärarutbildningar (förordning om ändring i högskoleförordningen 1993:100, SFS 2025:1559).

  • Regeringen beslutade i december 2025 att reformera innehållet i lärarutbildningen. Utrymmet för ämnesstudier ökar, undervisningen om läs- och skrivinlärning stärks i grundlärarutbildningen och kognitionsvetenskap får ett ökat fokus i utbildningarna. Studenterna får därmed bättre förutsättningar att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas lärande (förordning om ändring i högskoleförordningen 1993:100, SFS 2025:1560).

  • Regeringen beslutade i december 2025 om uppdrag till lärosäten för att gemensamt planera utbud och dimensionering så att lärar- och förskollärarutbildningar finns i hela landet. Medel har avsatts för detta och medel har även avsatts för att samverkan och kartläggning kring ämneslärarutbildning i små ämnen (U2025/02412 och U2025/02425).

    Pressmeddelande: Nu reformeras lärarutbildningen – här är alla förändringar

En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen begränsas, t.ex. vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner. Skollagens regler om arbetet mot kränkande behandling ses över för att minska skolpersonalens administrativa börda utan att sänka ambitionerna i arbetet mot kränkningar.

Det bör underlättas med ytterligare övrig personal i skolan för att avlasta lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer liksom speciallärare och elevhälsa.

Karriärtjänstreformen, som möjliggör att skickliga lärare ska kunna bli förstelärare och att fler lektorer ska kunna anställas i skolan, bör utvecklas och tillvaratas. Satsningar görs för vidareutbildning i ämneskunskap, men också i t.ex. ledarskap och konflikthantering för att stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.

Åtgärder för att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på de skolor som har de svåraste förutsättningarna görs.

Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.

Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.

Satsning görs för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne.

Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett.

En bred reform görs för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan. Alla skolhuvudmän ska ha samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten för att stärka elevhälsoarbetet. En översyn görs av huvudmannaskapet för elevhälsan.

Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil. Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök och av resursmässiga skäl prioriteras mot de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas.

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Skolinspektionen i uppdrag att årligen redovisa erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag i utbildningen (U2022/03271, U2023/03702, U2024/02239 och U2025/00800).

    Pressmeddelande: Tillsyn av skolor med konfessionell inriktning skärps

  • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Skolinspektionen ett årligt uppdrag om att granska skolor med problematik avseende våldsbejakande extremism (U2022/03271, U2023/03702, U2024/02239 och U2025/00800).

  • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolinspektionen uppdrag om att motverka välfärdsbrottslighet och olämpliga aktörer i skolväsendet (U2023/03645). Efter redovisning av uppdraget har det utgjort ett årligt återrapporteringskrav (U2024/02239 och U2025/00800).

    Pressmeddelande Skolinspektionen ska motverka olämpliga aktörer i skolväsendet

  • Regeringen beslutade i december 2023 om att ge Skolinspektionen i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök inom tillsynen (U2023/03702).

    Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024

  • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Skolinspektionen i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan samt kommunernas tillsyn av pedagogisk omsorg med syftet att motverka risker avseende extremism och islamism, eller att barn utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket (U2024/02239).

Myndighetsuppdrag om metodstöd för snabbare kunskapsscreening av elever som kommer till Sverige under pågående skolåren. Författningsändringar för att utöka undervisningstiden och koncentrera timplanen till centrala ämnen den första tiden.

  • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket i uppdrag att se över kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper och organiseringen av kartläggningen, inklusive vilken aktör som ska utföra den (U2023/03701).

    Pressmeddelande: Uppdrag till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling

  • Regeringen beslutade i mars 2026 att ge Skolverket i uppdrag att revidera kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, så att materialet är bättre anpassat till alla berörda elevgrupper (U2026/00551).

En utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas.

Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare. Eventuella författningsändringar ska genomföras.

En gymnasial yrkesskola med relevant och ändamålsenligt innehåll utformas i nära samverkan med näringslivet och som innehåller arbetsplatsförlagd utbildningstid.

  • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att yrkesprov införs för all yrkesutbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux och att det ska finnas ökade möjligheter att utföra yrkesutbildning på entreprenad (prop. 2025/26:198).

    Pressmeddelande: Regeringen vill skapa bättre förutsättningar för yrkesutbildning

  • Utbildningsdepartementet avser att remittera en promemoria om nya yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

Utöver Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om följande åtgärd inom projektet för skola under mandatperioden:

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...