Regeringens klimatpolitik

FN:s klimatmöte COP29 i Baku avslutades efter långa förhandlingar den 24 november 2024 med ett beslut om ett nytt globalt mål för finansiering av klimatåtgärder. Det nya målet omfattar 300 miljarder USD per år 2035. Flera beslut i andra förhandlingsfrågor sköts dock upp till nästa års möte vid COP30 i Brasilien.

I dag den 25 november inleds det femte och sista förhandlingsmötet om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar i Busan, Sydkorea. Det är viktigt att reglera plastföroreningar på global nivå för att minska föroreningar och klimatpåverkan, skydda haven, miljön och den biologiska mångfalden.

Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Expressen, 20 november 2024.

I dag onsdagen den 20 november kl. 16.45 lokal tid i Azerbajdzjan (kl. 13.45 svensk tid) bjuder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie in till en pressbriefing på plats på FN:s klimatkonferens COP 29 i Baku, Azerbajdzjan. Syftet är att ge en statusuppdatering om de pågående klimatförhandlingarna för de journalister som bevakar mötet.

En särskild utredare ska bidra till att stärka och utveckla det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund.

I promemorian lämnas förslag till en reformerad och moderniserad avfallslagstiftning för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen så att Sverige ska kunna nå de inom EU överenskomna målen på området.

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Dagens Industri, den 4 november 2024.

Måndagen den 4 november bjuder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, energi- och näringsminister Ebba Busch samt försvarsminister Pål Jonson in till en pressträff för att presentera nyheter på vindkraftsområdet.

En särskild utredare ska analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet.

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

En omfattande elektrifiering av vägtransporterna krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Regeringen ger därför Energimyndigheten i uppdrag att föreslå hur stöden för laddinfrastruktur kan administreras, samlas och utvecklas. Syftet är att på ett bättre sätt kunna främja en utbyggnad av laddinfrastruktur som möjliggör eldrivna transporter i hela landet.

För att påskynda omställningen till eldrivna fordon har regeringen i dag beslutat om att införa en skrotningspremie som gäller från och med 20 augusti 2024.

För att underlätta omställningen till utsläppsfria och fossilfria lastbilar har regeringen i dag beslutat om att även företag som leasar sina fordon ska kunna ansöka om stöd.

Europeiska kommissionen har idag lämnat besked om att de godkänner ett stöd för infångning, avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Beslutet är ett viktigt led i att nå Sveriges klimatmål till 2045 och EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 samtidigt som det möjliggör för Sverige att bli en ledande nation på området.

Idag tar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot EU-kommissionär Wopke Hoekstra som är ansvarig för klimatfrågor på EU-kommissionen.

I propositionen föreslår regeringen en inriktning för havsmiljöpolitiken.

Regeringen lämnade den 28 maj en proposition till riksdagen som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ytterligare ett steg i regeringens målmedvetna arbete med att tillståndsprocesserna ska bli moderna, effektiva och förutsebara.

Regeringen har beslutat om en proposition för ett ambitiöst genomförande av EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS 2) i svensk lag, så att handeln kan starta redan 2027. ETS 2 kommer att bidra till kostnadseffektiva utsläppsminskningar i vägtransport- och byggnadssektorerna i hela EU.

Idag den 8 maj leder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari det första nordiska miljö- och klimatministermötet under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024. Förutom de nordiska ministrarna deltar även FN:s miljöprogram Uneps exekutivdirektör Inger Andersen för att diskutera de globala miljökriserna tillsammans med de nordiska ministrarna.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ett led i regeringens arbete för att uppnå tillståndsprocesser som är moderna, effektiva och förutsebara.