Uttalande av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Publicerad
Uttalande av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari med anledning av revideringen av EU:s utsläppshandelssystem, ETS.
Europa lider just nu av historiskt svåra värmeböljor. På bara några veckor har tiotusentals människor rapporterats döda. Skogar brinner. Skördar torkar bort. Det här är Europa sommaren 2026 – och i det läget lägger kommissionen fram ett förslag som försvagar vårt viktigaste verktyg för att bromsa klimatförändringarna, EU ETS.
Vi står fast vid ETS eftersom vi vet att det fungerar. Tack vare systemet har utsläppen från berörda sektorer halverats sedan 2005. Det har bidragit till en kraftfull utfasning av kol ur vår energiproduktion. Nu är gas och olja på samma väg, i takt med att rena alternativ har blivit mer lönsamma och att riskerna med att vara beroende av importerade fossila bränslen blivit kännbara.
Trots denna framgångssaga har tyvärr det påverkansarbete som ett antal mindre ambitiösa medlemsstater bedrivit, inte minst under våren, gett resultat. Förslagets ambitionsnivå är otillräcklig och försvårar arbetet med industrins omställning.
Den linjära reduktionsfaktorn (LRF) – takten med vilket utsläppsutrymmet inom ETS minskar – föreslås sänkas från 4,4 % per år till 3,7 % 2031–2035 och 1,7 % från 2036. Denna försvagning rubbar spelreglerna för de företag som investerat miljardtals kronor i sitt klimatarbete. Kommissionen går den del av industrin till mötes som inte gjort dessa investeringar – på bekostnad av dem som gjort rätt. Att straffa de företag som ligger i framkant är inte konkurrenskraftspolitik.
Därtill förlänger kommissionen den fria tilldelningen av utsläppsrätter för etablerade industrier till 2038, vilket ytterligare minskar omvandlingstrycket. Att sänka reduktionsfaktorn och samtidigt kompensera med kraftigt ökat omställningsstöd, finansierat av ETS-intäkter, är inte en marknadsdriven omställning. Det är subventionspolitik.
Ska vi nå 90 procent till 2040, och klimatneutralitet 2050, krävs åtgärder även utanför ETS – inom jordbruk, skogsbruk, markanvändning och transporter. Men ett urvattnat ETS flyttar per automatik en tyngre börda dit. Då är det bilisten som får betala mer. Det är skogsägaren som får ännu hårdare brukningsregler. Det är lantbrukaren, redan pressad av torka och skördebortfall, som får bära en ännu större del av notan. Det är varken rimligt eller smart.
Vill vi på allvar stärka Europas konkurrenskraft krävs precis tvärtom ett stabilt och förutsägbart pris på utsläpp inom ETS. Det är det som får näringslivet att våga investera långsiktigt. Det är det som kommer skapa innovationer och tekniska lösningar som minskar utsläppen och stärker vår konkurrenskraft.
Regeringen kommer att kämpa för ett fortsatt starkt EU ETS i de förhandlingar som nu inleds – med uppkavlade ärmar och med svenskt näringsliv och industri i ryggen. Vi kommer att motsätta oss varje försök att urvattna systemet. Och vi är inte ensamma om att driva den linjen. Tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna, Luxemburg, Spanien och Portugal tog vi fram ett brev där vi framhåller vikten av en linjär reduktionsfaktor som ligger i linje med målet om 90 procents utsläppsminskning till 2040. Även Tyskland har en liknande hållning.
Det osäkra geopolitiska läget förstärker skälen till att stå fast. Varje fat olja och varje kubikmeter gas vi fasar ut minskar vårt beroende av länder som inte delar våra värderingar. Länder som inte tvekar att använda energin som ett vapen mot oss. Ett svagare ETS förlänger vårt beroende av auktoritära regimers fossila energi. Att stå på egna ben, fossilfria och självförsörjandet, är i dag lika mycket en säkerhetsfråga som en klimatfråga.
Förslaget innebär också att s.k. internationella krediter kan användas som kompensation för utsläppsminskningar inom ETS för perioden 2036–2040. Här är har jag varit tydlig: internationella krediter ska inte användas för att minska incitamenten att minska utsläppen inom ETS.
Det är positivt att fartyg från en bruttodräktighet på 400 och uppåt inkluderas i systemet. De omfattas i dag varken av EU:s eller IMO:s klimatstyrmedel, vilket innebär en snedvridning av konkurrensen som måste rättas till. Samtidigt kan ett förenklat rapporteringssystem lätta bördan för mindre operatörer.
Jag välkomnar att avfallsförbränning nu inkluderas i översynen. Sveriges erfarenheter visar att det driver på utbyggnaden av CCS, minskar den fossila andelen i avfallsströmmarna och stärker incitamenten för utsläppsminskningar, särskilt när fjärrvärmen omfattas av ETS2 från 2027.
Europa brinner av värme just nu. Förra årets värmeböljor och översvämningar kostade Europas ekonomi över 40 miljarder dollar. Notan för i år lär bli ännu högre. Då är det sista vi ska ägna oss åt att tumma på det verktyg som nått störst framgång i att bromsa klimatförändringarna.
Regeringen väljer att försvara ETS – för Sveriges konkurrenskraft, för de företag som vågat investera i framtiden och för klimatets skull.
